DEN GLOBALA KONJUNKTUREN
Supervalåret: Lågt förtroende för demokratin
Lågt valdeltagande, våld mot oppositionella och få regimbyten. Halvårsbokslutet över supervalåret 2024 tyder på att demokratin i världen är på tillbakagång.
– Det vi hittills har sett befäster trenden, säger David Towriss på Stockholmsbaserade International IDEA.
Under 2024 går närmare två miljarder människor i världen till val. Medborgare i ett 70-tal länder, bland annat Bangladesh, Brasilien, Indien, Indonesien, Mexiko, Pakistan, Ryssland och USA – som tillsammans har över hälften av världens befolkning – röstar under året.
Enligt en demokratirankning från Economist Intelligence Unit (EIU) hålls fria och oberoende val endast i drygt hälften av länderna.
Inte sedan strax före Sovjetunionens fall har demokratin i världen varit så svag, och många bedömare talar om 2024 som ett ödesår.
Så hur har det gått?
Inte så bra, enligt David Towriss som är analytiker på International Institute for Democracy and Electoral Assistance (IDEA).
Kräftgång för demokratin
Enligt honom har tecken på att demokratin är på kräftgång synts i flera av de val som hittills har hållits, som lågt valdeltagande, trakasserier mot oppositionella och omtvistade valresultat.
– Flera av de trender som pekar på att framtiden för demokratin är högst osäker har förstärkts, säger han.
Han lyfter Venezuela och Rwanda som exempel där oppositionella hotats och trakasserats, samtidigt som regimen har full kontroll över valmyndigheten.
– Det påverkar hur medborgare ser på demokratiska processer. Förtroendet för val och andra demokratiska processer sjunker och det är ett mönster vi har sett under en längre tid.
Röstar blankt
Att fler väljer att bojkotta valen. Att rösta blankt är också en trend som fortsätter, säger Towriss.
– Valet i Iran, som hade ett historiskt lågt valdeltagande, är ett av de mer extrema exemplen, men det är en global trend vi har sett under en längre tid, säger han.
Få val utanför Europa har lett till maktskifte, som är en annan markör för en välfungerande demokrati.
Det finns dock ljusglimtar, menar Towriss som lyfter fram valet i Senegal som en framgång för demokratin.
– Domstolarna och civilsamhällen hindrade den förre presidenten från att hålla sig kvar vid makten. Det är väldigt betydelsefullt både för Senegal och för hela Sahelregionen, säger han.
I november går USA till val, och utgången kommer att påverka resten av världen, menar Towriss.
– Många av de mönster vi ser i USA återspeglas på andra håll i världen. Om det till exempel blir en dispyt kring valresultatet kommer det att påverka synen på hela den demokratiska processen, säger han.
Sara Assarsson/TT
Fakta
7/9 Algeriet, parlament
10/9 Jordanien, president
20-21/9 Tjeckien, parlament
21/9 Sri Lanka, president
30/9 Österrike, parlament
6/10 Tunisien, president
9/10 Moçambique, president, parlament
13/10 Litauen, parlament
20/10 Moldavien, president
26/10 Georgien, parlament
27/10 Uruguay, president, parlament
27/10 Uzbekistan, parlament
5/11 USA, president, parlament
5/11 Palau, president, parlament
24/11 Guinea Bissau, parlament
27/11 Namibia, president, parlament
1/12 Rumänien, president
7/12 Ghana, president, parlament (1:a omgången)
22/12 Sydsudan, president
Följande länder ska hålla val, men datum är ännu inte fastställda: Botswana, Kroatien och Mauritius
Källa: Utrikespolitiska Institutet, TIME