DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Konkurserna ökar – här är branscherna som drabbas hårdast

Konkurserna fortsätter att öka och det finns inga tecken på inbromsning, visar en ny prognos. Skatteanstånden från pandemin driver på risken. ”Vi har redan sett att företag gått i konkurs på grund av skatteskulderna”, säger affärsanalytikern Henrik Hargéus till TN.

Trots att den svenska den ekonomin ger ifrån sig positiva signaler så fortsätter konkurserna att öka. Enligt en prognos från Dun & Bradstreet, som kontinuerligt följer konkursutvecklingen och gör större djupdykningar fyra gånger per år, stiger dessutom konkursrisken i nästan alla branscher.

– Vår prognos visar inte på någon inbromsning. En liten ljusglimt är att vi kan se att ökningstakten av konkurser avtagit lite i maj och juni jämfört med årets inledande månader då ökningen var mer dramatisk men konkurserna fortsätter ändå att öka, säger Henrik Hargéus.

Tre branscher drabbas extra hårt

Det är framför allt tre branscher som drabbats. Hotell- och restaurang, bygg och handel står för över hälften, 52 procent, av alla konkurser i Sverige.

– Många av bolagen som gått i konkurs är ganska små och ganska unga. Det som sticker ut är byggbranschen där även större etablerade bolag gått i konkurs. Byggkrisen slår också mot underleverantörer och företag inom transportsektorn. Det har uppstått en dominoeffekt som drabbar närliggande branscher, säger Henrik Hargéus.

Under pandemin beviljades 61 000 svenska företag tillfälliga skatteanstånd, de flesta inom just hotell- och restaurang, bygg och handel. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv från förra året hade de företag som fått tillfälliga skatteanstånd en betydligt lägre soliditet och vinstmarginaler jämfört med liknande företag. Detta verkar återspeglas i konkursutvecklingen.

Enligt Henrik Hargéus har 16 procent av de företag som beviljades skatteanstånd redan gått i konkurs.

– Skatteanstånden är en faktor som driver på konkurserna. Vi har sett att den kraftiga uppgången av konkurser som skett från januari 2023 fram till idag berodde mycket att på att företag inte klarade att följa avbetalningsplanen, säger han.

Skyldiga Skatteverket 39 miljarder

Svenska företags återstående skuld för de tillfälliga skatteanstånden är 39 miljarder kronor, pengar som måste betalas in till Skatteverket. En stor del av denna skuld ska dessutom vara betald senast den 12 september. Dun & Bradstreet bedömer att konkursrisken är störst inom hotell- och restaurangbranschen. Där hotas 892 bolag av konkurs de närmaste 12 månaderna. Inom byggbranschen ligger 1 912 bolag i riskzonen.

– Det som är positivt i sammanhanget är att bland de bolag som har kvar skatteskulder så har cirka 80 procent en god kreditvärdighet så där ser vi ingen större risk. Men ungefär 20 procent av företagen kommer att få det tufft, säger Henrik Hargéus.

”Mycket psykologi med i spelet”.

Poängen med de tillfälliga skatteanstånden var att stötta företag som drabbats orimligt hårt av restriktionerna i samhället under pandemin.

– Men då räknade ju ingen med att det skulle bryta ut ett fullskaligt krig i Ukraina som ytterligare förvärrade situationen. På det följde stigande inflation och räntor som drog igång kostnadsökningar. Det orsakade att företag fick fortsatta likviditetsproblem som gjort att de aldrig riktigt fått chansen att komma tillbaka och betala sina skatteskulder, säger Henrik Hargéus.

Det är alltså en oviss höst som väntar framför allt de företag som dras med skatteskulder. Räntesänkningen i maj var välkommen men påverkade inte konkurserna, menar Dun & Bradstreet i sin prognos och skriver att det behövs mer än så för att vända utvecklingen.

– Det finns mycket psykologi med i spelet här. Räntesänkningen kan bli en viktig signal till företagen om i vilken riktning räntan är på väg. Företagen behöver stabilitet och förutsägbarhet för att våga investera, säger Henrik Hargéus till TN.