DEN SVENSKA BESÖKSNÄRINGEN

Larmar: Samebyarna stoppar turismen – ”Företagen vågar inte prata"

Rennäringen gör det allt svårare för besöksnäringen att bedriva verksamhet i Norrlands inland, visar en ny undersökning. Och situationen kan bli ännu värre, varnar Visitas Anna Wallén. "Utvecklingen är väldigt oroväckande", säger hon till TN.

I en ny rapport från Visita uppger fem av tio företag att Samebyarnas inflytande och hänsyn till rennäringen har stor påverkan på möjligheten att bedriva verksamhet. Dessutom uppger sex av tio företag att spänningarna har ökat. Utvecklingen är ett hinder för fortsatt tillväxt i branschen, menar Anna Wallén, näringspolitisk chef på Visita.

– Vi har under minst ett års tid blivit kontaktade av våra medlemsföretag som har berättat om att de upplever svårigheter när de ska ha dialog med samebyarna runt om i Norrlands inland, säger hon till TN.

”Företagen vågar inte prata om de utmaningar som finns”.

– Företagen vittnar bland annat om att olika typer av tillståndsprocesser försvåras och att områden avlyses från bland annat jakt med hänvisning till störningar för renskötseln, men att det ibland upplevs godtyckligt i områden där inte renar befinner sig.

Dessutom berättar hon att företag har stoppats från att göra nyinvesteringar i till exempel cykelleder då samebyarna i de fallen inte ens velat ha en dialog.

– Det här försvårar ju såklart företagens möjligheter till utveckling. Och vi får också höra från företagen att de inte vågar prata om de utmaningar som finns då man är rädd att relationen med samebyn försämras ytterligare.

Under 2022 omsatte besöksnäringen i Norrlands inland nära nio miljarder kronor och genererade 8 000 arbetstillfällen, enligt statistik som Visita beställt från SCB.

– Besöksnäringens bidrag till Norrlands inland är enormt och vår bransch är en ekonomisk motor i en väldigt stor del av Sverige. När våra medlemsföretag upplever att rennäringens intressen får för stor plats och begränsar turismen så vill visa på hur viktig besöksnäringen är för det här området.

– Och vi vet att flera samebyar verkar sida vid sida med företag inom besöksnäringen där de fått samverkan att fungera och har dialog kring användandet av fjällområdena. Men tyvärr har dialog och samverkan den senaste tiden försämrats i flera områden.

”Samtalsklimatet har försvårats efter Girjasdomen”.

Anna Wallén lyfter bland annat fram Girjasdomen som en anledning till att dialogen blivit sämre mellan företagen och samebyarna. 2020 vann Girjas Sameby över den svenska staten i Högsta domstolen. I tvisten, som handlade om rätten att upplåta fiske och småviltsjakt inom samebyns område, fick Girjas sameby rätt med hänvisning till urminnes hävd.

– Våra medlemsföretag säger att samtalsklimatet har försvårats efter Girjasdomen. De menar att domen blivit normerande och att samebyarna nu i större utsträckning säger nej och försvårar utvecklingen för våra medlemsföretag.

– Sedan vet vi att det finns flera ställen där det finns en god dialog, men problemet är att allt fler företag upplever ett tuffare samtalsklimat med mer konflikter.

Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist på Svenska samernas riksförbund, menar att det är svårt att kommentera undersökningen då den endast tillfrågat företagen inom besöksnäringen.

– Det är svårt att säga över lag hur en dialog fungerar på flera olika platser. Dessutom kan det vara så att dialogen är god på vissa ställen, men att man inte får ett önskat resultat, säger hon.

Hon berättar att samebyarna för dialog med många olika aktörer, däribland myndigheter, gruvbolag, vindkraftsbolag och företag inom besöksnäringen.

– Man kan sitta uppemot 80 timmar i olika typer av dialoger och samråd. Det finns aktörer som menar att samebyarna inte har tid, men det kan också bero på att de får så extremt många olika förfrågningar av olika slag.

– Ibland kan man också på förhand se att dialogen är fruktlös och att man inte kommer att kunna komma överens. Det gäller inte specifikt besöksnäringen, men det kan ibland uppfattas som lite meningslöst att ha en dialog.

Hon menar att det i dagsläget finns en polariserad debatt kring samiska rättigheter och renskötsel.

– Under den senaste tiden har allt fler börjar slänga fram argument om att samebyarna har fått för mycket inflytande. Men samtidigt menar samebyarna att de har väldigt lite inflytande. Fjällen är inte stängda utan det finns mängder av kommersiella tävlingar och aktiviteter som genomförs.

”Utvecklingen är väldigt oroväckande.”

Sedan 2021 pågår ett arbete i den så kallade renmarkskommittén, där det slutgiltiga betänkandet är planerat att lämnas till regeringen 2025.

– Det uppdraget handlar om att lämna ett förslag till en ny renskötsellag som ska reglera rättigheterna för samebyar i frågor som rör jakt, fiske och markanvändning och där anser vi att besöksnäringen behöver tas i beaktande också, säger Anna Wallén.

– I dagsläget ser vi att man tar ganska ensidigt hänsyn till rennäringen, men vi vill att man ska kunna ha flera perspektiv. Det måste vara möjligt för våra företag att driva sina verksamheter i Norrlands inland och utvecklingen vi ser nu är väldigt oroväckande.