ELKRISEN

Elkrisen: Industritopparna i uppror – ”Många har helt enkelt gett upp”

Larm om inställda elprojekt, höga priser och hundratusentals jobb som kan försvinna. Nu kräver tunga industriledare akuta åtgärder från politiken för att rädda investeringarna i södra Sverige. ”En absurd situation”, säger Sven Kristensson, vd och koncernchef på Nederman, till TN.

Miljarder i investeringar och hundratusentals arbetstillfällen kan gå förlorade i Sverige om inte effektbristen i de södra delarna av landet får ett slut. Det menar Sydsvenska handelskammaren, som nyligen varnade för allvarliga konsekvenser om fler planerade elprojekt i syd läggs på is.

Elbristen i bland annat Skåne har varit kännbar i flera år. Men frågan har åter hamnat i rampljuset – inte minst sedan Vattenfall drog sig ur planerna på att bygga en vindkraftspark på Kriegers flak utanför Trelleborg.

– Vad som händer under de kommande åren kommer att ha oerhört stor betydelse för sysselsättningen. Om elpriserna blir lägre kommer det tveklöst att innebära att arbetstillfällen realiseras, det finns redan idag mängder av företag som vill expandera men som inte kan göra det på grund av effektbrist och höga elpriser. Går vi åt andra hållet kommer arbetstillfällen att gå förlorade, sa Johan Eklund, chefsekonom på Sydsvenska handelskammaren och professor i industriell ekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola, till TN, i samband med att rapporten presenterades.

Och Johan Eklund är långt ifrån den enda som är orolig. Bilden av att elsituationen i södra Sverige kräver akuta åtgärder delas av en rad industritoppar i regionen.

”Vi har fått en absurd situation där vi har en enorm brist på el i södra Sverige men där Svenska kraftnäts statistik inte ger hela bilden.”

Sven Kristensson, vd och koncernchef på Nederman samt ledamot i Sydsvenska handelskammaren, menar att energikrisen redan har kostat Skåne tusentals potentiella arbetstillfällen.

Hans bild är att det dessutom finns ett stort mörkertal eftersom många skånska företag väljer att inte ansöka om ökat effektuttag.

– Det kostar pengar att anmäla och många företagare känner inte att det är lönt för man upplever att det ändå inte gör någon skillnad. Många har helt enkelt gett upp, säger Sven Kristensson, och fortsätter:

– Så vi har fått en absurd situation där vi har en enorm brist på el i södra Sverige men där Svenska kraftnäts statistik inte ger hela bilden. Det blir en självuppfyllande profetia.

Saknas baskraft

Enligt Sven Kristensson är Sveriges elområde fyra det med sämst självförsörjning i hela Europa.

– Vindkraften ger ett tillskott men det hjälper inte om det inte blåser. Det som saknas är baskraft som alltid fungerar. Men den har medvetet avvecklats i hela regionen.

För Nedermans egen del är situationen dock under kontroll, åtminstone än så länge. Sven Kristensson berättar att företagets verksamhet i Helsingborg inte är så elintensiv eftersom den i första hand ägnar sig åt montering och logistik. Värre är det för andra företag i samma region, menar Sven Kristensson.

– Jag kan inte uttala mig om exakt hur enskilda företag har påverkats men att det här är ett stort problem råder det ingen tvekan om.

Vad kommer att hända om inte elproduktionen byggs ut?

– Jag kan ju bara spekulera, men kan du inte expandera där du är så får du välja ett annat ställe. Det är inte svårare än så.

”Politiken ville att det skulle vara på ett visst sätt men tog inte höjd för vad det beslutet innebar i verkligheten.”

Sven Kristensson är kritisk till hur politiken har hanterat frågan om elförsörjning.

– Konsekvensanalysen kanske inte har varit helt glasklar utan man har ägnat sig åt önsketänkande. Politiken ville att det skulle vara på ett visst sätt men tog inte höjd för vad det beslutet innebar i verkligheten, konstaterar han.

Elen står för 10-20 procent av kostnaderna

En aktör som till skillnad från Nederman bedriver en väldigt energiintensiv verksamhet i Skåne är Höganäs AB. Företagets vd Henrik Ager berättar för TN att företaget är i stort behov av både gas – som ofta får köpas in från Danmark på grund av brist i Sverige – och el.

