DEBATTEN OM OFFENTLIGT SLÖSERI

Unikt expertråd gör Lund effektivare – ”Revision på steroider”

Fem utomstående experter granskar Lunds ekonomi – och ger råd hur kommunen kan få ut mer av varje skattekrona. Expertrådet är unikt i landet, och fler kommuner uppmanas att ta efter. ”Rådet betalar sig själv när vi får en effektivare organisation”, säger Rasmus Törnblom (M), vice ordförande i kommunstyrelsen.

Efter goda erfarenheter av ett klimatpolitiskt råd valde Lunds kommun att även inrätta ett effektiviseringspolitiskt råd under 2020. Rådet består av fem oberoende experter, med kompetens från offentlig sektor, näringslivet och universitets- och forskningsvärlden, och ska utvärdera hur effektivt kommunen spenderar skattebetalarnas pengar.

Från början var uppdraget att rådet varje år skulle skriva en rapport, där de hade relativt fritt spelrum i vad de ville lyfta. Från och med 2024 har rådet i stället fått en mer aktiv roll i budgetprocessen och fokuserar på några specifika områden. Just nu tittar de på demografiutvecklingen samt den interna administrationen, där de löpande under året kan ge rekommendationer till kommunens beslutsfattare.

– Det är ofta först när det är kris i ekonomin, och det här tror jag gäller många kommuner, som man på allvar börjar titta ordentligt på hur skattepengarna används. De besparingar som görs under kris och panik är sällan de som träffar mest rätt, så det här är ett sätt att arbeta med kommunens effektivitet och ekonomi mer regelbundet. Dessutom med kloka inspel och perspektiv från en utomstående part, säger Rasmus Törnblom (M), vice ordförande i kommunstyrelsen.

”Demografin kommer att vara en ödesfråga”

Rasmus Törnblom menar att rådets arbete redan gett effekt. För ett år sedan initierade kommunen en stor internutredning som tittar på hur tjänstemannaorganisationen ska jobba mer effektivt. I det arbetet har flera av det effektiviseringspolitiska rådets förslag tillämpats.

– Demografin kommer vara en ödesfråga för många kommuner med en åldrande befolkning och allt lägre barnafödande. Vården och omsorgen behöver dimensioneras upp samtidigt som man blir tvungen att stänga skolor. Just skolstängningar är något som mindre kommuner med minskande befolkning historiskt har behövt hantera, men inte tillväxtkommuner som Lund, säger han och fortsätter:

– Att då kunna ha rådet som en instans som hjälper oss att analysera, ställer kritiska frågor och ger inspel utifrån hur andra kommuner har agerat är extremt värdefullt. Vi vill vara bäst i klassen och möta demografin på bästa sätt.

”Revision på steroider”

Per Törnvall är rådets ordförande och till vardags kommundirektör i Sollentuna. För honom var det en självklarhet att ställa upp när han fick frågan om att vara en del av rådet.

– Jag har jobbat kommunalt sedan 1997 och har sett frågorna de ekonomiska frågorna från insidan. Jag tycker att initiativet är modigt och framåtsiktande, det är som att ha en revision på steroider. Man får ett fritt uppdrag att vara behjälplig till en kommun och jobba med effektiviseringar, säger han.

Han tycker att andra kommuner borde inspireras av initiativet, och menar att det finns ett stort intresse runtom i landet.

– Vi har intervjuat en rad olika kommunföreträdare, både tjänstemän och förtroendevalda. Alla vi pratade med konstaterade att det här skulle vara bra även för deras kommun, säger han.

Behovet av att jobba med effektivisering är det fler som uppmärksammat. Produktivitetskommissionen har föreslagit till regeringen att staten ska inrätta ett kommunal-och regionalekonomiskt råd som ska driva produktivitetsutveckling inom kommuner och regioner.

Samtidigt har den parlamentariskt sammansatta Utjämningskommittén föreslagit att Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) ska få ett utökat uppdrag för att vidareutveckla möjligheterna till jämförelser och analyser av effektivitet inom kommunsektorn.

– Det visar att det finns ett stort behov och intresse för detta. Men det är Lund som var först med att ta det här initiativet, säger Per Törnvall.

Även Rasmus Törnblom uppmanar andra kommuner till att ta efter. Kostnaden för rådet uppskattas till omkring 200 000 kronor per år, främst i arvode för rådets ordförande.

– Det betalar sig själv när vi får en effektivare organisation, avslutar han.