DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Företagarna hyllar kommunens service: ”Otroligt väl mottagen”

Från företagsflykt och svagt företagsklimat till långvarig succé i Svenskt Näringslivs ranking. Det går att vända ett dystert läge, och det är Katrineholm ett bevis på. ”De kom nästan ruskigt snabbt och hälsade mig välkommen”, säger företagaren Georg Nordén till TN.

I årets upplaga rankingen Lokalt företagsklimat är Katrineholm på plats 53, deras högsta någonsin.

– Vi har sen ganska många år tillbaka varit väldigt tydliga med att vi behöver underlätta för företagen i vår kommun. Det gäller ju främst de företag som vi redan har i vår kommun, men också för att stärka arbetet med att locka fler att komma hit, berättar Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm.

Katrineholm har genomgått stora förändringar som kommun. I början av 2000-talet lämnade både Scania och FCI kommunen, och nästan 1 000 arbetstillfällen försvann över en natt. Johan Söderberg beskriver perioden som ”svart och jobbig”. På grund av den smala branschbredd som då fanns fick flyttarna stora konsekvenser för invånarna.

Arbetade utifrån chocken

20 år senare ser det betydligt ljusare ut. På tio år har Katrineholm stigit från plats 196 till 53 i rankingen, och sedan 2016 har de legat topp 100. Det går att jämföra med 2008, då Katrineholm låg på plats 285, vilket innebar att de hade det sjätte sämsta företagsklimatet i Sverige.

Vändningen kom 2010, menar Johan Söderberg. Då instiftades en kommunplan, där det gjordes tydligt att man skulle jobba för att stärka näringslivet,

– Utifrån chocken i början av millenniet så har vi haft en väldigt tydlig inriktning på att få vårt lokala näringsliv att växa och att också jobba med ett breddat näringsliv i form av flera branscher. Idag har vi en mycket större branschbredd i vårt lokala näringsliv. Det har varit en politisk inriktning under de här tio-tolv åren, berättar Johan Söderberg.

– Vi har bland annat skapat ett näringslivsråd där politiska representanter och tjänstepersoner träffar lokala företagare. Där har vi också försökt ha en väldigt stor branschbredd, allt ifrån mindre handelsföretag till de stora industrierna och allt däremellan deltar i näringslivsrådets arbete för att diskutera hur vi kan förbättra vårt företagsklimat i kommunen.

”Otroligt väl mottagen som företagare”

Georg Nordén driver sedan i mars Svensk Legosmide i Katrineholm. Han blev nästan chockad över hur välkomnad han blev när han kom till kommunen.

– Man blir otroligt väl mottagen som ny företagare. På ett halvår har jag pratat med kommunstyrelsen, kommunpolitiker, tjänstemän och även näringslivsutvecklarna. Det kom nästan ruskigt snabbt och hälsade mig välkommen, berättar han.

– Det är jättekul faktiskt. Det bygger på en attityd att de lyssnar på mig, och jag förstår vad de kan hjälpa till med.

Georg Nordén driver sedan tidigare Skyltdepån i Norrköping, och menar att attityden från kommunen gentemot företagare gör stor skillnad.

– Här är det en framåtlutad nyfikenhet om vad jag vill skapa som ny företagare. Det behöver inte vara svårare än att man visar en lyhördhet. Det är spännande vilken skillnad det gör. Man vill ju jobba med människor där man ger varandra energi, det är otroligt viktigt, avslutar han.

Två nyckelfaktorer

Johan Söderberg lyfter två nyckelfaktorer i förändringsarbetet. Den ena är att kommunen riktat in sig på att ha bra service mot företagen och allmänheten.

– Vi har fokuserat väldigt mycket på att göra de kommunala processerna smidigare. Vi har kortat handläggningstider för bygglov och andra ansökningar om olika tillstånd som behövs från kommunens sida. Vi har en tydlig inriktning att man inte ska behöva vänta på ett beslut oavsett vad det är för beslut. Det är bättre att få ett negativt beslut tidigt än att gå omkring och planera för någonting som efter något år eller två visar sig vara omöjligt att få igenom, säger han.

