DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Varningen: Slopad sjuklöneersättning kan öka utanförskapet

Regeringens argument för att slopa ersättningen för höga sjuklönekostnader haltar kraftigt, varnar flera företagare. Växande utanförskap och mindre pengar till välfärden kan bli konsekvensen. ”Känns som att regeringen inte vill ha småföretag i Sverige”, säger Malin Hamlin på Lansen Omsorg.

I mars kom regeringen med en proposition om att upphäva ersättningen för höga sjuklönekostnader från och med den 1 juli 2024. Ersättningen infördes 2015 som ett högkostnadsskydd främst för små företag utifrån att de är extra sårbara för oförutsedda kostnader när en anställd sjukfrånvarande.

Regeringen motiverar avskaffandet av skyddet med att felaktiga utbetalningar ”antas vara stora” och att ersättningen endast utgör ”en marginell del av arbetsgivarnas samlade sjuklönekostnader”. Bedömningen är också att ”avskaffande av ersättningen inte bör vara avgörande för ett företags existens eftersom det i de allra flesta fall rör sig om relativt små summor”.

Det här är inget som särskilt mindre företag håller med om. Större företag får en mindre andel av sina sjuklönekostnader från skyddet medan små företag får en större andel just eftersom det drabbar dem hårdare om en anställd är borta från jobbet.

”Extremt sårbara”

Håkan Eriksson, ägare och vd på isoleringsföretaget SIAK med 17 medarbetare, konstaterar att tryggheten minskar om skyddet för höga sjuklönekostnader försvinner.

– Sjuklöneansvaret är ett åtagande vi inte har kontroll över – ofta har sjukskrivningarna inte med jobbet att göra. Det handlar om att någon skadar hälsenan under en innebandymatch eller drabbas av annan ohälsa på grund av privata problem. Och det kan vi inte påverka.

Framför allt skulle ett slopat högkostnadsskydd slå mot små företag.

– Vi är extremt sårbara. Det räcker med att några personer är sjuka så blir det stora problem – då kan vi inte ens utföra jobbet, säger Håkan Eriksson.

SIAK skulle kolla noggrannare vilka som anställs, påpekar han.

– Det blir hårdare och allt fler som slås ut, men jag ser en stor risk för ökade kostnader. Det är väldigt lätt att vara sjukskriven de första två veckorna.

”Sjuklöneansvaret är ett åtagande vi inte har kontroll över – ofta har sjukskrivningarna inte med jobbet att göra.”

Håkan Eriksson är kritisk till att regeringen påstående att avskaffandet av ersättningen inte bör vara avgörande för företag, eftersom det i de flesta fall rör sig om relativt småsummor.

– Vad menar de med småsummor? Små och medelstora företag drabbas mest trots att det är vi som är samhällsbärarna. Det blir mer och mer pålagor och snart ger vi upp. Det är viktigt att inte glömma bort att de små och medelstora företagen står för större delen av vår välfärd.

Malin Hamlin är ordförande i vård- och omsorgsföretaget Lansen Omsorg med 30 tillsvidareanställda som brottas med hög sjukfrånvaro sedan förra sommaren.

– Även om själva pandemistämpeln är bortplockad så är det många som är hemma med sjuka barn eller som själva är sjuka. Sjukfrånvaron är fortfarande högre än före pandemin och det ställer till det.

”Ska vi stå för de första 14 sjukdagar utan någon typ av högkostnadsersättning kommer få småföretag våga satsa på de som har varit långtidssjukskrivna.”

Sjukfrånvaron kostar pengar för verksamheten och kräver konstant arbete med att hitta personer som kan hoppa in. Företaget har därför byggt upp en egen vikariepool och inrättat en ny tjänst för att avlasta cheferna så att de slipper ägna förmiddagarna åt att ringa in ersättare för sjuka medarbetare.

– Vi har en dygnet-runt-verksamhet och kan inte stå utan personal – vi måste ha folk på plats. Ibland slutar det med att cheferna själva får gå in och jobba. Det är inte hållbart i längden.

