KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Nya regler – slut med strumpor i soporna
Miljö (TT)
Snart är det stopp för gamla kläder i soptunnan. Frågan är vad svenskarna ska göra med de tonvis textilier som vi slänger varje år? Mycket är oklart i nuläget – inte minst när det gäller systemen för att sortera och återvinna.
Vid årsskiftet är det slut med kasserade strumpor, örngott, jeans och badlakan i hushållssoporna. Då får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall och det ska kastas separat, precis som glas, plast och papper.
Men för kommunerna är det oklart hur länge ansvaret vilar på dem. I höst väntas EU-parlamentet ta ställning till en lag om producentansvar som skulle innebära att de som sätter textilprodukter på marknaden också måste ta ansvar för återvinningen.
– Med det nya förslaget blir det upp till varje medlemsland att besluta hur producentansvaret ska bli, säger Jon Nilsson-Djerf, rådgivare för materialåtervinning vid Svenskt avfall.
Tillfälliga lösningar
Ovissheten gör det svårt för kommunerna att veta vem som ska göra investeringar i bland annat logistik. Därför finns många tillfälliga lösningar och samarbeten, vilket gör att utbyggnaden av systemen för att ta hand om kläderna går trögt.
Textil som samlas in ska följa den så kallade avfallshierarkin som är gemensam för hela EU. Det innebär att den som ansvarar för avfallet i första hand ska se till att det återanvänds, sedan materialåtervinns. I sista hand ska det bortskaffas.
Det gör sorteringen till en nyckelfråga. Textilavfall och sådant som kan återanvändas måste skiljas.
I dag sorteras kläder som ska återvinnas huvudsakligen manuellt och mycket av den textil som samlas in i Sverige skickas utomlands för sortering. Men när alla länder i Europa samtidigt ställer krav på utsortering av textil behöver kapaciteten för sorteringen öka rejält.
Lite återvinns
Jon Nilsson-Djerf ser nästa nivå, materialåtervinningen, som den värsta flaskhalsen.
– Även om vi samlar in och sorterar kommer vi att få problem med avsättning. Det pågår mycket forskning om att materialåtervinna textil, men väldigt lite återvinns. Tekniken är inte tillräckligt långt fram.
Även om det pågår forskning misstänker han att den påverkas av att branschen inväntar ett beslut om producentansvaret.
– Jag tror att man väntar på producentansvar i många länder, man är inte tvingad ännu att utveckla materialåtervinningen. Jag tror att det kommer att accelerera när vi väl har det beslutet på plats.
Boel Holm/TT
Fakta
2023 uppgick det totala nettoinflödet av nya textiler till 11,4 kg per person, en minskning med 3,8 kilo sedan 2022.
Närmare åtta kilo textil slängs varje år i hushållssoporna och förbränns.
Nästan dubbelt som mycket textilier slängs i soporna än vad som lämnas till återvinning.
Källor: IVL, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket