DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Chefsekonomen: Så får vi fart på Sverige igen – ”Unika möjligheter”

”Anta att vi skulle öka tillväxttakten med 0,5 procentenheter per år, det kommer skapa magi över tid”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt till TN.

I början på 1970 låg Sverige på fjärde plats i OECD-ländernas välståndsliga. Nu är man nere på tolfte plats, den lägsta placeringen någonsin – till och med lägre än i samband med 1990-tals-krisen. Inget annat land har heller tappat lika många placeringar som Sverige.

För att lyfta upp frågan om Sveriges tillväxt på den politiska dagordning har Svenskt Näringsliv lanserat en ”Konkurrenskraftsagenda”, som stakar ut en väg för att vända utvecklingen och för att stärka konkurrenskraften. Som en del i arbetet lanserar Svenskt Näringsliv rapporten Driv på för investeringar och konkurrenskraft, som innehåller en rad reformförslag på temat.

– Vi måste få fart på Sverige igen, tillväxtproblemen är inte tillfälliga utan är en lång negativ trend. Vi har faktiskt unika möjligheter att vända trenden och återigen avancera i välståndsligan, säger Sven-Olov Daunfeldt på ett Almedalsseminarium i samband med rapportsläppet.

Han menar att läget att göra investeringar är både osedvanligt bra, och en nödvändighet. Om man räknar bort kommunens vidareutlåning till kommunala bolag som driver affärsverksamhet ligger Sveriges statsskuld endast på 27 procent av BNP, långt under skuldankaret på 35 procent. Dessutom har Sverige en nettoförmögenhet på plus 30 procent, att jämföra med minus 30 år 1997.

– Det är dags att överge överskottsmålet och införa ett skuldmål på 40 procent av BNP. Då frigörs pengar till nödvändiga investeringar i infrastrukturen och till att bygga ut elproduktionen, säger Daunfeldt och fortsätter:

– Anta att vi skulle öka tillväxttakten med 0,5 procentenheter per år, det kommer skapa magi över tid. Vi skulle få en exponentiell ökning fram till 2050, och det motsvarar 1 505 miljarder kronor till statskassan. Det är sjukt mycket pengar, pengar som kan bidra till välfärden.

Nystartade företag skapar mest välstånd

Bland reformförslagen återfinns ett reformerat skattesystem som främjar arbete, företagande och investeringar genom sänkta skatter och ett mer transparent system.

Sven-Olov Daunfeldt förklarar att det är nya företag som framför allt skapar jobb och driver på tillväxten, och att Sverige därför måste underlätta för företagande.

– När vi tittar på nystartade företag på fem års sikt minskar antalet anställda i unga snabbväxande bolag. De blir allt färre över tid i Sverige, det här är ett problem, säger han.

Finansmarknadsministern Niklas Wykman (M) välkomnar rapporten och att tillväxtfrågorna lyfts upp i debatten.

– Vi måste pressa tillbaka regelkrånglet och de administrativa bördorna för företagen. I grunden det om att skapa en långsiktighet med bättre skolor, stärkt infrastruktur och mer energiproduktion, säger han.

Han håller dock inte med om att staten måste höja statsskulden för att göra stora investeringar.

– Ökad skuldsättning leder inte till mer investeringar, men man omdisponerar dem i tid. Det blir fler investeringar nu, men färre sen. Då måste man vara säker på att det är ett bra läge nu. Om vi bränner torrt krut nu, får vi mindre pengar sedan, säger han och fortsätter:

– Det avgörande för tillväxten är de långsiktiga spelreglerna. Här driver vi ett arbete för att institutionalisera spelreglerna, den tillsatta produktivitetskommissionen är ett resultat av det. Den behövs för att lyfta de här frågorna över tid.

”Kompetensförsörjningen är avgörande”

Även Mikael Damberg, finanspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, ser stora möjligheter för Sverige att växa tack vare ett innovativt näringsliv och stora industrisatsningar. Han håller med om att skattesystemet behöver vara mer transparent med färre undantag och avdrag, men öppnar inte dörren för ett ökat skuldmål.

– Vi tycker att vi ska gå ner till ett balansmål. Däremot kan vi diskutera finansieringen av vissa infrastrukturfinansieringar genom lån, eftersom de har klimatnytta och vi har ett kort tidsfönster där. Det räcker inte bara med underhåll av järnvägssystemet, utan vi måste investera, säger han.

Mikael Damberg lyfter kompetensförsörjningsfrågan som en av de viktigaste för att öka tillväxten.

– Det är ett strukturellt problem som hindrar många företag att växa. Vi måste få de som är i utanförskap att komma in på arbetsmarknaden, till exempel genom yrkesutbildningar och omställningsstudiestödet, säger han.