KOMPETENSKRISEN

Här är kommunen där ukrainare lättast får jobb

70 procent av av de ukrainska flyktingar som har kommit till Boden i Norrbotten har fått jobb. Bodenmodellen, med fyra steg för att komma ut på arbetsmarknaden, är en succé och nu flyttar alltfler ukrainare till kommunen. ”Jag trivs jättebra i Boden och vill stanna här”, säger ekonomen Tatiana.

När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 flydde Tatiana från staden Kryvyj Rih i centrala Ukraina till Sverige tillsammans med sin son och sin svärmor.

– Vi lämnade allt, fick knappt med oss några kläder, berättar hon.

Via Migrationsverket slussades de efter en tid upp till Boden där bostad och undervisning i svenska väntade. Relativt snabbt fick Tatiana också jobb, först i en klädaffär, sedan som städare på ett av hotellen i staden. Hon var även inskriven på JobbCenter, ett kommunalt projekt som bland annat hjälper nyanlända flyktingar in på arbetsmarknaden. Dit kom Robin Simonsson, vd för företaget LappSimon, som behövde en ny medarbetare på ekonomiavdelningen.

”Målsättningen är att de som kommer hit ska ha riktiga jobb, inte olika åtgärder.”

– Jag fick se Tatianas cv och kunde konstatera att hon har läst ekonomi på universitet i Ukraina och alltså hade de kunskaper vi letade efter. Vi bestämde oss för att prova och det är inget jag ångrar, säger han.

– Visst är startsträckan lite längre för Tatiana och ett och annat missförstånd har vi upplevt men de brukar vi ha lätt att skratta åt. Allt löser sig med respekt och förståelse. I mina ögon är det här en anställning likställd med om den gjorts med en svensk.

Robin Simonsson är inte den enda arbetsgivaren i Boden som har anställt flyktingar från Ukraina. Faktum är att kommunen tidigt var bäst i landet på att ge ukrainare jobb. I maj 2023, ett år efter invasionen, presenterade arbetsmarknadsdepartementet en rapport om arbetslöshet i Sverige. Den visade att endast 7 300 av drygt 30 000 ukrainska personer i arbetsför ålder hade fått en löneutbetalning av en svenska arbetsgivare, det vill säga ungefär 25 procent. I Boden samma tid var det omvända siffror då cirka 70 procent hade matchats till ett jobb via JobbCenter och projektet CARE HERO.

Skriande behov av arbetskraft

”Flytta till Boden”. Rubriken finns på kommunens webbplats och följs lite längre ner av nästa: ”Vi behöver arbetskraft”. Boden ingår i den stora gröna omställningen av industrin som pågår i norra Sverige och har därmed ett skriande behov av arbetskraft i nästab alla branscher.

– Låt mig ta ett exempel, det nya stålverket. De behöver anställa närmare 3 000 personer, helst innan sommaren. Och det är bara en av alla verksamheter här uppe. I det läget gäller det att tänka utanför boxen. Fast vi har väl slängt ut den där boxen och börjat tänka helt nytt, säger Thomas Knutsson, enhetschef på JobbCenter.

Boden är en mottagarkommun och när Ryssland invaderade Ukraina kom det ungefär 500 personer till Migrationsverkets anläggningsboende. Barnen behövde gå till skolan och skolan behövde lärare som kunde ukrainska. I samma tid utlyste Europeiska socialfonden (ESF) medel för att hjälpa ukrainska flyktingar att få jobb och att etablera sig i Sverige. Det gjorda att kommunen ”var på tårna direkt” och viljan att testa nya idéer fick extra fart enligt Thomas Knutsson.

– Målsättningen är att de som kommer hit ska ha riktiga jobb, inte olika åtgärder. Och då krävs det att vi jobbar med helheten: jobb, språk och bostad, säger han.

