DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Så slarvar skolan bort NO-ämnena – ”Tagit bort själva ryggraden”
Svenska elever halkar efter i naturvetenskapliga ämnen. Läroplaner som satte läraren i baksätet är en viktig förklaring, menar skoldebattören Per Kornhall. ”Alltihop byggde på idén att man inte kan lära ut någonting”, säger han.
Den svenska undervisningen inom STEM-ämnena, det vill säga matematik och NO-ämnen, har länge varit satt på undantag i grundskolan. I två nya rapporter från Näringslivets skolforum analyseras de två ämnena teknik och biologi.
Den svenska undervisningen inom STEM-ämnena har länge varit eftersatt.
Per Kornhall har i en rapport kritiserat betygssystemet och läroplanerna i biologi.
Kornhall föreslår tydligare kursplaner och betygssystem för att underlätta för lärare och elever.
Amelie von Zweigbergk efterfrågar en mer kunskapsrik kursplan och likvärdig undervisning i teknikämnet.
En undersökning visar att tjejers självförtroende i teknikämnet ökar från årskurs sju till nio.
Jonas Nycander anser att fysikundervisningens avsaknad av matematik har minskat ämnets trovärdighet.
Per Kornhall, biologilärare, skoldebattör och ordförande i Läromedelsförfattarna, har skrivit rapporten Ämnesplan i biologi för grundskolan, ett diskussionsunderlag. Han är kritisk mot det rådande betygssystemet och läroplanerna som han menar bygger på ”läroplanspoesi”.
Den konstruktivistiska pedagogiska ideologin som dominerade från 1970-talet fram till en bit in på 90-talet har satt sin prägel på läroplanerna, vilket har gått ut över lärandet.
– Alltihop byggde på idén att man inte kan lära ut någonting. Det är förbluffande för mig som biolog som med stöd av god evidens vet att en av de få kvalitativa skillnaderna mellan oss och andra primater är att vi kan föra över information via tal och språk, sa Per Kornhall på ett seminarium arrangerat av Näringslivets skolforum.
En konsekvens av den pedagogiska inriktningen blev att lärarna istället för att lära ut skulle ”skapa förutsättningar för eleverna att inhämta kunskaper i biologi”. Det kan låta bra, men konkret betydde det att lärarens roll tonades ned.
– För att sammanfatta konstruktivismen: Den ledde till att lärare inte skulle lära sig att lära ut, säger Per Kornhall.
Per Kornhall vill också likt forskarna Linda Marie Ahl och Ola Helenius ha ett mer ämnesspecifikt språk i läroplanerna. De har i en tidigare rapporter från Näringslivets skolforum visat att otydliga kursplaner inom matematiken bidrar till att läromedlen i ämnet har stora brister. (En bättre kursplan i matematik – förslag på process och innehåll och Läromedel på villovägar? – en analys av den bristande vetenskapliga grunden för dagens svenska läromedel i matematik.
En större tydlighet i läroplanerna blir ett stöd i undervisningen, menar Per Kornhall:
– Vi måste komma ihåg också att lärarna på lågstadiet och mellanstadiet inte är ämnesexperter. De behöver ganska mycket stöd att sortera och planera. Och det förenklar också för läromedelsförfattare, säger Per Kornhall.
Lärarförakt
Lika kritisk är Per Kornhall mot dagens otydliga betygssystem som han menar är en förvanskning av Blooms så kallade kunskapstaxonomi. Många föräldrar känner till den obegripliga matris som de tvingas brottas med när de ska sätta sig in vad eleverna ska lära sig för att få så bra betyg som möjligt.
Problemet är bland annat att Skolverkets version är en förvrängning av Blooms matris.
– Vad Skolverket gjorde var till exempel att ta bort fakta- och att minnas-dimensionen. Det tyckte man inte skulle finnas med i ett betygssystem, för då skulle lärarna bara se till att eleverna memorerade enkla fakta. Det fanns också ett visst, tycker jag, lärarförakt i valet som Skolverket gjorde, säger Per Kornhall.
I rapporten föreslår han att betygssystemet i stället bygger tydligt på en form av Blooms kunskapstaxonomi. Hans förstahandsalternativ innehåller tre steg (1–3) och i ett alternativt förslag behålls dagens poängskala (1–20) men med tydligare kriterier.
