DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Nästan 16 000 elever misslyckades med matten

Utbildning (TT)

Andelen niondeklassare som inte blir behöriga till gymnasieskolan ökar.

I den kull som lämnade grundskolan i våras var det 16,3 procent – nästan 20 000 elever – som inte klarade betygskraven. Det ämne de flesta misslyckas i är matematik.

Skolverkets statistik visar alltså på en negativ utveckling. Andelen obehöriga till ett nationellt program på gymnasiet ökade med 1,5 procentenhet jämfört med förra året.

Omvänt minskade andelen behöriga från 85,2 procent förra året till 83,7 i år.

Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket, vill inte dra för stora slutsatser av resultaten från ett år till ett annat, särskilt eftersom betygsutvecklingen inte alltid speglar kunskapsutvecklingen.

– Men med det sagt så är detta en förhållandevis stor minskning. Och det Skolverket ser som allvarligt är att det är färre som går vidare till de nationella programmen på gymnasiet. Det vet vi är en riskfaktor, säger hon och syftar på ökad risk för senare arbetslöshet och utanförskap.

Matten största utmaningen

Det är framför allt ämnet matematik som ställer till det för eleverna. Jämfört med i fjol har andelen som fick betyget F eller streck i ämnet ökat med 1,9 procentenheter till 12,8 procent. Det innebär att mer än 15 600 niondeklassare lämnade grundskolan i våras utan godkänt mattebetyg.

– Vi behöver kraftsamla runt matematikundervisningen i Sverige. Vi behöver se till att vi har god kvalitet på undervisningen i alla skolor och vi behöver ha ett gemensamt fokus på matteämnet, säger Anna Castberg.

Hon påpekar att elevers svårigheter i matteämnet sällan visar sig så sent som i nian.

– Många som har F i matte i årskurs 6 har det också i årskurs 9. Därför är det så viktigt att eleverna får stöd tidigt.

Föräldrarnas utbildning

Statistiken visar också att elevernas familjebakgrund fortsatt är starkt kopplad till skolresultat. Drygt 91 procent av elever med högutbildade föräldrar är behöriga till gymnasiet, jämfört med 73 procent av elever med som högst gymnasieutbildade föräldrar. Denna skillnad mellan grupperna är den största som uppmätts den senaste tioårsperioden.

Däremot har skillnaden mellan tjejer och killar vad gäller gymnasiebehörighet krympt. Fortfarande är dock andelen behöriga större bland tjejerna.

Sett till huvudman har andelen elever obehöriga elever i kommunala skolor ökat mer än andelen i fristående skolor.