FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Inhyrningsstopp riskerar skapa kaos – ”Då lider svenska folket”

Region efter region stoppar inhyrd vårdpersonal. Men det finns ingen ordentlig konsekvensanalys, menar Kompetensföretagen. Nu varnar både de och vårdpersonalen själv för kaos i vården. ”Det blir sämre för alla”, säger sjuksköterskan Jessica Ly Ingberg.

Den överväldigande majoriteten av de anställda inom vården är offentligt anställda, 96 procent närmare bestämt. Övriga fyra procent jobbar via bemanningsföretag.

Men det är alldeles för många, menar nu en rad regioner runt om i landet som redan har infört eller planerar att införa någon form av stopp för inhyrning av läkare och sjuksköterskor.

− Landets samtliga 21 regioner tänker införa någon form av stopp för inhyrning av läkare och sjuksköterskor. Det kommer omedelbart att få konsekvenser för landets alla patienter och är dessutom en återmonopolisering av arbetsmarknaden för dem som arbetar inom främsta linjen i vården, säger Eva Domanders, ordförande i Kompetensföretagen.

En genomgång av pressmeddelanden från de regioner som nu planerar eller redan har infört stopp för inhyrning som TN har gjort, visar att vid sidan av ökade kostnader är det två-tre argument som återkommer oavsett var i landet regionen är: Minskad inhyrning ger bättre kvalitet i vården, är tryggare för patienten och ökar fokus på den egna personalen.

− Hur kan de påstå det, när de redan idag är en stor kompetens- och resurskris inom vården? Vi vet ju att sjuksköterskor dagligen säger upp sig från sina anställningar, antingen för att gå över till ett bemanningsföretag, flytta till Norge eller − vilket är värre − lämna yrket, säger Eva Domanders.

Tidigare stopp skapade oreda

Kompetensföretagen har påpekat bristen på konsekvensanalys av hur ett stopp för inhyrning kommer att påverka den dagliga verksamheten ute bland sjukhus och vårdcentraler. Detta mot bakgrund av de tidigare försök som gjorts att begränsa inhyrningen, bland annat 2005 och 2015. De försöken skapade oreda och vilket gjorde att bemanningsföretagen fick återvända. I regionernas olika utspel går dock inte att utläsa något om hur de ska klara det ökade kompetensbehovet. Istället är det lugnande utsagor om att förberedelserna är igång med ”informationsarbete och dialog”. I förbifarten nämns också att omställningen ”blir kännbar” och att ”det kommer att gunga till inledningsvis”, vilket inte hindrar övertygelsen om att det är rätt väg att gå.

− Jag känner mig väldigt trygg med att det här kommer att bli bra, skriver Johanna Holmberg, HR-direktör i Region Skåne på regionens webbplats.

Men det finns trots allt regioner som har sett över vilka konsekvenserna kan komma att bli och kommit till slutsatser som är helt andra än de som bland andra Region Skåne har kommit fram till. I den riskbedömning som Region Halland har gjort, och som TN har tagit del av, radas farhågorna upp: Lägre antal vårdplatser, krav på hårdare prioriteringar av vårdbehovet, ökad arbetsbelastning för läkare och sjuksköterskor, svårigheter att rekrytera, sämre arbetsmiljö över lag, risk för kompetensflykt och bristande patientsäkerhet.

”Vi är så många som älskar våra jobb men regionerna bestjäl oss på den känslan.”

Det är en hotbild som barnmorskan Jessica Ly Ingberg i Stockholm skriver under på. Sedan examen som sjuksköterska 2016 och en efterföljande specialisering till barnmorska 2019 har hon nästan uteslutande arbetat via ett bemanningsföretag. Och det var de inledande erfarenheterna som anställd på bland annat ett svenskt universitetssjukhus som skyndade på det beslutet.

