PRIVATEKONOMI
Nu avgörs skatten på ditt ISK-sparande
Ekonomi (TT)
Sanningens minut närmar sig för hur hög skatten blir på ISK-konton. För småsparare är frågan om de ska behålla sina konton eller byta till annat alternativ?
På det finns flera svar.
Den 30 november är datumet att markera i kalendern för alla med ett så kallat investeringssparkonto, till vardags kallat ISK-konto.
Då fastställs statslåneräntan och den avgör i sin tur hur hög eller låg skatten blir på ISK-konton nästa år.
– Det är fortfarande ett bra sätt att spara, men ju mer räntan går upp och ju dyrare ISK blir, desto viktigare blir det att titta på vad som är bäst för just dig, säger Christina Sahlberg, sparekonom hos jämförelsesajten Compricer.
Riksgälden fastställer statslåneräntan varje torsdag veckovis. Även om räntan den senaste tiden tickat ned något från den absoluta toppen på 3,00 procent kan man redan nu slå fast att den i år blir väsentligt högre än 2022.
Högre skatt
Då låg statslåneräntan vid avräkningsdatum på 1,94 procent och skatten landade i slutändan på 0,8 procent.
Nu förväntas skatten stiga till någonstans omkring 1,2 procent även om räntorna den senaste tiden backat.
Hur ska man då resonera som småsparare med till exempel fond- eller aktiesparande på ett ISK-konto?
Historiskt sett har sparande på ISK-konto som infördes 2012 varit mera ekonomiskt fördelaktigt tack vare att låg räntemiljö också inneburit låg beskattning.
Ytterligare fördelar som brukar lyftas fram är att försäljningar inte behöver tas upp i deklarationen vilket underlättar rent praktiskt. Dessutom beskattas inte eventuella aktieutdelningar.
Trots räntehöjningen förordar dock Christina Sahlberg ett ISK-konto för de flesta:
– Nu har statslåneräntan gått upp men den kommer att gå ned när styrräntan sjunker och det är högst troligt att den sjunker nästa år. Jag tror att gemene man kan vara lugn om de investerar i ett ISK-konto, säger hon.
Ett alternativ
En så kallad traditionell värdedepå har å andra sidan fördelen att det inte blir någon skatt om vinst uteblir till skillnad från schablonskatten som ska betalas på ISK-konton vare sig det blir vinst eller ej. Dessutom är förlustaffärer kopplade till värdedepåer avdragsgilla med upp till 70 procent.
Christina Sahlberg påpekar att värdedepån kan vara ett alternativ för den som investerar på mycket lång sikt och inte heller räknar med att göra speciellt mycket förändringar i sin portfölj.
Då du får betala en schablonskatt på ett ISK-konto, oavsett värdeutveckling, kan ISK samtidigt vara ett tveksamt alternativ för den som är väldigt försiktig och till exempel väljer att spara i räntefonder som är tryggt men å andra sidan kanske inte ger samma kursutveckling som aktier. En tidigare tumregel har varit att avkastningen bör vara 4 procent eller mer för att det ska löna sig med ISK-konto.
– Sparar man i ränte- eller blandfonder så har man inte en lika hög förväntad avkastning. Då är det bättre att ha sparat i en värdedepå, säger Christina Sahlberg.
Tobias Österberg/TT
Fakta
Först måste det genomsnittliga värdet på ISK tas fram. Detta sker genom att värdet på ISK-kontot i varje kvartal summeras och alla insättningar adderas. Denna summa delas sedan med fyra.
Det genomsnittliga värdet – den så kallade schablonintäkten – multipliceras sedan med statslåneräntan plus 1 procentenhet. Detta blir en så kallad schablonränta.
Om till exempel det genomsnittliga värdet på ISK-kontot var 180 000 kronor och statslåneräntan 2,94 procent plus 1 procentenhet blir det 7 092 kronor.
Schablonintäkten beskattas med 30 procent vilket innebär att skatten på ISK-innehavet i slutändan blir 2 128 kronor.
Källa: Nordea.
Rättat: I en tidigare version var uträkningen felaktig.