ARBETSKRAFTSINVANDRING

SKR: Regeringens lagförslag drabbar sjukvården – ”Byråkratiskt”

Sjukvården är beroende av arbetskraftsinvandring. Det konstaterar SKR, som varnar för hur regeringens höga lönegolv och så kallade undantag kan drabba svensk välfärd. ”I storstadskommunerna är drygt 60 procent av undersköterskorna utrikesfödda”, säger utredaren Anders Barane till TN.

En försvårad arbetskraftsinvandring är negativt för välfärden. Det konstaterar SKR, som liksom många andra vänder sig emot att regeringen har föreslagit ett lönegolv på 35 600 kronor för arbetskraftsinvandrare.

– Det gör det svårare att rekrytera från tredje land till jobb inom välfärdssektorn. Och då har vi pekat på specifikt två grupper, säger Anders Barane, utredare på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKR till TN.

”Den lokala arbetsgivaren som inte klarar av att rekrytera inom Sverige eller inom EU blir ju beroende av att regeringen håller med om att det inte går.”

Den ena gruppen är legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om läkare, sjuksköterskor och medicinska analytiker.

– Det behövs ju en svensk legitimation för att jobba inom de yrkena. Regionerna anställer ofta de personerna på andra befattningar medan de läser svenska, gör kunskapsprov och praktisk tjänstgöring. Under den tiden ligger lönen naturligt lägre än när man är färdig och har sin svenska legitimation, säger Anders Barane.

Det blir helt enkelt svårare att rekrytera till sjukvården och även de mer kvalificerade yrkena för att medianlönegolvet ligger i vägen.

– Lönekravet påverkar särskilt den här gruppen. Men vi har också pekat på gruppen vård och omsorg, där kommunerna har ett stort behov av att rekrytera på de flesta ställen i landet, säger Anders Barane.

Behoven ökar

I dagsläget är inte behoven inom den senare gruppen jättestora, men de kan komma att öka i takt med att behoven i äldreomsorgen växer.

– Vi har brist och svårt att rekrytera, samtidigt som vi ser att gruppen nyanlända minskar. Och äldreomsorgen har rekryterat många nyanlända – där en stor andel jobbar som undersköterska och vårdbiträde.

Ett av regeringens argument för att införa lönegolvet för arbetskraftsinvandring från tredje land är att det finns 300 miljoner personer i EU att rekrytera ifrån. Det är en argumentation som Anders Barane vänder sig emot.

– I EU har man också kompetensbrist på samma yrkeskategorier. Då behöver vi också kunna rekrytera från tredje land och då blir den här typen av hinder problematiska, säger han.

Osäkra undantag

Regeringen föreslår förvisso att det ska införas undantag för vissa legitimationsyrken samt att det ska upprättas en lista över bristyrken, men det räcker inte, menar han. Och osäkerheten i undantagen gör den lösningen problematisk. Det handlar bland annat om att det redan idag är komplicerat att rekrytera från tredje land, med långa processer som kräver samarbeten i andra länder. Om det från gång till annan är osäkert vad som är ett bristyrke och inte, så blir de samarbetena svåra att upprätthålla och det blir svårt att framstå som attraktiva arbetsgivare.

– Förhoppningsvis kommer yrken som jag nämner med bland undantagen, men det hade varit enklare om regeringen hade valt en annan lösning. Den lokala arbetsgivaren som inte klarar av att rekrytera inom Sverige eller inom EU blir ju beroende av att regeringen håller med om att det inte går, säger Anders Barane och fortsätter:

– Vi tycker att det låter väldigt byråkratiskt.

Hur viktiga är arbetskraftsinvandrarna för era medlemmar?

– Det är inte de jättestora volymerna i kommunerna och regionerna. Men för många verksamheter är det jätteviktigt att få den enskilda specialistläkaren på plats. Eller sjuksköterskorna som behövs för att kunna bedriva sin verksamhet.

”Vi är beroende av att ha en viss invandring till Sverige.”

– Dessutom är det ett antal kommuner i norra Sverige som nu har rekryterat undersköterskor från tredje land. Man är beroende av de individerna.

Han påminner om att behoven är på väg att öka. Det blir svårare och svårare att rekrytera från Sverige.

– Och man behöver ju hitta arbetskraften någonstans. Där har vi varit beroende av invandring och nyanlända för att rekrytera. I storstadskommunerna är det drygt 60 procent av undersköterskorna som är utrikesfödda. Vi är beroende av att ha en viss invandring till Sverige, säger Anders Barane.

I en intervju med TN sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) nyligen att lönegolvet är en del av migrationslagstiftningen och ”är ju någonting annat än arbetsmarknadslagstiftningen och det som parterna avtalar om. Och det ska ju fortfarande gälla”.

– På ett sätt är det ju fortfarande fack och arbetsgivare som sätter lönerna. Men det här påverkar ju lönerna om man ska rekrytera från tredje land. Då blir det ju en fråga om man kan erbjuda en lön som gör att det går att få arbetstillstånd mer än att det handlar om en lön som den yrkeskategorin får i vanliga fall utifrån erfarenhet, ålder och så vidare, säger Anders Barane.

– Det är klart att det påverkar lönesättningen.