DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Stora kommuners revansch – så vände Linköping utvecklingen

De största kommunerna har länge kämpat med det lokala företagsklimatet. Linköping visar att det går att vända den negativa trenden. ”Vi är inte nöjda än”, säger näringslivsdirektören Louise Felldin.

När landets 290 kommuner slåss om vem som kan erbjuda de bästa förutsättningarna för att driva företag har de 25 största kommunerna historiskt sett haft ett övertag. Men i mitten på 2010-talet hände något.

I Svenskt Näringslivs ranking Lokalt företagsklimat hade de 25 största kommunerna år 2015 en genomsnittlig rankingplacering på 106, mot de övrigas 149. Sedan dess är rollerna ombytta. Storkommunerna har dalat för varje år sedan dess, och hade 2023 en genomsnittsranking på 170. Men nu är den negativa trenden bruten efter nio år.

En kommun som personifierar utvecklingen är Linköping, landets femte största kommun. Efter att ha prenumererat på fina rankingplaceringar under 2000-talet nådde de sin bottenplacering 2019 med en 149:e plats. Ett målmedvetet arbete sedan dess har gjort att de nu är tillbaka på topp 100, och landar 2024 på en 94:e plats.

Bakom vändningen finns två huvudsakliga faktorer enligt Niklas Borg (M), kommunalråd och förste vice ordförande i kommunstyrelsen. Den ena är att politiken valt att prioritera näringslivsfrågorna. Sedan 2019 har utvecklingen av näringslivets förutsättningar återfunnits bland kommunens övergripande mål, och under denna mandatperiod är det dessutom ett av sex prioriterade områden i kommunen.

– Näringslivsprogrammet är ett av kommunens viktigaste styrdokument, och i en så stor kommun som Linköping där vi har över 10 000 anställda så det är klart att det vi pekar ut som ett prioriterat område spelar roll för hela styrningen, säger han.

Näringslivsdirektören Louise Felldin håller med.

– Vi har 177 styrdokument i kommunen. Politiken lyfter upp sex och säger att här är de som är extra viktiga. Det betyder att alla kommunala förvaltningar och bolag måste möta upp på näringslivsprogrammets fokusområden, även fast man jobbar med andra frågor primärt i kommunen. Det har inneburit att flera har fått upp ögonen för sin roll i näringslivsutvecklingen, säger hon.

Uppföljning en nyckel

Den andra faktorn bakom Linköpings uppgång på rankingen tror Niklas Borg är det dialogarbete som kommunen sjösatt. För att fånga upp så många inspel från näringslivet som möjligt har de introducerat geografiska företagsträffar, strategiska branschmöten och ämnesspecifika företagsträffar.

Modellen har gjort det lättare att ha dialoger med företag om specifika frågor som är relevant för just dem.

– Vi har fått väldigt bra feedback på upplägget, och det märks att företagarna tycker att det är meningsfullt att avsätta lite tid för att gå på till exempel ett branschmöte, eftersom det känns relevant för dem, säger Niklas Borg.

För att mötena ska leda till konkreta förbättringar är dialogerna uppbyggda i workshop-format där kommunen dokumenterar vad som sägs, kommunicerar detta till deltagarna och sedan är noga med att följa upp efter en tid. Niklas Borg exemplifierar med en branschdialog med dagligvaruhandeln gällande tryggheteten i Linköping.

– Nu när vi genomfört ett antal förändringar kallar vi till ett nytt möte för att fråga branschen hur de upplevt förändringarna. Har det blivit bättre eller sämre, och har det uppstått nya utmaningar? Jag tror att det är jätteviktigt att kommunicera vad kommunen gjort och sedan jobba med uppföljning.

”Vi är inte nöjda”

Något som sticker ut i Linköpings sammanfattande omdöme i Lokalt Företagsklimat de senaste åren är kommunens myndighetsutövande, där de får ett högre betyg i samtliga parametrar jämfört med för ett par år sedan

Louise Felldin menar att det beror på ett systematiskt arbete i kommunens Lokala NKI-råd, bestående av chefer för varje myndighetsområde. När de startade upp 2018 träffades rådet varje månad för att följa upp hur företagen uppfattade kommunens service och bemötande, och hitta utvecklingsområden för ett bättre företagsklimat. Idag är Insiktsmätningen väl inarbetad i det interna kvalitetsarbetet.

– Men det betyder inte att vi är nöjda. Vi på Näringsliv och Tillväxt fortsätter att mäta, påminna och återkoppla. Vad säger nu kunderna? Vad var det som inte fungerade? Allt i god samverkan med avdelningscheferna, säger hon och fortsätter:

– Att vi har en genomarbetad, långsiktig strategi för ett gott näringslivsklimat och en hållbar tillväxt är en annan framgångsfaktor. En strategi vi följer samtidigt som vi har beredskap, genom vår Företagsservice, för de akuta puckar som uppstår i vardagen.

Årets näringslivsutvecklare

Hur ska Linköping se till att behålla trenden de byggt upp de senaste åren, och inte falla tillbaka till ett sämre företagsklimat?

Niklas Borg menar att det fortsatt är stenhårt arbete som gäller.

– Om vi lutar oss tillbaka och tänker ”gud vad bra vi är”, då stagnerar allt. Det här är ett långsiktigt arbete som vi måste orka hålla i. Företagsklimatet bygger inte sig självt, säger han och fortsätter:

– Vi är dessutom verkligen inte i mål än. Det finns mycket vi kan bli bättre på i Linköping fortfarande, vi är inte nöjda än och ska klättra mer på rankingen.

Louise Felldin delar Niklas Borg bild, och menar att kommunen måste bli bättre på flera viktiga delar för ett gott företagsklimat.

– Vi måste till exempel förbättra våra upphandlingar. Här pekar kunderna bland annat på brist på information och otydliga mallar. Det är ett arbete som redan pågår men vi är långt ifrån i mål. Det finns åtgärder att göra på både kort och lång sikt och det gäller att alla är med på tåget, säger hon.

Kanske kan en extra morot för att jobba hårt vara att Louise Felldin blev utsedd till årets näringslivsutvecklare 2024, av organisationen SKNT.

– Det var jätteroligt såklart. Jag blev väldigt överraskad, men också stolt. Det är särskilt kul att bli uppmärksammad av branschkollegorna och jag ser priset som ett erkännande till hela min näringslivsstab, avslutar hon.

Läs rapporten om årets ranking här.