ELKRISEN

Kärnkraftssamordnaren om kritiken: ”Måste tänka på leveranssäkerhet”

Ny kritik har dykt upp kring finansieringen av kärnkraft. Kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf anser att man i stället måste fråga sig vad det kostar att inte bygga ny kärnkraft. ”Man måste säkerställa leveranssäkerheten i systemet”, säger han till TN.

Remissrundan för promemorian, ”Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”, löpte ut i går, tisdag, och remissvaren varierar liksom energidebatten generellt. Vissa är positiva medan andra är negativa.

Branschorganisationen Svensk Solenergi, liksom myndigheten Energimarknadsinspektionen oroar sig exempelvis för de så kallade prissäkringskontrakten som föreslås till 80 öre per kilowattimme.

Upplägget innebär att kärnkraftsaktören får betalt från staten om elpriset är lägre än 80 öre per kilowattimme – medan kärnkraftsaktören betalar tillbaka till staten om elpriset blir över 80 öre.

Den stora kostnaden för ett kärnkraftverk är inte bränslet. Uran är nämligen billigt eftersom det behövs så lite, medan exempelvis ränta på den höga initiala investeringskostnaden samt löpande utgifter till löner för verkets många anställda snarare är drivande faktorer i kalkylen för en potentiell kärnkraftsinvesterare.

Dessutom är kärnkraft en baskraftkälla som inte kan reglera lika effektivt som exempelvis vattenkraften. Det tar lång tid för ett konventionellt kärnkraftverk att rampa upp och ned – och kostnaden för personal och ränta på lån blir man inte av med även om reaktorn drar ned effekten när produktionen hos väderberoende kraftslag är hög och elpriserna därmed låga. Kärnkraften mår alltså bäst av att slippa reglera utan i stället producera dygnet runt och det lönar sig ofta för kärnkraften att fortsätta köra även om elpriserna är låga vissa timmar när elproduktionen hos väderberoende kraftkällor är väldigt hög. Väderberoende kraftslag vill förstås i stället att andra kraftslag ska vara mer flexibla baserat på väderförutsättningarna, som till exempel vattenkraft och gaskraft är bättre på.

Prissäkringskontrakten skulle kunna råda bot på detta för kärnkraftens räkning eftersom man då är tryggad under låga och till och med negativa elpriser, men en oro har också väckts att dessa kontrakt då skulle kunna hämma investeringar i väderberoende kraftslag eftersom det inte ökar incitamenten för kärnkraft att reglera ned under goda väderförutsättningar.

”Trots att timmar med negativa och nollpriser ska exkluderas bort från referenspriset finns det fortfarande en risk för att den nya kärnkraften kommer ha samma problem som befintlig kärnkraft, det vill säga att den kan bidra till att förstärka faser av låga priser (då den är konstruerad för kontinuerlig drift) vilket ger försämrad ”capture rate” för konkurrerande väderberoende kraftslag”, skriver Energimarknadsinspektionen i sitt remissvar.

Elområden en konsekvens av nedläggning

Kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf tycker att det är viktigt att beakta leveranssäkerheten i elsystemet.

– Elmarknaden är bara en del av ett fungerande elsystem som levererar konkurrenskraftiga priser. Man måste också säkerställa leveranssäkerheten i systemet – och det måste ske på ett kostnadseffektivt sätt. Där har kärnkraften en viktig roll, säger han.

– Kärnkraften bidrar med systemnyttor som exempelvis högre feltålighet och spänningshållning. Det möjliggör också för Svenska kraftnät att tilldela mer överföringskapacitet vilket jämnar ut elpriserna mellan elområden. Sammantaget handlar det här om mångmiljardvärden för de svenska elkunderna varje år.

Faktum är att elområdena i Sverige är en konsekvens av kärnkraftsnedläggning, menar han. När den andra reaktorn i Barsebäck lades ned fick Svenska kraftnät problem med överföringen inom landet vilket tvingade Svenska kraftnät att begränsa överföringen till Danmark. Detta ledde till att Danmark stämde Svenska kraftnät i EU-kommissionen vilket så småningom resulterade i fyra elområden.

Därefter har ytterligare reaktorer lagts ned och överföringskapaciteten har fortsatt att påverkas.

