RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Lägre inflation väntas – bäddar för sänkt ränta

Ekonomi (TT)

På torsdag kan framtiden för din boränta avgöras.

Om Riksbanken ska sänka styrräntan i maj krävs ett tydligt besked, enligt bedömare.

– Inflationen behöver komma ned, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

De flesta bedömare tror att Riksbanken sänker styrräntan i maj, från 4,0 till 3,75 procent. Torsdagens inflationssiffra kan avgöra.

– Det behöver inte överraska på nedsidan för att det ska bli en räntesänkning i maj. Det räcker med att inflationen inte överraskar på uppsidan, tror jag, säger Jens Magnusson.

Men det är en svår balansakt för ledamöterna i Riksbanken. För snabba sänkningar kan slå mot kronan och ge nya inflationsimpulser. För långsamma sänkningar kan ge bestående men.

Risk för bestående skador

– Med tanke på att ekonomin haltar generellt och att det i vissa sektorer – som bygg – är en ganska allvarlig nedgång är det viktigt att man får till en vändning ganska snart. Annars riskerar man att få bestående skador: produktionskapacitet som försvinner och folk som börjar jobba i andra branscher, säger Magnusson.

Kollegan Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, tror också att styrräntan sänks i maj. Detta förutsätter dock på att inflationen sjunker som väntat.

Dessutom måste signalerna om räntesänkningar i närtid från Europeiska centralbanken (ECB) vara tydliga, enligt Persson.

– Och lyssnar man på ECB har de lite målat in junimötet som det där man kommer att sänka, säger han.

Både Persson och Magnusson tror att Riksbanken kan sänka före ECB utan några stora valutaeffekter.

Rörliga räntor följer med nedåt

För ett hushåll med rörliga bolån skulle lägre inflation och räntesänkningarna som väntas innebära flera tusen kronor mer kvar per månad när räkningarna är betalda.

– Rörliga räntor på bolån följer med nedåt i ungefär samma takt som styrräntan, säger Persson.

– De bundna bolånen har ju redan börjat röra sig nedåt, från i höstas. Tremånadersräntan är mer kopplad till vad Riksbanken gör. Det troliga är att det blir ungefär som det Riksbanken gör, säger Magnusson.

Men det är ingen exakt vetenskap.

– På vägen upp (2022–2023) släpade det efter lite. Man höjde inte boräntorna lika mycket och lika snabbt som Riksbanken höjde styrräntan. Det är möjligt att blir en likadan eftersläpning på vägen nedåt, säger Magnusson.

Joakim Goksör/TT