JÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET

Nya siffror: Sverige sämst på kvinnors företagande

Sverige ligger på jumboplats i Europa när det kommer till kvinnors företagande, visar en ny rapport. Det är ett samhällsekonomiskt problem, menar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt. ”Vi tar inte hela marknadens potential tillvara”, säger han.

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv, Varför driver så få kvinnor företag i Sverige?, konstateras att det är betydligt färre kvinnor som driver företag här än i andra jämförbara länder.

En förklaring från forskningen är att motiven bakom företagandet skiljer. Generellt anses kvinnor i högre grad starta företag för att nå nya kundgrupper utifrån hållbarhet och sociala mål, snarare än att ha fokus på maximal vinst.

Det innebär att det finns en samhällsekonomisk potential som inte realiseras när andelen kvinnor som driver företag i Sverige är så låg, enligt Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som deltog vid ett seminarium där rapporten presenterades.

– Vi tar inte hela marknadens potential tillvara. Det har ett samhällsekonomiskt värde att få fler kvinnor att driva företag och nå marknader som idag inte har växt. Med det skapas en tillväxtkraft i den svenska ekonomin som leder till ökad tillväxt som i sin tur ger ökad välfärd.

Sverige på jumboplats

När det gäller andelen kvinnor som driver ett företag med minst en anställd, vilket visar på en tillväxtambition, hamnar Sverige nästan på jumboplats bland EU-länderna. Bara Malta har lägre andel kvinnor bland företagare med anställda.

Kvinnors företagande ökade mellan åren 2002 och 2016 men nu är det tillbaka på samma nivå som 2002. Troligen bidrog till stor del Reepalu-utredningen som presenterades 2016, och den hetsiga debatt om företagande i välfärdsbranschen som följde, till den kraftigt negativa effekt på kvinnors företagande, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt.

– Välfärdsföretagande har tidvis misstänkliggjorts, skuldbelagts och varit ganska starkt ifrågasatt. Det påverkar kvinnor i högre utsträckning eftersom de är mer benägna att starta företag i välfärdsbranscher som de har erfarenhet av sedan tidigare.

Han är övertygad om att osäkerheten till följd av debatten har påverkat kvinnor mer än män.

– Vi vet från forskningen att kvinnor är mer känsliga än män för sociala attityder och synen på företagande. Här skulle utökade möjligheter att driva företag i välfärdsbranschen och en förändrad attityd ha en positiv effekt på kvinnors företagande.

Kvinnor mer försiktiga

De generella förklaringar som ges till att färre kvinnor än män driver tillväxtföretag, är bland annat att kvinnor skulle vara mer försiktigt inställda till risk och konkurrens, och att de inte tror lika mycket som män på sina egen förmågor.

Men det förklarar inte olikheterna mellan Sverige och andra länder. Här är det upp till politiken att anpassa reformer till de faktorer som sannolikt har positiv effekt på kvinnors entreprenörskap, poängterar Sven-Olov Daunfeldt. Som exempel nämner han att den senaste förändringen av arbetsrätten har minskat risken att anställa.

Även insolvensreglerna, som påverkar riskerna med att driva företag, bör ses över, anser han.

– I Sverige är det svårare än i andra länder att komma tillbaka till företagande efter en konkurs. Genom att förbättra möjligheterna till skuldavskrivning och rekonstruktion av bolag skulle riskerna i samband med ett misslyckande minska.

Ett annat problem handlar om finansiering för att starta eller växa sitt företag. I Sverige måste den som vill starta företag eller få det att växa ofta pantsätta sin bostad för att få lån.

– Det kan ha en större negativ effekt på kvinnor eftersom de i större utsträckning driver företag i tjänstebranscher som till skillnad från många industriföretag inte har tillgångar att använda som säkerhet, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Trögrörliga mönster

Även Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum, poängterade att barriärerna för tillväxtorienterat företagande bör sänkas i Sverige eftersom det finns en viktig outnyttjad potential i kvinnligt entreprenörskap.

