DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Mobilförbud "plåster på en avskuren halspulsåder"

Åsa Fahlén, ordförande för fackförbundet Sveriges lärare. Arkivbild. Bild: Mikaela Landeström/TT

Skola (TT)

Mobilförbud i grundskolan är i sig en bra åtgärd, anser Sveriges lärare, men är det det enda politikerna har att komma med efter den dystra läsningen av Sveriges resultat i Pisamätningen, frågar sig förbundsordföranden Åsa Fahlén.

– Det är plåster på en avskuren halspulsåder, säger hon.

Pisaresultaten sätter liksom tidigare års resultat fingret på det största problemet i svensk skola – skillnaderna mellan olika elevgrupper, säger Åsa Fahlén.

För att råda bot på ojämlikheten krävs betydligt större insatser än ett mobilförbud, menar hon.

– Politikerna behöver ta ett nationellt ansvar för finansieringen av skolan. I dag ser vi att kommuner inte har tillräckligt med pengar och att de skär ned. Många kommuner har svårt att klara av det kompensatoriska uppdraget och då brister likvärdigheten.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) kallar åtgärden "en kulturförändring" som enligt Tidöpartiernas bedömning kommer bidra till bättre kunskapsresultat, men den bedömningen delar inte Åsa Fahlén.

Hon anser i stället att politikerna borde lägga mer krut på att se till att lärarna får mer tid till förberedelse och efterarbete samt att de har lagom många elever i sin klass.

– En lärare som hinner förbereda sig, har lagom många elever i sin klass och som efteråt har tid att fundera på hur man kan gå vidare skapar förutom studiero, bättre kunskaper, säger Åsa Fahlén.

Albin Lindström/TT

Fakta

Stora tapp i matte och läsning: Sverige fick 482 poäng i matematik (-21 poäng jämfört med 2018) och i läsförståelse 487 (-19 poäng).

Snittpoängen i naturvetenskap var 494 (-6 poäng).

Tappet i matematik innebär att en genomsnittlig svensk 15-åring i Pisa 2022 presterade på den nivå en 14-åring skulle ha gjort 2018.

Läs- och matematikresultaten föll till samma låga nivå som 2012.

Sveriges poäng låg över OECD-snittet, men 11 länder var signifikant bättre i matematik, 9 länder var bättre i läsförståelse och 10 var bättre i naturvetenskap.

Att Sverige höll sig över OECD-snittet beror på att de flesta andra länder också backade i Pisa 2022.

Allra bäst i matematik var Japan (536 poäng). Japan var också bäst i naturvetenskap (547 poäng). Bäst i läsförståelse var Irland och Japan (båda hade 516 poäng).

Källor: OECD och Skolverket