KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Kritiken: Då straffas företagen som minskat utsläppen

Genrebild. Bild: Virginia Mayo

Inom några år kommer flera svenska pappersmassabruk uteslutas ur EU:s utsläppshandelsystem – på grund av att de släpper ut för lite. Totalt kommer företagen tappa 1,3 miljarder kronor per år, enligt Johan Bruce på Skogsindustrierna.

2026 kommer 25 av Sveriges 40 pappersmassabruk uteslutas ur EU:s utsläppshandelsystem – på grund av att de släpper ut för lite.

– Det innebär å ena sidan att de slipper redovisa utsläppsrätter, då de har mindre än fem procent fossila utsläpp. Men samtidigt blir de av med sina fria utsläppsrätter, säger Johan Bruce, ansvarig för el- och energifrågor på Skogsindustrierna.

Det samlade värdet som bolaget blir av med kommer att landa på cirka 1,3 miljarder kronor per år, enligt Johan Bruce.

– Fria utsläppsrätter kan du antingen använda för att täcka dina utsläpp men du kan också sälja de överblivna utsläppsrätterna.

EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, är ett styrmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Då många skogsbolag lyckats ersätta fossila bränslen i sina tillverkningsprocesser med biobränslen har de kunnat få ett ekonomiskt tillskott från försäljning av de utsläppsrätter som de inte använder.

– I de nya riktlinjerna kommer du inte få vara med i systemet om 95 procent av dina utsläpp kommer från biobränsle. När det gäller den svenska pappers- och massaindustrin så är vi till 96 procent fossilfria. Det betyder alltså att väldigt många av våra medlemsföretag inom skogsindustrin kommer att åka ur systemet och inte få fri tilldelning.

Johan Bruce, ansvarig för el- och energifrågor på Skogsindustrierna. Bild: Pressbild

– Det blir konstigt då de bolag som inte ställt om ännu får det här stödet, detta samtidigt som man missgynnas om man gjort de investeringar som krävs för att ställa om. Det här kommer framför allt att straffa svenska, finska och franska företag då de har kommit längst i sin omställning.

Enligt Johan Bruce kan de låga svenska utsläppen förklaras av två anledningar.

– I våra pappersbruk gör vi pappersmassan från skogsråvara och får då industriell spillvärme som vi kan använda i processen för att torka pappret.

– I andra länder måste de köpa pappersmassan från oss, blöta ned och sedan torka. Detta kräver att de använder naturgas vilket ger de ett sämre utgångsläge.

Dessutom har vi i Sverige sedan 90-talet haft en koldioxidskatt.

– Sedan 2005 har vi sänkt våra koldioxidutsläpp med 60–70 procent genom att byta ut olja mot bark, bioolja eller pellets. Så det är många företag som har gjort stora investeringar för att komma bort från det fossila.

– Det finns ju bolag som gjort stora investeringar för att bli av med utsläppen. Men då de räknade med att få fria utsläppsrätter och kunna sälja dem så blir lönsamheten i de investeringarna i praktiken helt bortblåsta.

Förändringarna kommer att träda i kraft 2026 och går inte att stoppa, menar han.

– Det enda sättet det går att stoppa är att man river upp hela ETS-förordningen och det kommer inte hända.

– Nu är det som det är och då får den svenska staten fundera på om man ska kompensera de här verksamheterna då till exempel med vad man brukar kalla för kompensation för indirekta kostnader.

Koldioxidläckage är något som uppstår då industrier som släpper ut växthusgaser flyttar verksamhet från EU till andra länder för att undvika utsläppshandelssystemet.

– Tanken är att EU-länderna ska kunna konkurrera mot länder där det inte finns några kostnader för koldioxidutsläpp. Man ska alltså få incitament att minska utsläppen.

– De flesta europeiska länder kompenserar för indirekta kostnader som koldioxidprisets påverkan på elpriset. Ett system som bland annat finns i Norge, Tyskland och Finland.