DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Debatt: Pessimisterna har fel om Sverige – men reformer behövs
Den dystra bilden av Sverige är missvisande sett utifrån ett helhetsperspektiv. Framöver måste vi höja ambitionen och införa fler ekonomiska frihetsreformer, skriver entreprenören och företagsledaren Henrik Ekelund.
Sveriges ekonomiska historia sedan andra världskriget summeras med tre framgångsrika decennier, följt av två magra och sedan tre goda igen.
Trots att pessimistiska rapporter om Sveriges ekonomiska kräftgång där tillväxten de senaste 30 åren, mätt som real BNP per capita, varit den näst hösta bland jämförbara länder i Västeuropa efter Holland.
I slutändan handlar det om att titta på rätt mätverktyg. Visserligen blir 2023 inget bra år. Men en ekonomis styrka måste bedömas över en väsentligt längre period och även om länder i Österupa leder tillväxtligan sticker Sverige ut mät i köpkraftsparitet PPP (Purchase Power Parity).
Vi får dock inte ta dessa framgångar för givet. Nu är det hög tid att sjösätta ekonomiska reformer som vi såg under regeringarna Bildt, Persson och Reinfeldt.
"Till exempel finns det mycket att göra vad gäller mer frihet på arbetsmarknaden, lägre statlig inkomstskatt, minskade marginaleffekter i bidragssystemen och kortare tillståndsprocesser", skriver Henrik Ekekund.