I dagsläget är elva procent av svenska män företagare eller kan tänka sig att bli det, medan det bara är sju procent av kvinnorna, visar en ny rapport från Entreprenörskapsforum som också presenterades på seminariet.

– Det är alltså 50 procent fler män som är inbegripna i att starta och driva företag och så har det varit länge. Över lag är det ganska trögrörliga mönster. Det händer inte så mycket med kvinnors entreprenörskap som man skulle vilja, säger Anders Broström.

Entreprenörskapsforums undersökningar visar bland annat på tydliga skillnader mellan män och kvinnor när det gäller tilltron till den egna förmågan och rädslan att misslyckas.

– Vi ser också skillnader i motiv till företagande där fler män vill driva och växla upp företag till stora och vinstdrivande verksamheter medan kvinnor delvis har andra motiv, som har mer att göra med företagandets frihet och flexibilitet i det egna arbetslivet, säger Anders Broström.

Kvinnors företag riktar sig i större utsträckning mot konsumenttjänster, snarare än affärstjänster, och har i snitt lägre ambitioner när det gäller tillväxt och att bli en stor arbetsgivare.

Det finns också strukturella faktorer som styr vilken typ av företag som startas. Skillnaderna är stora mellan kvinnor och män i val av utbildning, yrke och arbetsgivare. I kvinnodominerande branscher är företagande inte är lika attraktivt och vanligt.

Förslag för förändring

Entreprenörskapsforums rapport pekar i två riktningar för att få fler kvinnor att driva företag.

En del gäller förändringar i trygghetssystemet, som sjukförsäkring, föräldraförsäkring och a-kassa. Det finns reformer som kan genomföras ganska snabbt för att minska barriärerna för att en anställd ska vilja bli företagare, poängterar han.

– Här finns det väl kända skillnader mellan hur systemen behandlar den som är företagare respektive anställd. De är byggda för den som är anställd. De här barriärerna påverkar särskilt den som inte är lika säker på sin förmåga eller som har ett försörjningsansvar, säger Anders Broström.

Den andra delen handlar om flexiblare utbildningsvägar som gör det möjligt att kombinera olika typer av kunskaper och få till sig teknikkunskaper utan att läsa en hel teknisk högskoleutbildning.

AI-utvecklingen gör att teknikdrivet företagande växer framöver och det får inte bli en bransch enbart för de med en datateknisk utbildning, där 80 procent av studenterna är män, påpekar han.

– Om den här vågen av företagande inte ytterligare ska förstärka dessa mönster måste vi fundera på utbildningsreformer som gör att fler får till sig kompetens inom den här tekniken. Så att de kan se möjligheterna till företagande inom området utan att behöva vara fullfjädrad ingenjör.

Catrine Rudbäck Sageryd, vd och ägare av Mekina som reparerar elverktyg, berättade om sin företagarbana. Mekina är det fjärde företaget som hon driver och den här gången köpte hon inkråmet av ett bolag som hade gått i konkurs. Eftersom det då fanns ett lager att använda som säkerhet var det lättare att få lån, berättar hon.

– Det finns många generationsskiftesföretag som försvinner om ingen tar vid och det är en fantastisk möjlighet att komma i gång och driva företag. Man behöver inte uppfinna hjulet.

Det händer inte så mycket med kvinnors entreprenörskap som man skulle vilja.

Hon vill även uppmuntra till att våga ge sig in i branscher som inte är så välbekanta.

– Ofta går det ganska snabbt att plugga sig till. Våga tro på dig själv – du kommer in i det, säger Catrine Rudbäck Sageryd.

Helena Samsioe är vd och grundare av Globhe som utvecklar och driver en global drönarplattform. Hennes tips är att testa affärsidén i det egna nätverket först, för då blir steget inte lika stort.

– Sedan är det bara att sätta i gång och våga. Vänta inte för länge. Tänk inte att du ska ha allt klart innan du startar.

Den som startar bolag måste se till att bli vän med utmaningarna, för det kommer många längs vägen, tipsar Helena Samsioe.

– Misslyckanden är steg i bolagets resa och om du blir vän med dem kan du ta till dig möjligheterna som de ger, säger hon.