RÄNTAN OCH INFLATIONEN
Hushållen kan få kompensation: "Drabbats hårt"
Politik (TT)
Sjunkande inflation gör att finansministern öppnar för nya budgetsatsningar framöver.
Hon hoppas kunna kompensera hushållen, som drabbats hårt av höjda priser och räntor.
– Det är viktigt att vi kan stärka köpkraften för människor som gått till jobbet varje dag och drabbats hårt av inflation, säger Elisabeth Svantesson (M).
– Dessutom är det strukturellt rätt att det ska löna sig bättre att arbeta.
Svantesson pekar på att inflationen raderat ut tio års reallöneökningar för människor.
Hon presenterar på måndag regeringens andra vårändringsbudget. Den innehåller nya förslag för 2024 på 16,8 miljarder kronor. Förra våren innehöll den förslag för bara fyra miljarder kronor.
– Att inflationen nu går ned gör att vi kan börja växla över till en mer normal konjunkturpolitik, säger Svantesson.
Kräver mer
Bland förslagen i vårändringsbudgeten, som redan är kända, finns sex miljarder kronor till regionerna och vården och en förlängning av det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer.
Oppositionen har krävt mer pengar till regionerna för att stoppa uppsägningar i vården.
Svantesson vågar ännu inte riktigt utropa seger över inflationen, men nedgången öppnar för en mer expansiv finanspolitik framöver.
Förutom att hon vill kompensera hushåll för förlorad köpkraft, så kommer en annan viktig del i kommande budgetar bli satsningar för att stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
Finansdepartementet bedömer att konjunkturen börjar vända upp nästa år. Men för att Sverige även ska växa mer på sikt, så behövs, enligt Svantesson, satsningar på utbildning, forskning, infrastruktur och ett skattesystem som lockar investeringar och kompetens till Sverige.
En fingervisning
Under hösten ska regeringen lägga fram en infrastruktur- och en forskningsproposition som tar upp en del av det framtida reformutrymmet. Det kommer även försvarsbeslutet i slutet av året göra.
Vad blir viktigast, att kompensera hushållen eller satsa på investeringar?
– Man måste kunna göra flera saker samtidigt, säger Svantesson.
Åtgärder för att stärka hushållens köpkraft skulle till exempel kunna vara sänkt inkomstskatt eller andra skattesänkningar. En fingervisning om hur funderingarna går kommer om en dryg vecka, då olika skatteförslag skickas ut på remiss.
Känt är att man jobbar med ett förslag om att ta bort skatten för sparpengar på ISK-konton upp till 300 000 kronor.
Vad som kommer redan i budgeten för 2025 i höst är ännu oklart, eftersom förhandlingarna mellan de fyra Tidöpartierna inte är klara.
Peter Wallberg/TT
Maria Davidsson/TT
Fakta
Extra statsbidrag till vård: 6 miljarder (mdr)
Ökade kostnader för läkemedelsförmåner: 1,5 mdr
Bistånd (omfördelade anslag): 1,472 mdr
Fler fängelseplatser: 1,38 mdr
Reparation av E6 vid Stenungsund: 1 mdr
Flygplatsers säkerhets- och bagagehantering (GAS): 1,035 mdr
Förlängt tillägg i bostadsbidraget: 0,65 mdr
Extra kunskapsbidrag för skolor: 0,5 mdr
Stärkt civilt försvar: 0,385 mdr
Fler platser på SIS-hem: 0,3 mdr
Åtgärder för att slå mot kriminellas ekonomi: 0,26 mdr
Tillskott till försvaret: 0,3 mdr
Tillskott till Swedfund för investeringar i Ukraina: 0,3 mdr
Flera platser på regionalt yrkesvux: 0,167 mdr
Folkbokföring av ukrainska flyktingar: 0,138 mdr
Sommarjobb i kommunerna: 0,13 mdr
Klimatklivet (t ex laddstolpar): 0,1 mdr
Domstolarna: 0,1 mdr
Skötsel av värdefull natur: 0,03 mdr
Attrahera internationell kompetens: 0,025 mdr
Svenskkurs för ukrainska flyktingar: 0,02 mdr
Övrigt: 1 mdr
Summa: 16,8 mdr
Källa: Finansdepartementet
Fakta
Regeringens senaste prognos i mars, jämfört med decemberprognosen
BNP-tillväxt
2024: 0,7 procent (0,6)
2025: 2,5 procent (2,7)
Inflation (KPI)
2024: 3,1 procent (3,9)
2025: 0,8 procent (1,4)
Arbetslöshet
2024: 8,3 procent
2025: 8,4 procent
Källa: Finansdepartementet