– Målsättningen är att kunna ge snabba besked till våra företagare. Och det är någonting som många företag tar upp, att det har skett en väldigt positiv utveckling.

För att lyckas med detta har kommunen samlat alla processer under något som kallas för samhällsbyggnadsförvaltningen. Ett succérecept, enligt Magnus Runesson, näringslivschef och samhällsbyggnadschef i Katrineholm.

– I den gemensamma ledningsgruppen träffas varje vecka cheferna från miljö, plan och bygg, exploatering, fastigheter, strategi och infrastruktur, samt näringsliv, vilket innebär att vi kan lösa en hel del frågor på ett effektivt sätt. Vi får också en ökad förståelse för varandras olika roller och kan ta del av varandras verkligheter och utmaningar. Det gör i nästa led att det blir en tydlighet gentemot företagen och vi kan ge snabba besked tidigt i processen för att undvika att den blir för kostsam eller tidskrävande för företagen, säger han.

Satsningen gör skillnad

Något som gett resultat. Katrineholms styrkor i rankingen ligger i kommunens service och bemötande, politikerna och tjänstepersonernas attityder till företagen samt upphandling.

En företagare som känner igen sig i bilden är Veronica Gårdestig, som driver Impecta Fröhandel i Katrineholm.

– Kommunen är väldigt serviceminded och tillmötesgående. Den senaste kontakten hade när vi behövde nya lokaler i samband med att vi flyttade vår distribution från Julita, 3 mil utanför staden, in till Katrineholm. Då hade vi väldigt bra samarbete och de hjälpte till på ett bra sätt, säger hon.

– En annan sak jag uppskattar är näringslivsrådet. Att näringslivet får vara med och delge sina synpunkter och ha en nära dialog med kommunledningen är väldigt viktigt, avslutar hon.

Även företagen behöver nätverka sinsemellan

Den andra nyckelfaktorn, enligt Johan Söderberg, är att de är ute och träffar företagen genom besök, näringslivsbufféer, föreläsningar och näringslivsdagar. Han menar att det inte bara är värdefullt för kommunens politiker och tjänstepersoner att träffa näringslivet, utan även för företagen själva sinsemellan.

– Vi har märkt att kännedomen om varandra inte alltid är jättestor. Det har varit väldigt uppskattat att få reda på vilka företag som finns i kommunen och vad de faktiskt sysslar med. Det är alltifrån traditionell industri till högteknologisk forskning i mindre skala. Det är inte alla alltid medvetna om, säger han.

– Företagen får upp ögonen för varandra och ser att det finns andra som sysslar med saker som man kan ha nytta av. Någon i tillverkningsindustrin kanske träffar på någon som transporterar gods, och så kan vi hitta nya vägar framåt tillsammans för logistiksamarbete exempelvis.

”Kännedomen om varandra är inte alltid jättestor”

Johan Söderberg ser två huvudsakliga utmaningar framöver: att ta fram mark för etablering och säkra kompetensen i kommunen.

– Vi har jobbat under ganska lång tid med att ta fram mark för etablering. Och det gäller ju förstås nyetablering av företag som vi inte har här, men det är också viktigt att ge våra lokala företag ny plats när de känner att de har vuxit ur sina befintliga fastigheter, säger han.

– Men den stora frågan när vi frågar företagen är kompetensförsörjningen. Där behöver vi öka samverkan kring hur vi jobbar med kompetensutveckling.

För att stärka kompetens har kommunen bjudit in företag till programråd på gymnasiet samt samarbetat när det gäller den lokala vuxenutbildningen. Under pandemin anordnade de även ett projekt där företagen kunde kompetensutveckla sin personal.

– Jag tror att vi måste vara duktiga på att lyssna på näringslivet och vad de har för behov. Men näringslivet behöver också vara beredda att ta emot praktikanter och delta i dialogen kring vilka kompetensbehov de ser nu och några år framåt. Så att vi hela tiden är beredda på att ställa om när det behövs, säger Johan Söderberg.

– Det är definitivt ett samspel. Det räcker ju inte att den ena parten gör jobbet. Jag tror att det viktiga för framtiden är att vi gör det tillsammans i samverkan, avslutar han.