Matchar nyanlända mot arbetsgivare

Med hjälp av EU-pengar kunde JobbCenter snabbt erbjuda en grundlig kompetenskartläggning, validering av yrkeskompetenser, undervisning i engelska och svenska för att sedan matcha de nyanlända mot olika arbetsgivare i regionen.

– Matchningen är en förutsättning för att vi ska komma framåt. Samtidigt ska vi ta bort alla byråkratiska hinder som finns kring arbetstillstånd, uppehållstillstånd och liknande. Det ska vara enkelt att få ett jobb.

Kontakterna med arbetsgivarna, offentliga såväl som privata, har visat sig vara avgörande och var inledningsvis inte heller en lätt uppgift.

– Nej, det tog tid att sälja in och jag kan förstå oron för språkbarriärer och kulturkrockar, säger Thomas Knutsson.

”Vi tror på deras förmåga att etablera sig här och om inte vi gör det, vem fan ska göra det då?”

I det läget rekryterade kommunen Olha Musiienko, som talar både ryska och svenska. Hon blev den viktiga länken i matchningen mellan de arbetssökande och arbetsgivarna. Lika viktig var hon som brygga mellan de nyanlända ukrainarna och samhället i övrigt, hyresvärdar inte minst. Det är insatser som har skapat en tydlighet i kommunikationerna och en trygghet för alla, inte minst för de mindre företag som ska anställa.

– Sänkta trösklar och relationer, människa till människa och det är det som gör att vi får människor i arbete. Och de arbetsgivare som har vågat ta steget och anställa någon av våra ukrainare, där ser vi hur stoltheten växer i takt med trivseln på arbetsplatsen, säger Thomas Knutsson.

Det är ett resonemang som Robin Simonsson håller med om:

– Tajmningen och förutsättningarna var rätt och gjorde att vi vågade. Och det blev jättelyckat, säger han.

Det har inneburit att rekryteringen av Tatiana inte är den enda han har gjort. I dagsläget är fyra ukrainare anställda på företaget. En av dem, Olexi, arbetar på i företagets lager och har hand om distributionen av varor ut till olika kunder.

– Jag kom till Sverige den 2 februari förra året. Sju veckor senare hade jag jobb här på företaget och jag trivs väldigt bra. Det är viktigt med en bra stämning där man arbetar och det är det här, säger han.

Snabbt mellan beslut och handling

Framgångarna i Boden har medfört att ett flertal kommuner runt om i landet nu hör av sig till för att lära mer om arbetsmetoden.

– Egentligen är det inte så märkvärdigt. Jag har snott idén om stordriftsfördelar och placerat den här i Boden som är en liten kommun. Vi är bara 28 000 invånare. Fördelen är att det är snabbt mellan beslut och handling. Vi känner varandra och alla är med på tåget och vill hjälpa till. Då blir det personligt, människa till människa, som jag sa förut. Och så vill vi erbjuda riktiga jobb. Det är en framgångsfaktor.

– Vi tror på deras förmåga att etablera sig här och om inte vi gör det, vem fan ska göra det då, säger Thomas Knutsson.

Det är inte bara kommuner runt om i landet som vill lära mer om arbetsmetoden. Även bland ukrainare i stort ökar medvetenheten om möjligheterna att etablera sig med jobb och bostad uppe i Boden. Nyligen anlände ytterligare ett antal ukrainska flyttlass med människor som själva har valt att lämna södra Sverige och flytta till Norrland och ansluta sig till den växande gruppen ukrainare.

I många fall är ett livsval som också ser ut att bli permanent. Enligt en undersökning som den svenska organisationen Ukrainians Professional Support Center gjorde förra året, kan så många som 60 procent av de ukrainska flyktingarna tänka sig att bli kvar i Sverige.

– Jag trivs jättebra i Boden och vill stanna här. Det finns inte längre någon framtid kvar i Ukraina. Om jag skulle återvända innebär det att jag måste börja om i livet ännu en gång. Men här har jag jobb, bostad och nya vänner, säger Tatiana.