EU:S FRAMTID
Var god vänta – oenigt om toppjobb i EU
EU-länderna är ännu inte överens om fem år till med Ursula von der Leyen som ordförande i EU-kommissionen.
Beslut dröjer till åtminstone nästa vecka sedan ledare på EU:s toppmöte velat ha mer delaktighet – eller större del av kakan.
När de 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer avslutade sin informella toppmötesmiddag i Bryssel strax före midnatt i måndags blev det utan någon vit rök i toppjobbsstriden.
Trots optimism om en snabb lösning om vilka som ska sitta på EU:s högsta positioner under inkommande mandatperiod så får en uppgörelse vänta till nästa vecka.
– Det går i rätt riktning, men vi har ingen överenskommelse i kväll, berättar rådsordförande Charles Michel på en kort pressträff efteråt.
Tre klara namn?
Förhoppningen fanns annars om att det redan nu skulle gå att nå åtminstone en uppgörelse i princip, i stället för att vänta till det ordinarie toppmötet i slutet av nästa vecka, den 27–28 juni.
Allt fler uppgifter har på sistone talat om brett stöd för en paketlösning med tyska von der Leyen som fortsatt kommissionsordförande, Portugals förre premiärminister António Costa som rådsordförande och Estlands premiärminister Kaja Kallas som ny utrikeschef.
I så fall blir det en post var för de tre stora partifamiljerna i EU: konservativa EPP (von der Leyen), socialdemokratiska S&D (Costa) och liberala RE (Kallas).
I en skriftlig kommentar konstaterar statsminister Ulf Kristersson (M) att "inget är klart förrän allt är klart".
"ER (toppmötet) har kommit långt under det här informella mötet och jag upplever relativt brett stöd för de namn som hittills nämns. Men det var uppenbarligen inte redo för överenskommelse. Jag hoppas att vi kan enas på toppmötet i slutet av juni", skriver Kristersson.
EPP kräver mer?
Samtidigt finns uppgifter om att åtminstone delar av EPP inte nöjer sig med att "bara" säkra en post för von der Leyen.
Enligt nyhetssajten Politico Europe ska Kroatiens premiärminister Andrej Plenkovic på ett förmöte på måndagen ha väckt idén om att låta Costa sitta som rådsordförande i 2,5 år och sedan ersätta honom med en EPP-ledare.
En sådan lösning kräver dock mer förhandlande och kan få processen att dra ut på tiden.
Även Italien, vars premiärminister Giorgia Meloni inte tillhör någon av de tre partigrupperna i mitten, uppges vilja känna sig mer delaktig i en uppgörelse – något som tolkas som önskemål om åtminstone en tung roll för Italien i nästa EU-kommission.
Charles Michel ser det inte som dramatiskt att man inte nått i mål än.
– Syftet i dag var inte att nå ett beslut. Det är planerat till nästa vecka. Det här var planerat för att ha ett djupgående meningsutbyte, så att alla kan lyssna till alla, hävdar rådsordföranden i Bryssel.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta
EU:s stats- och regeringschefer har efter EU-valet i uppgift att med beaktande av resultatet i valet nominera nästa ordförande i EU-kommissionen (för fem år). Parallellt nominerar man även ny utrikeschef (också i fem år) och en ny rådsordförande för de egna toppmötena (i 2,5 år, med möjlighet till en förlängning).
Oavsett vad stats- och regeringscheferna säger – och när de gör det – så måste utnämnandet av kommissionsordföranden även godkännas av en absolut majoritet, minst 361 röster, i EU-parlamentet. Det kan ske tidigast i mitten av juli.
Utrikeschefen behöver också godkännas av EU-parlamentet, efter utfrågningar i höst, medan rådsordförande tillsätts internt av stats- och regeringscheferna.