BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Larmet: Kriminella bakom hälften av konkurserna – ”Tar över kontrollen”

Kriminella drar in miljarder på bedrägerier och enligt Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericenter används pengarna till grova brott, skjutningar och narkotika. Nu visar nya siffror att kriminella nätverk kan ligga bakom över hälften av företagens konkurser.

Brottsvinsterna från bedrägerier har ökat kraftigt och under 2022 landade det på 5,8 miljarder kronor, enligt polisen. Dessutom uppskattas brottsvinsterna för välfärdsbedrägerier uppgå till mellan 8 och 20 miljarder kronor per år. Det är alltså via bedrägerier som de kriminella nätverken till stor del finansierar sin verksamhet, menar Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericentrum och den nationella operativa avdelningen, NOA.

– Det finns inga exakta siffror men i olika statliga utredningar så har man ändå försökt kartlägga hur mycket som betalas ut felaktigt vilket då landar på mellan 14 och 18 miljarder. Det är otroligt mycket pengar.

I rapporten De dödliga bedrägerierna från Nationellt Bedrägericentrum analyseras kopplingen mellan bedrägeribrotten och det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige mellan 2018 och 2021. Rapporten visar att ungefär 48 procent av de personer som varit skäligen misstänkta för någon form av skjutvapenvåld även varit skäligen misstänkta för bedrägerier.

– Bedrägerierna är en viktig inkomstkälla för kriminella. Det handlar dels om att kunna skaffa sig ett leverne som de annars inte skulle ha råd med, vilket bland annat innebär att kunna köpa lyxprylar. Dessutom handlar det om att kunna återinvestera i annan brottslighet som narkotika eller vapen.

”Vi har inte riktigt förstått tidigare vilken betydelse bedrägerier och välfärdsbrott har för den kriminella miljön.”

Att bedrägerierna ökat kan bero på digitaliseringen, enligt Lotta Mauritzson.

– Vi har inte riktigt förmågan att göra samma bedömningar när vi blir kontaktade digitalt som vi kan göra när vi möter andra fysiskt. Här behöver vi se till att tekniken hjälper oss människor att ta rätt beslut.

– Sedan har vi, och då menar jag polisen och andra myndigheter, inte riktigt förstått tidigare vilken betydelse bedrägerier och välfärdsbrott har för den kriminella miljön. Utan det här är ju någonting som har växt fram under de senaste 15–20 åren.

Systemhotande

Lotta Mauritzson menar att bedrägerierna tillsammans med bidragsbrotten kan beskrivas vara systemhotande.

– Om vi helt tappar tilliten till systemet kring välfärden eller om alla helt plötsligt skulle tappa tilltron till banksystemet och plockar ut alla sina pengar. Om vi förlorar tilltron till de system vi byggt upp så skulle det kunna skapa ett enormt kaos, säger hon.

– Vi måste stärka tilltron till de här systemen och säkerställa att kriminella inte får tillgång till de här pengarna.

”Över 50 procent av konkurserna kan vara kopplade till bedrägerier.”

Under oktober ökade konkurserna med 12 procent jämfört med samma period i fjol, visar statistik från affärs- och kreditinformationsföretaget UC. En stor ökning av misstänkta bedrägerier kan vara en av förklaringarna, enligt UC, eftersom de branscher som traditionellt utsätts för bedrägerier är de som nu drabbas hårt av konkurser.

– Bygg, anläggningsarbeten, arbetsförmedling, transport och restaurang är branscher där kriminella nätverk traditionellt har verkat och över 50 procent av konkurserna kan vara kopplade till bedrägerier. Under 2023 kommer vi eventuellt att se en minskning då det är svårare att få en företagskredit med anledning av konjunkturläget. Men risken framåt är då att de kriminella nätverken utökar med andra kriminella metoder för att skaffa pengar, säger Gabriella Göransson, vd på UC, i ett pressmeddelande.

Lotta Mauritzson konstaterar att det inte är förvånande att konkurserna ökar.

– Lågkonjunkturen, efterverkningar av pandemin och brottslighet kopplat till företagen kan vara tänkbara förklaringar.

– Vi ser att kriminella tar kontrollen över många olika företag i olika branscher för att bedriva sin verksamhet med företaget som brottsverktyg. En orsak till att man inte ska fokusera för mycket på branschtillhörigheten är att kriminella som tar över en verksamhet sällan eller aldrig ändrar företagets SNI-kod (branschkod) vid övertagandet.

Vanligt med så kallad ”smidig avveckling”

Hon berättar att övertagande av verksamheter kan ske på flera sätt.

– Det sätt som vi sett ökad aktivitet kring är så kallad ’smidig avveckling’ vilket i verkligheten är att de kriminella tar över en verksamhet som ägaren önskar avveckla. Det viktiga då är att verksamheten har en god historik vilket gör att de kriminella enklare kan få krediter och ansöka om olika bidrag, då historiken kontrolleras ofta.

Över hälften av företagen, 53 procent, har det senaste året blivit utsatta för brott, enligt Företagarpanelen från Svenskt Näringsliv. I Företagarpanelen svarar ett urval av Svenskt Näringslivs medlemsföretag på frågor om bland annat brott, sysselsättning och investeringar. Enligt undersökningen svarar 57 procent av företagen att de inte anmäler de brott som de utsatts för.

– Vi har förstått att många inte anser att de har tid att göra en anmälan. Där behöver polisen bli bättre på att se till att det blir betydligt enklare att göra en anmälan, säger Lotta Mauritzson.

Hon menar att det är otroligt viktigt att brott polisanmäls.

– Man får inte glömma bort att ett brott som inte polisanmäls inte syns i statistiken. Det handlar inte bara om polisen, utan det är statistik som riksdag och regering använder för att bedöma utvecklingen i landet och stifta nya lagar.

”Vi ser att de kriminella mer och mer går på enskilda personer. Därför behöver de anställda förstå varför man ska agera på olika sätt.”

Saknas det information om att svenska företag till exempel utsätts för en typ av brott så saknar polisen möjligheter att dela information och därmed bidra till att lagföra personer i andra länder.

– Utan polisanmälningar har vi ingen möjlighet att lägga de pussel som behövs. Och ofta är den här kriminaliteten internationell och riktar sig mot företag i hela västvärlden.

För företagen handlar det nu framöver om att skydda sin egen verksamhet, menar hon.

– Vi ser att de kriminella mer och mer går på enskilda personer. Därför behöver de anställda förstå varför man ska agera på olika sätt och vilket syfte som vissa rutiner har.

Hon pekar bland annat ut så kallad social manipulation (social engineering), som är en metod för att manipulera personer till att utföra handlingar eller avslöja konfidentiell information.

– Det kan handla om att en anställd blir kontaktad på fritiden och därmed inte följer rutiner eller att man skaffar sig en insider som hjälper till att skicka e-postmeddelanden där man manipulerar andra anställda.