− Som sjuksköterskor har vi ett stort ansvar för patienterna och fattar dagligen viktiga beslut. Samtidigt hade vi nästan inga möjligheter att påverka våra arbetstider, måste acceptera treskift och helgjobb och storhelger med dålig ersättning. Det gör det svårt att bestämma över sin egen tid vid sidan av jobbet och livet tillsammans med familj och vänner. Det tog inte lång tid innan jag började undra om det här verkligen skulle vara mitt liv, säger hon.

”Skillnaden är som natt och dag”

Lösningen blev att gå över till ett av de bemanningsföretag där de anställda omfattas av kollektivavtal och avtal om tjänstepension. Ett beslut som hon är nöjd med och inte ensam om.

− Skillnaden är som natt och dag. Jag kan bestämma mitt eget schema, hur jag vill arbeta och ha semester. Jag kan inte bli inkallad mot min vilja och dessutom är det bättre betalt även om pengarna inte är det viktiga. Det blev en nystart för mig i yrket.

Vad tror du sker nu när den ena regionen efter den andra inför stopp för inhyrning?

− Då lider det svenska folket som måste stå ut med längre köer, senarelagda operationer, stressade läkare och sjuksköterskor. Det blir sämre för alla. Vi är så många som älskar våra jobb men regionerna bestjäl oss på den känslan.

Kompetensföretagen gjorde nyligen en undersökning i samarbete med Demoskop om hur brukarna, patienterna, ser på frågan om den behandlande personalens anställningsförhållanden: Betyder det något om läkaren eller sjuksköterskan är offentligt anställd eller kommer från ett bemanningsföretag?

Svaret var entydigt: sex av tio, 59 procent av de tillfrågade menar att kompetens är viktigare än anställningsform och varannan, 51 procent menar att vård i tid är viktigare än anställningsform.

− Den inställningen märker jag. Människor uppskattar att vi är där. De gånger de förstår att vi är inhyrda uppskattar de att vi finns på plats och täcker upp för de brister som de vet finns. Och bland de regionanställda kollegorna märker jag en nyfikenhet, det blir många frågor om hur det fungerar att arbeta i ett bemanningsföretag, säger Jessica Ly Ingberg.

”Det är ett föraktfullt synsätt och en hänsynslös hantering av högutbildad personal som jag tänker bara kan vara möjlig i kvinnodominerade yrken.”

Undersökningen har dock inte gett någon respons hos regionerna.

− Tvärtom fortsätter bristen på dialog. Att vi är experter på kompetensförsörjning och en del av lösningen på den resursbrist som den offentliga vården lider av, verkar inte betyda något, säger Eva Domanders.

Hon pekar vidare på inkonsekvensen i synen på bemanningsföretag. I näringslivet är det något självklart, medan det i sjukvården är något som ska begränsas – såvida det inte gäller exempelvis IT-tekniker där regionernas kostnader för inhyrningen av dem ligger på miljardbelopp utan att det talas om stopp för inhyrningen av dem.

− Två tredjedelar av landets industriföretag använder sig av bemanningsföretag. Skälet är att de ser bemanningen som en strategisk resurs för sin kompetensförsörjning. Vår förhoppning är att regionpolitikerna också ska nå dit. Då kan förhoppningsvis synen på arbetstagarna inom vården förändras, säger Eva Domanders.

Hon menar att valfriheten idag i princip består av två vägar, det offentliga och bemanningsföretag.

− Nu ska den valfriheten reduceras och läkare och sjuksköterskor skrämmas tillbaka till regionerna. Det är ett föraktfullt synsätt och en hänsynslös hantering av högutbildad personal som jag tänker bara kan vara möjlig i kvinnodominerade yrken, som läkare och sjuksköterska är.

Enligt de undersökningar som Kompetensföretagen har gjort kan bara en av tre sjuksköterskor eller läkare som idag arbetar i ett bemanningsföretag tänka sig att återvända till regionerna. Det gör regionernas stopp extra bekymmersamt, menar Eva Domanders

− Jag är mycket orolig för att det blir sämre vård, säger hon.