KOMPETENSKRISEN

Myndigheternas felaktiga statistik stoppar yrkesförare – ”Ödesdigert”

Hur många yrkesförare finns det egentligen i Sverige? Skolverket har fel siffra och det kan innebära en nedskärning av antalet utbildningsplatser, vilket vore en katastrof, enligt arbetsgivarna. ”Kartan stämmer inte med verkligheten”, säger Caj Luoma på Transportföretagen.

De svenska åkerierna letar desperat efter förare men landets gymnasieskolor har inte kapacitet att utbilda tillräckligt många. Idag utbildas mellan 1 500 och 1 800 förare varje år på de cirka 100 gymnasieskolor i landet som har fordons- och transportutbildningar. Enligt TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, behövs betydligt fler, cirka 5 000 nya förare varje år. Det innebär ett underskott på drygt 3 200 förare. Varje år.

Nu hotar dessutom en minskning av antalet utbildningsplatser på fordons- och transportprogrammet. Joakim Tuvér driver åkeriet Gävle Fjärrfrakt i Gävle med 20 fordon med släp och pekar på att det varit brist på förare i många år.

– Visserligen är det inte lika extremt som det varit tidigare men det ser kärvt ut inför nästa sommar. Dessutom har vi ett kommande generationsskifte som tornar upp sig så tillgången får absolut inte minska. Minskar antalet utbildningsplatser är det direkt ödesdigert, säger han.

”Säg den skolledare som sätter sig emot planeringsunderlaget.”

Den ytterligare minskning av utbildningsplatser som Joakim Tuvér och många fler i branschen fruktar, ligger i Skolverkets planering för de kommande åren. I förarbetet till det som kallas för Skolverkets planeringsunderlag har det uppstått en strid om hur många yrkesförare som finns i landet. Skolverket stödjer sig på SCB och menar att de är 55 000. Men enligt Transportföretagen och Svenska Transportarbetareförbundet, som samarbetar i frågan, är det betydligt fler, cirka 125 000 yrkesförare.

Vilken siffra som är rätt, varför 70 000 förare är ”försvunna” när Skolverket räknar, har stor betydelse och är utgångspunkten för hur utbildningsplatserna på landets gymnasieskolor ska dimensioneras. Kort innebär det att planeringsunderlaget avgör hur många elever som kan få de utbildningar som företagen behöver.

– Men då gäller det att underlaget stämmer med verkligheten och det gör det inte, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjningen inom Transportföretagen, som har ifrågasatt de siffror som Skolverket använder för att bestämma hur många utbildningsplatser som behövs på Fordons- och transportprogrammet de kommande åren.

Hämtar uppgifter från SCB

Skolverket har inget konkret svar på varför det är så stor skillnad mellan branschens uppfattning över antalet yrkesförare och de egna siffrorna. Anders Håkansson är enhetschef på Skolverkets analysavdelning för skolinformation och hänvisar till att uppgifterna är hämtade från SCB.

”Det är alltså SCB:s uppgifter som vi återger i planeringsunderlagen. Skolverket anser att SCB:s metod för att prognosticera tillgång och efterfrågan på utbildade inom olika gymnasiala utbildningar är den bästa tillgängliga som beskriver behoven på hela arbetsmarknaden. Den har utvecklats över lång tid och är allmänt ansedd vara mycket vederhäftig”, skriver han i ett mejl till TN.

Transportföretagen har upprepade gånger varit i kontakt med Skolverket och påpekat att siffrorna från SCB helt enkelt inte stämmer med den dagliga verksamheten ute hos åkerierna. Men det är invändningar som inte har fått något gehör, menar Caj Luoma.

– Kartan stämmer alltså inte med verkligheten och problemet är att Skolverkets planeringsunderlag, ”kartan”, ses som en odiskutabel ”sanning” av huvudmän och skolledare. I sin tur kan det leda till att gymnasieskolor kalkylerar med att det redan utbildas ett överskott av förare och därför antingen drar ner på antalet utbildningsplatser eller rent av lägger ner utbildningar, säger han och fortsätter:

– Fordons- och transportprogrammet är ett av de dyrare på gymnasiet så det är ett enkelt val när ekonomin krymper, fortsätter Caj Luoma.

”Det är en besvikelse att Skolverket inte vill lyssna på vad vi i branschen säger.”

Det visar sig att farhågorna har besannats. Jämtlands Gymnasieförbund beslutade nyligen att dra ner på antalet platser på fordonsinriktningen, i första skedet cirka fem och sedan öka allteftersom för att ”möta det överskott som bedöms finnas 2027”. Även på fler orter i norra Sverige minskar antalet det utbildningsplatser.

– Ja, säg den skolledare som sätter sig emot planeringsunderlaget, säger Caj Luoma.

Om fler skolor tar efter den utvecklingen och minskar antalet utbildningsplatser ger det en direkt påverkan i branschen. Det är än mer alarmerande eftersom intresset för att arbeta som yrkesförare ökar bland unga killar och tjejer. Ett tidigare dåligt renommé har förbytts i motsatsen, dels efter satsningar på att visa yrkets möjligheter, dels genom olika tv-serier som till exempel Truckers.

– Alla utbildningsplatserna på Fordons- och transportprogrammet här i regionen är fyllda, säger Joakim Tuvér.

Än större är efterfrågan på transportutbildningar i Halmstad, där är söktrycket 2,6 personer på varje plats. Alltså är det för få platser i förhållande till det intresse som finns för yrket och i förlängningen av det kan det bli för få utbildade förare för företagen att rekrytera.

– Kan man expandera med fler utbildningsplatser så ska man göra det, säger Lars Johansson, regional projektledare på TYA i en intervju med SVT Halland.

Volymerna ökar

På Sveriges vägar transporteras varje år 450 miljoner ton gods, enligt siffror från Transportföretagen. Det mesta pekar på att det är volymer som växer de kommande åren, bland annat genom den ökande e-handeln.

Transporterna är en del av blodomloppet i hela samhället. Att inte kunna upprätthålla det påverkar allt från kostnaderna för olika varor till arbetstillfällen och möjligheten att bo utanför storstäderna, menar Caj Luoma.

– Därför är det en besvikelse att Skolverket inte vill lyssna på vad vi i branschen säger. Tvärtom verkar det som att de stör sig på att vi kommer med ifrågasättanden och bara slår dövörat till. Vi måste fortsätta att lobba för att det här är helt fel och på väg att bli en katastrof för hela transportnäringen, säger han.