– Vi är ju mer utsatta jämfört med företagen i norra Sverige för att vi har längre till kraftkällorna i norr och närmre till kontinenten, vilket gör att kontinentens priser påverkar oss mest, säger Henrik Ager.

Eftersom Höganäs AB köper in sin el på långa kontrakt är företaget dock inte så känsligt för plötsliga prissvängningar.

– Energikrisen som kom med kriget i Ukraina slog inte mot oss på en gång, men det är klart att den slog. Elpriserna står i dag för mellan 10 och 20 procent av vår kostnadsmassa. Under 2023 hade vi en marginal på cirka 6 procent, så lägger man till tio procent i kraftpriser som är specifika för Sverige slår det förstås hårt mot vårt resultat.

”Jag är orolig för hela Europa och just när det gäller energiintensiv industri så är jag extra orolig för Sverige.”

För Höganäs AB innebar Rysslands invasion i Ukraina ett skifte i elpriserna. De hade tidigare varit ”ganska stabila” och förhållandevis låga jämfört med i resten av Europa.

– Och det var en konkurrensfördel för industrin i Sverige. Och det är klart att om vi nu ser en framtid där energipriserna går upp, då kommer vi inte att vara lika konkurrenskraftiga. Då kommer vi inte att kunna skapa jobb och det finns även en risk att arbetstillfällen går förlorade. Det är det vi inom industrin står inför om inget görs, säger Henrik Ager.

– Vi ser att svensk industri skulle behöva någon som tar ett större helhetsansvar för kraftförsörjningen och distributionen i Sverige. Nu är det uppdelat på flera olika myndigheter. Och sen pratas det mycket i politiken om att vi behöver agera men det är inte så mycket som faktiskt kommer till skott.

Eftersom Höganäs elkontrakt kan sträcka sig uppemot två år så har effekterna av de högre elpriserna trots allt varit begränsade hittills. Annat blir det om priserna framöver kommer att ligga på en konstant högre nivå, menar Henrik Ager.

Hur orolig är du för framtiden?

– Jag är faktiskt ganska orolig för att vi i Sverige håller på att förlora vår relativa konkurrenskraft. Jag är orolig för hela Europa och just när det gäller energiintensiv industri så är jag extra orolig för Sverige.

Och om du tänker specifikt på framtiden för Höganäs AB?

– Jag räknar in oss i gruppen energiintensiv industri. Om vi inte löser de här frågorna så kommer vi få svårt att konkurrera.

Hinder för klimatomställningen

Henrik Ager varnar också för att en instabil energiförsörjning kommer att slå mot klimatomställningen eftersom företagens förmåga att investera i hållbar produktion genom exempelvis elektrifiering kommer att vara begränsad till de företag som ser att det är ekonomiskt möjligt.

– Mycket av det vi vill göra kommer inte riktigt att gå. Det är det vi ser nu med elbilarna, att smärtar det i plånboken så drar vi som konsumenter ner på takten och går tillbaka och köper bilar med förbränningsmotorer i stället. Så vi behöver jobba för att det ska vara bra för miljön, fungera ekonomiskt och vara tekniskt möjligt. Så det är flera utmaningar på en gång.

Henrik Ager anser att det i diskussionen om klimatomställningen ofta handlar om nya företag som skapas. Samtidigt är det i den befintliga industrin som de stora klimatvinsterna finns, påpekar han.

– De nya bolagen bidrar förstås på sitt sätt men de befintliga industribolagen kommer ju procentuellt sett att bidra mycket mer. Så att möjliggöra fortsatt omställning för befintlig industri, och mycket av den är i den södra tredjedelen av landet, är jätteviktigt för att vi ska kunna vara en motor för samhällets transformation, säger han, och fortsätter:

– Jag hoppas att politiker och myndigheter hjälper till och möjliggör för näringslivet att göra det som behöver göras. Och vi behöver hjälp. Vi vill och ska dra ett stort lass men det finns vissa saker som vi inte kan och ska göra, som att ordna en förutsägbar och snabbare tillståndsprocess och att säkerställa ett helhetsgrepp för energimarknaden i Sverige. Det kan ju inte vi som företag fixa, utan där krävs det att politiken gör sin del.

