RÄNTAN OCH INFLATIONEN
Inflationsbesked kan öppna för räntesänkningar
På fredag väntas nya siffror visa att inflationen fortsatte nedåt i maj.
Beskedet kan vara avgörande för när Riksbanken sänker styrräntan igen.
Inflationen är en viktig pusselbit inför Riksbankens räntebesked om drygt två veckor – som i sin tur är avgörande för alla skuldtyngda svenska hushåll framöver.
Inflationen väntas sjunka
KPIF-inflationen, där effekterna av boräntorna räknats bort, väntas sjunka till 2,1 procent i maj. Det kan jämföras med 2,3 procent i april och toppen på 10,2 procent när inflationschocken rasade som värst i december 2022.
Riksbankens mål på 2 procent i KPIF-inflation.
I princip ingen bedömare tror längre att Riksbanken kommer att bjuda på någon räntesänkning i beskedet den 27 juni. Riksbankschefen Erik Thedéen har efter den första sänkningen på åtta år i början av maj i en serie uttalanden lagt stor möda på att tona ned sannolikheten för detta.
Men det väntas fler räntesänkningar till i höst, om inflationstrenden håller i sig och inflationsförväntningarna inte går i fel riktning.
– Vi tror på tre sänkningar till i år, ned till 3 procent, säger Amanda Sundström, chefsstrateg på storbanken SEB.
Och sänkningarna fortsätter nästa år, enligt SEB:s ekonomer, som räknar med att Riksbanken till slutet av 2025 har fått ned styrräntan till 2,25 procent. Denna räntenivå beskrivs som en ny normalnivå där räntan vare sig stimulerar eller bromsar ekonomisk aktivitet.
Inflationsförväntningar viktiga
Enligt Sundström kan man säga att svenska hushåll genom att acceptera jämförelsevis måttliga löneökningar i inflationschocken – det vill säga betydande fall i reallöner – har bäddat för de räntesänkningar som nu väntas. Detta har minskat pristrycket i svensk ekonomi jämfört med grannländer som Norge.
– Vi sticker ut lite, med prishöjningsplaner som är klart dämpade. Vi ser även nu i de sektorer där prisplanerna legat högt tidigare att de börjar komma ned till mer normala nivåer, säger hon.
Förutom inflationssiffrorna för maj på fredag är torsdagens stora rapport om inflationsförväntningar från Prospera viktig för att guida Riksbanken inför framtida räntebeslut, enligt Sundström.
Joakim Goksör/TT
Fakta
Snittprognosen pekar mot en inflation i maj på 3,4 procent, ned från 3,9 procent i april, enligt nyhetsbyrån Bloombergs sammanställning av prognoser.
KPIF-inflationen, där effekterna av boräntorna räknats bort, väntas sjunka till 2,1 procent. Det kan jämföras med 2,3 procent i april och Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Tittar man på den underliggande KPIF-inflationen, där även energipriser är borträknade, ligger snittprognosen på 2,7 procent i maj, ned från 2,9 procent i april.
Fakta
På sitt senaste penningpolitiska möte i början av maj sänkte Riksbanken styrräntan för första gången på åtta år, ned med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Nästa räntebesked från Riksbanken väntas den 27 juni.
Riksbankens styrränta präglar ränteläget i svensk ekonomi, bland annat genom att den påverkar hushållens rörliga bolåneräntor och vad företag får betala för sina lån.
Riksbankens direktion räknar med – om bankens inflationsprognoser stämmer – att kunna sänka styrräntan två gånger till under andra halvåret 2024. Sannolikheten i prissättningen på räntemarknaden pekar också i denna riktning, medan många ekonomer tror att Riksbanken överdriver inflationshotet i sina prognoser och att det kommer fler sänkningar redan i år.
Skulle räntan på ett bolån minska med 1 procentenhet innebär det att kostnaden för ett bolån på tre miljoner minskar med 30 000 kronor per år eller 2 500 kronor per månad före ränteavdrag.