Ersättningen täcker en del av sjuklönekostnaderna, men ändå inte allt. Exempelvis inte kostnaderna för vikarier.

– Vi står inte och faller med skyddet, men har vi mindre pengar till den dagliga verksamheten får annat stryka på foten, kompetensutveckling till exempel. För oss bidrar ersättningen till att säkerställa kvaliteten.

Tas den bort anser Malin Hamlin att hela ersättningssystemet bör ses över, och att bördan som de första 14 sjukdagarna innebär för företagarna bör minskas.

– Den kostnaden är otroligt stor att hantera. Ska vi stå för de första 14 sjukdagar utan någon typ av högkostnadsersättning kommer få småföretag våga satsa på de som har varit långtidssjukskrivna av olika anledningar. Då blir det ännu fler som står utanför arbetsmarknaden.

Vad är din kommentar till att regeringen nu vill ta bort stödet?

– Det känns som att regeringen inte vill ha småföretag i Sverige. De lyssnar inte på vad effekterna kan bli av att ta bort ett sådant här stöd. Blir det osäkrare för småföretagare tror jag att företagandet minskar, och i det här läget behöver Sverige satsa på att få fler företagare – inte färre.

Svagare personer drabbas hårdast

Ulrik Wehtje är ägare och vd på lager- och logistikföretaget BBAB Media med sju anställda. Jobben är förhållandevis enkla och företaget väljer därför att ta in personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, till exempel med en historik av utbrändhet och långa sjukskrivningar. Företaget får ett visst stöd för dessa personer men samtidigt har de en högre sjukfrånvaro än genomsnittet.

– Vi har extra höga sjuklönekostnader och om högkostnadsskyddet tas bort blir vi mindre benägna att anställa svagare personer. Eftersom vi kommer att titta noggrannare på bakgrund och risken för hög sjukfrånvaro hos de vi anställer så drabbas de tyvärr hårdast.

Stödet är ett bra sätt att dela ansvaret rent principiellt, anser han.

– Jag tycker att arbetsgivarna ska stå för en viss del av sjuklönekostnaderna som en sporre för att försöka minska sjukfrånvaron. Men ofta beror det inte på något arbetsplatsrelaterat utan på sådant som uppstår utifrån dåliga hemförhållanden och missbruksproblematik till exempel.

”Jag blir bedrövad över den stora oförståelsen för hur små företag har det.”

Ulrik Wehtje konstaterar att en viktig aspekt av stödet är att fler företag tar sig an personer som lever i utanförskap och ger dem ett meningsfullt arbete.

– Det här är ett sätt att hjälpa dem och de trivs med sina jobb. För mig handlar sjukskrivningar inte bara om sjuklönekostnader. Det skapar alltid problem när folk är borta. De andras arbetsbörda blir större och kostnaden för övertidstillägg ökar. I värsta fall kan vi inte utföra våra uppdrag som utlovat.

Ett skäl att ta bort stödet är enligt regeringen det fusk som har förekommit, men det argumentet håller inte, anser Ulrik Wehtje.

– Självklart vill vi inte ha fusk – det ska beivras. Men att säga att bästa sättet att få bort fusket är att dra in stödet helt och hållet… Det är som att förbjuda biltrafik för att det finns de som kör för fort.

Att det ”i de allra flesta fall rör sig om relativt små summor” stämmer inte heller, påpekar han.

– Vi måste ju ta igen alla kostnader på något sätt och behöver vi höja priserna för mycket får vi inga uppdrag. Jag blir bedrövad över den stora oförståelsen för hur små företag har det. För ett litet företag är sjukskrivningskostnaderna är en väsentlig bit, men stora företag påverkas inte lika mycket.

För BBAB Media har administrationen kring ersättningen inte varit någon som helst belastning.

– Vi får en fil direkt från vårt lönesystem där sjuklönekostnaden är uträknad så det kommer inte att bespara oss något jobb. Så jag håller egentligen inte med om några av regeringens argument för att slopa ersättningen, säger Ulrik Wehtje.

Planerat datum för omröstning i riksdagen är 29 maj.