”Vi från industrin har uppmärksammat det under lång tid, för vi har egentligen haft en effektbrist i SE4 sedan man stängde ner reaktorerna i Ringhals.”

Precis som Sven Kristensson och Henrik Ager är Peter Kihlgren, vd på Kemira, kritisk till hur politiken har agerat i frågan om elförsörjning och vad det har fått för konsekvenser i framför allt de södra delarna av landet.

– För den här frågan har ett ogynnsamt parlamentariskt läge bidragit till att man nedmonterat det robusta elsystem som vi hade tidigare. Det är dåliga politiska beslut som har försatt oss i den här situationen. Som jag tolkar det förstår man inte konsekvenserna av de politiska beslut man har tagit, säger han till TN.

Staten måste ta ansvar för att hela landet ska ha en fungerande infrastruktur, och där ingår även elförsörjningen, anser Peter Kihlgren.

– Problemet i sig är inte nytt. Vi från industrin har uppmärksammat det under lång tid, för vi har egentligen haft en effektbrist i SE4 sedan man stängde ner reaktorerna i Ringhals. Inte minst i en tid då elektrifieringen står för dörren så är balansen i elsystemet förstås mycket bekymrande. Det vi ser nu är ett stort behov av fortsatt modiga beslut och snabba åtgärder.

Ska gå från 15 till 50 procents självförsörjning

För ett par år sedan tog Region Skåne initiativ till Skånes effektkommission, som utöver regionen samlar kommuner, näringslivet – bland annat i form av privata energibolag - och offentliga myndigheter. Kommissionens mål är att Skåne ska vara självförsörjande på el till 50 procent år 2030, vilket kan jämföras med 15 procent i dag.

En målsättning som inte direkt blir mer uppnåelig av att långt gångna vindkraftsprojekt – som planerna vid Kriegers flak – försenas eller stoppas.

– Vattenfalls beslut var olyckligt i alla avseenden, säger Peter Kihlgren.

– Men låt oss se vad politiken gör. Jag är ändå optimist, det måste jag ju vara. Någonstans utgår jag från att de löser det här problemet för vad är egentligen alternativet? I dag pratar regeringen om tillväxt och mindre regleringar och det känns som att styret i Bryssel också har förstått vikten av en kursändring.

”Det är dåliga politiska beslut som har försatt oss i den här situationen. Som jag tolkar det förstår man inte konsekvenserna av de politiska beslut man har tagit.”

Och det är inte bara elproduktionen som måste öka. Inte heller överföringskapaciteten är tillräcklig som den ser ut i dag, påminner Peter Kihlgren.

Det är bara några få år kvar till 2030, hur realistiskt är det att Skåne når målet om 50 procents självförsörjning tills dess?

– Det är svårt att bedöma. Men det är klart, för varje dag som går så ökar ju risken för att det inte blir av. Men från industrin är vi väldigt tydliga, vi behöver all produktion vi kan få och det är viktigt att politiken är teknikneutral, så alla kraftslag är nödvändiga för att klara omställningsmålen.

Peter Kihlgrens bild är att behoven av el i norra Sverige kommer att leda till att den el som produceras där också kommer att stanna där. Inte minst nu, när elektrifieringen av samhället väntas leda till kraftigt ökat elbehov, menar han.

Vilka risker ser du för industrin i södra Sverige om inte elförsörjningen blir bättre?

– Vi ser redan nu att den här osäkerheten gör att man avvaktar med investeringar, inte minst i den gröna omställningen. Det går inte att gissa och hoppas, utan förutsättningarna måste finnas där. Ur ett nationellt perspektiv är en risk att investeringarna hamnar någon annanstans, det hotet är tydligt här i Skåne.

Hur orolig är du?

– Jag känner en jättestor oro eftersom frågan är så komplex. Det handlar om produktionen, överföringssystemet, osäkerheten i tillståndsprocessen och det kommunala vetot ovanpå det.

– Det är så många faktorer som spelar in. Det måste finnas en politisk styrka för vi behöver göra något drastiskt och vi behöver göra det snabbt.