KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Hybridfärsen tar plats i butikshyllorna

I samma fabrikslokaler som vanlig köttfärs tillverkas skapas Axfoods hybridfärs, som består till hälften av grönsaker. Den nya produkten har snabbt blivit en framgång i butikshyllorna. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Mat (TT)

Att blanda ut köttfärs med grönsaker har blivit en hit. Den nya hybridfärsen är billigare, nyttigare och klimatvänligare. ”Det är jättekul, för det är så svårt att hitta rätt med den här typen av produkter”, säger Ellinor Puerto på Dagab.

På produktionsanläggningen utanför Jönköping rasslar det mer än vanligt i köttkvarnen. Den är nämligen fylld av frusen blomkål och morötter, som finfördelas innan det i nästa steg ska blandas med nötfärs.

Ut från fabriken rullar varje dag 2 000 Garantförpackningar – ett ton – av den nya hybridfärsen, en produkt som lyckats knipa marknadsandelar i landets Hemköp- och Willysbutiker. Numera är var 20:e köttfärspaket som säljs i butikerna så kallad hybridfärs.

Eftersom frysta grönsaker är billigare än kött blir även slutprodukten billigare. Förutom priset pekar Ellinor Puerto, sortimentsutvecklingschef på Dagab, på det faktum att den ser ut som köttfärs, smakar köttfärs och är placerad i kylen bredvid annan färs som ytterligare framgångsfaktorer.

– När det är för komplicerade produkter – som man inte förstår hur de ska användas – som är dyrare och krångligare, då köper man det inte. Det måste vara enkelt, man måste förstå den direkt och vad man ska göra med den. Och den måste smaka bra.

En "inflationsprodukt"

Ica har en liknande produkt där nötfärs blandas med 30 procent ärtfärs. Den togs fram som en "inflationsprodukt", tänkt att främst vara ett billigare alternativ.

– Men under processens gång så upptäckte vi också att här kan vi göra en produkt som tillför värde på ett annat sätt i och med att man hjälper konsumenten att äta lite mer grönt, säger Mats Heljestrand, köttansvarig på Ica.

Även Ica säljer omkring ett ton om dagen, någon enstaka procent av totalvolymen.

– Men det är en av våra volymmässigt största nyheter som vi har släppt på länge faktiskt.

Både Ica och Axfood lanserade andra hybridprodukter tidigare som misslyckats.

– För åtta år sedan lanserade vi en nötfärs med 30 procent grönsaker. Den fungerade inte alls då. Vi tog lärdom av det och det är därför vi också valde att gå den här vägen nu där vi i stället lanserade en produkt som inte avviker speciellt mycket varken i utseende, smak eller konsistens, säger Heljestrand.

Bäst sikta på nötfärs

Ellinor Puerto berättar att Axfood lanserade hybridkorv tidigare. Men de sålde dåligt, och försvann. Kanske var tiden inte mogen, eller så var de inte tillräckligt goda.

– När det inte är gott så är det ingen som vill köpa det, konstaterar hon.

Nu finns fler produkter, förutom färsen även hamburgare i butiken. Axfood har tillsammans med stiftelsen Axfoundation tagit fram frysta fiskkakor, bestående av bifångsten brax och åkerböna, liksom en sillenbergare, bestående av sillfärs och åkerböna.

– Det finns många proteiner som man kan blanda ut med något växtbaserat. Det kan vara grönsaker, baljväxter eller gryner. Men nötfärs är det protein som har högst klimatbelastning, så ur det perspektivet ger det störst nytta att blanda ut nötfärsen, säger Puerto.

Enligt Axfood har de 650 ton hybridfärs som bolaget hittills sålt minskat utsläppen med 9 100 ton koldioxidekvivalenter, ungefär lika mycket som bolagets transportutsläpp under ett år.

Elin Röös som forskar på hållbara livsmedelssystem på Sveriges lantbruksuniversitet, ser positivt på hybridprodukterna.

– Det är ett jättebra sätt att få ner köttkonsumtionen. Det är ganska svårt annars att få folk att äta annorlunda – vi är väldigt styrda av vanor. Om man ganska lätt kan laga sina vanliga favoriträtter fast med en råvara med betydligt lägre klimatpåverkan så är det väldigt positivt, säger hon.

"Kan blanda själv"

Kritiker skulle kunna lyfta fram att hybridfärsen ger ett alibi till att fortsätta äta kött som vanligt. Men Elin Röös poängterar dels att "alla inte kan börja koka kikärtsgrytor", dels att nötkött kan bidra till biologisk mångfald om kossorna betar på naturbetesmarker.

– Det är inte så att allt nötkött måste bort. I en hållbar kosthållning kan det finnas en viss mängd nötkött om det kommer från en bra produktion, säger hon.

Så hon tycker man som kund med gott samvete kan köpa hybridprodukterna.

– På ett sätt är det lustigt att de här produkterna överhuvudtaget finns. Man kan ju köpa vanlig nötfärs och riva morötter och blanda ihop själv, säger Elin Röös och tillägger:

– Men vi är ju ganska lata när vi lagar mat – inklusive jag själv – så jag förstår att den här produkten finns och fungerar.

Gustav Sjöholm/TT

Hushållsfärs från ICA där 30 procent av innehållet består av ärta. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Med 650 ton köttfärs såld hittills beräknas 9 100 ton utsläpp av koldioxidekvivalenter ha sparats in. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Kossor släpper ut metan, som är en potent klimatgas, genom sitt idisslande. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT
2 000 förpackningar hybridfärs lämnar anläggningen i Jönköping varje dag, och dyker upp i svenska butikshyllor någon dag senare. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Ellinor Puerto, chef sortimentsutveckling Dagab, Mats Heljestrand, kategorichef för kött på ICA Sverige och Elin Röös, forskare SLU. Bild: Jenny Svennås-Gillner, ICA och Elin Andersson

Fakta

Axfood: Nöt- och gröntfärs, liksom hamburgare (25 procent morötter, 25 procent blomkål, 50 procent nötfärs. Frysta fiskkakor bestående av hälften åkerböna.

Coop: Hybridfärs framtagen med Protos med hälften nötfärs, hälften linser. Säljs till en början på Gotland och i Stockholm.

Ica: Hushållsfärs och hamburgare bestående av 70 procent nöt, 30 procent ärtprotein

Danish Crown: Har en hybridfärs bestående av hälften nötfärs och andra halvan en mix av palsternacka, linser och morot.

Fakta

Djurproduktion står för nästan 15 procent av de globala utsläppen. Nötkött har störst klimatpåverkan av köttslagen, följt av lamm och fläsk.

Varje kilo nötkött orsakar utsläpp för 23–39 kilo koldioxidekvivalenter.

Om korna äter kraftfoder av soja används stora mängd växtskyddsmedel. Sojaodlingar tränger också bort naturen, och konkurrensen om bönorna gör att priset på en av världens basgrödor kan öka.

Betande djur som kossor och får kan dock hålla betesmarker öppna, vilket kan vara bra för den biologisk mångfalden.