Poängen med det nya betygssystemet är det ska bli lättare för lärare och elever att förstå vad som ska läras ut. Han exemplifierar med de yngsta barnen:
– För lågstadiet kan vi nöja oss med bara koncentrera oss på fakta på de 20 minuter i veckan de har biologi: Om du minns de här djuren, om du minns de här grejerna så får du en etta. Om du dessutom förstår orden så får du en tvåa och kan du använda dem så får du en trea. Varför ska vi utsätta så små barn för ett mer komplext betygssystem än så, är min grundläggande fråga, säger Per Kornhall.
”Staten har ingen kärleksfull relation till teknikämnet.”
STEM-ämnet teknik dissekeras i ytterligare en nysläppt rapport från Näringslivets skolforum. Förslagen i den är många och handlar bland annat om att lärarnas kompetens måste stärkas med fortbildningar. Vidare efterfrågar även rapportförfattaren Amelie von Zweigbergk, som tidigare bland annat utrett yrkesprogrammen på gymnasiet, en mer kunskapsrik och tydligare kursplan samt ett mer utvecklat kommentarmaterial. Undervisningen måste också bli mer likvärdig. Här kan Skolinspektionen göra en insats genom att kvalitetsgranska teknikämnet.
Men ett av de största problemen är att teknikämnet – trots att det har rätt många timmar i grundskolans timplan – behandlas annorlunda än NO-ämnena. Det finns till exempel inget nationellt prov, vilket kan få följden att eleverna prioriterar ned ämnet.
– Staten har ingen kärleksfull relation till teknikämnet och det uppfattar eleverna direkt. Är det någonting barn är duktiga på så är det att känna av vad som är viktigt, säger Amelie von Zweigbergk.
När man diskuterar teknikundervisningen kommer man också oundvikligen in på tjejernas bristande intresse för ämnet. Amelie von Zweigbergk hänvisar till en undersökning från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) som visar att 39 procent av tjejerna som börjar i sjuan svarar att de känner sig dåliga i teknikämnet. Bland killarna i samma årskurs är självförtroendet i stället på topp.
Men några år senare, i nian, händer något med tjejernas självförtroende; då svarar 44 procent att de känner sig duktiga i teknik.
Amelie von Zweigbergk finner stöd i forskningen för att det finns en avgörande skillnad i vad som intresserar killar och tjejer.
– Det intressanta med de här siffrorna är egentligen att när man kopplar det som IVA har tagit fram med annan forskning så visar det att tjejer vill veta vad de ska lära sig. Vilka kunskapsmål ska de nå? Det vill de ha konkret. Och de vill kunna få hjälp att uppfylla det och känna sig duktiga, säger hon.
IVA:s undersökningar visar också att tjejer föredrar problemlösning och experiment och att det är något som de delar med pojkarna.
– Här är det inga stora skillnader. Och det tycker jag är en viktig input till vad man ska göra med teknikämnet. Mer experiment och problemlösning kan öka intresset för ämnet, säger Amelie von Zweigbergk.
Ytterligare ett STEM-ämne som har fått stryka på foten i svensk skola är fysik, menar Jonas Nycander, professor i fysisk oceanografi vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet. Han har noterat att undervisningen knappt nämner de matematiska formler som är grunden för fysiken.
– När man har avskaffat matematiken i fysikundervisningen har man också tagit bort själva ryggraden i ämnet, säger han.
”Jag vet att det är som att svära i kyrkan”
Per Kornhall har i sin rapport valt att dissekera ämnet biologi. Men hans slutsatser är naturligtvis också gångbara inom andra ämnen, som till exempel fysik. Den bärande tanken är att trovärdighet skapas genom att ämnesplaner är enkla att förstå och att de bygger på få men väl genomförda principer, skriver han i rapporten.
Han har ytterligare ett önskemål:
– Jag vet att det är som att svära i kyrkan, men jag tycker att det är viktigt att man lär sig om olika arter i biologi. Själva artkunskapen, kunskapen om djuren, är en av de sakerna som väcker intresse bland eleverna. Du kan heller inte förstå ekologi om du inte vet någonting om själva organismerna; om du till exempel inte vet vad en abborre är så kan du inte förstå näringskedjan där en abborre ingår, säger han.
