EU:S FRAMTID

Här är de heta frågorna för EU-parlamentet

Bönder blockerar gatorna i Bryssels EU-kvarter. Bilden är från i mars i år när EU:s jordbruksministrar möttes för att diskutera situationen för lantbrukare. Bild: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT

Politik (TT)

Ukraina och krigets konsekvenser toppar EU-agendan framöver.

Men i EU-parlamentet ligger också 119 lagförslag som väntar på att bli färdigbehandlade. I högen finns bland annat höjd åldersgräns för att köra Epa, klimatlagar och "chat control".

Ukraina

Räkna med nya stödpaket – både ekonomiska och militära. Flera partier listar Ukraina som den viktigaste framtidsfrågan – men ju längre kriget pågår desto svårare blir det att hålla ihop EU. Rena utrikesfrågor är inte EU-parlamentets bord, men blir det en budgetfråga ska parlamentet säga sitt.

.

Klimatet

Ett nytt 2040-mål ska klubbas. EU-kommissionen vill minska utsläppen av koldioxid med 90 procent till 2040. Än finns inga konkreta förslag på hur det ska gå till, de kommer först när den nya kommissionen är på plats. Klimatförhandlingar väntas bli ordentligt mycket svårare än tidigare, flera partier sätter klackarna i backen.

.

Körkort för Epa

EU-parlamentet och EU-länderna har i en första runda sagt ja till 16-årsgräns för A-traktor med tuffare körkortsprov, samtidigt som den tillåtna hastigheten höjs. Nu pågår slutförhandlingar. Regeringen har lovat kämpa för Sveriges 15-årsgräns – även svenska parlamentariker är engagerade. Men det ser tufft ut för den svenska linjen.

.

"Chat control"

Motståndarna har döpt EU-kommissionär Ylva Johanssons lagförslag från 2022 till "chat control". Syftet är dock att komma åt sexuella övergrepp mot barn på nätet. Läget är låst och parlamentet har enats med EU-länderna om att förlänga tillfälliga regler medan behandlingen fortsätter.

.

Jordbrukspolitiken

Protesterande bönder och skenande matpriser sätter press på EU:s jordbrukspolitik. En ny budget ska förhandlas fram, som ska ta vid när dagens löper ut 2027.

.

Långtidsbudgeten

Alltid en rysare, där parlamentet ofta vill ha en större budget och medlemsländerna (som betalar) håller emot. En skiljelinje går även mellan nettobetalande länder och deras parlamentariker och de länder som får ut mer i stöd än vad de betalar in. Svenskar brukar höra till det sparsamma lägret. Nästa budget gäller 2028–2034.

.

Fler EU-länder

Ukraina, Montenegro och flera andra länder bankar på EU:s dörr. Vägen är lång med tuffa krav på att reformera lagstiftning och ekonomi. Vissa länder vill dock ge Ukraina ett snabbspår. EU-parlamentet förhandlar inte med kandidatländerna, men ska ge sitt godkännande innan ett land kan bli ny medlem.

.

Försvar och säkerhet

Blir allt viktigare efter Rysslands angrepp på Ukraina. EU-parlamentets inflytande över rent militära frågor är liten, men handlar det om pengar, till exempel stöd till försvarsindustri, är de med och beslutar.

.

Brasklapp

Den största frågan går ofta inte att förutse. Vem hade räknat med pandemi och fullt krig i Ukraina i förra EU-valet 2019?

Maria Davidsson/TT