Så kan Nobelpriset i ekonomi ge dig bättre liv

Ekonomi (TT)

Alfred Nobel instiftade sitt pris för att belöna den som gjort mänskligheten stor nytta.

Men hur är det med ekonomipristagarna, gör deras upptäckter lika mycket nytta som ett covidvaccin?

– Ja, nationalekonomin hjälper människor till ett bättre liv, säger Erik Angner.

Han är doktor i nationalekonomi och professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och har skrivit en bok om hur nationalekonomiska teorier kan hjälpa oss leva bättre liv och bygga en bättre värld, "En bättre värld är möjlig". Fast nationalekonomerna själva är ganska usla på att förklara för vanligt folk vad de håller på med, tycker han.

– Ska vi lösa stora samhällsproblem så handlar det om beteende, säger han, och förklarar att nationalekonomin handlar om vårt beteende och hur det kan påverkas.

Klimatkris, fattigdom och olyckor styrs av beteendet, förklarar han. Det som är "billigast" för oss vinner - när det gäller sådant som tid, pengar eller ansträngning.

– Ekonomi representerar ett vetenskapligt förhållningssätt till saker som vi bryr oss om. Det är ett bra verktyg, men naturligtvis med fel och brister.

Pandemin

Han förklarar att stora samhällsproblem alltid har inslag av mänskligt beteende, eller åtminstone att lösningarna på problemen har det. Som pandemin, där smittan spreds så fort på grund av att vi reser och träffar många människor i olika världsdelar. Pandemin var en olycka som kom, men vi spädde på den genom vårt beteende.

Han pekar också på klimatkrisen – problemet orsakas av att vi släpper ut mer växthusgaser, men det var inte själva syftet när vi började förbränna fossila bränslen och industrialisera.

– Ingen ville att det skulle bli klimatförändringar, men det är en bieffekt av de ekonomiska beslut som fattades, säger han.

– Nationalekonomin studerar hur besluten fattas, och under vilka omständigheter det blir rätt eller fel beslut.

Ur det nationalekonomiska perspektivet handlar det om att få människor att fatta bättre beslut, förklarar han.

– Nationalekonomerna är nästan helt överens om metoden att man ska "skatta skiten" ur företag som orsakar problem. Då blir deras produkter dyra, och det är ett incitament för att lägga om beteenden.

Knuff i rätt riktning

Erik Angner berättar om teorin "nudging", som Richard Thaler belönades med ekonomipriset för 2017. Det är en beteendeekonomisk teori, som innebär att det ska vara lätt att göra rätt. Vi ska knuffas i rätt riktning.

– Ansatsen för beteendevetenskap är hur vi fattar besluten, och nationalekonomi är beteendevetenskap.

Fast för klimatkrisen räcker det inte med bara nudging, konstaterar han.

– Det är så allvarligt. Här behövs både piskor och morötter.

Johanna Cederblad/TT