– Nu ser vi samma sak igen, där ett nytt snitt i elområde 3 (mellersta Sverige) börjat uppträda som gör att Svenska kraftnät måste begränsa ännu mer och det finns förslag på ytterligare elområdesindelning. Jag tycker att vi borde gå åt andra hållet och se till att vi får ny kärnkraft i södra Sverige så att vi åter kan gå mot ett elområde på sikt.

Förslaget om nya elområden handlar alltså också om kärnkraftsnedläggning?

– Det är en konsekvens av flera omvärldsfaktorer. Men den absolut tydligaste är att det är nya flöden i systemet på grund av en ny elproduktionsmix och den nedlagda kärnkraften har haft en stor inverkan på detta.

Det råder nu en enorm ilska kring elområden och särskilt med tanke på den nya beräkningsmetoden ”Flowbased” som experter påstår har ökat differensen ytterligare. Flowbased är också en konsekvens av ett mer väderberoende elsystem.

Många vill nu skrota elområdena men Svenska kraftnät flaggade nyligen i TN just om utmaningen att göra det då planerbara resurser lagts ned i södra Sverige och överföringskapaciteten inte alltid räcker till för att jämna ut priserna mellan elområden.

– Det finns sannolikt inte heller tillräckligt med reglerbara resurser i södra Sverige för att klara av att mothandla. Exempelvis har kondenskraft minskat i SE3+SE4. Vindkraften har ökat i SE1+SE2 från kring 700 MW vid årsskiftet 2011/2012 till nästan 9 000 MW 1 januari 2023. Det skulle ytterligare försvåra flaskhalshanteringen om vi inte hade elområden, sa Mårten Bergman, enhetschef för Transmission och elmarknad på Svenska kraftnät.

”Slutsats dragen utifrån förenklad bild”

Även Naturskyddsföreningen har inkommit med kritik mot finansieringsförslaget för ny kärnkraft, där de beräknar att koldioxidutsläppen fram till 2045 blir betydligt större om man satsar på kärnkraft. De menar att förnybar el kan bli klar snabbare.

”Över 200 miljoner ton högre koldioxidutsläpp jämfört med att fortsätta bygga ut förnybar el i nuvarande takt”, säger generalsekreteraren Karin Lexén till Sveriges Radio.

Kärnkraft har med sina sex gram per kilowattimme enligt FN:s ekonomiska kommission för Europa, UNECE (2021), lägst lägst livscykelutsläpp av växthusgaser av alla kraftslag, inklusive sol- och vindkraft, men enligt Naturskyddsföreningen handlar det om hastigheten.

”Samtidigt som man satsar på kärnkraft avstannar takten i att satsa på förnybar el så tappar man många år i att kunna leverera el som är fossilfri”, säger hon till Sveriges Radio.

Carl Berglöf håller inte med.

– Det är en slutsats dragen utifrån den förenklade bilden att vindkraften kommer gå att bygga ut lika lätt i fortsättningen som det varit fram tills nu medan vi med de elsystemtekniska utmaningarna ser att det snarare kommer att bli svårare och svårare att koppla in mer variabel produktion om man inte samtidigt bygger ut den planerbara kraften. Så man gör en tankevurpa att det kommer att gå att ansluta så mycket vindkraft utan att också bygga kärnkraft.

Försvarsmakten och regeringen har exempelvis som bekant sagt nej till många havsbaserade vindkraftsparker medan den landbaserade också redan stöter på folkligt motstånd. Solkraft levererar dessutom i huvudsak under sommaren medan Sverige har högst elförbrukning under vintern.

Vattenkraften står i dag för ungefär 50 procent av elproduktionen men redan nu finns utmaningar i balanseringen, vilket TN skrivit om. Möjligheterna att utöka kapaciteten är också begränsad.

– Om vi fördubblar elsystemet står vattenkraften då för 25 procent av produktionen och då kan den inte balansera de andra 75 procent utan ny baskraft.

Kan hamna i ökad fossil elproduktion

Dessutom finns utmaningar i överföringar med vattenkraften från norr till söder. Snarare är risken hög att det skulle sluta i fossil elproduktion både nationellt och internationellt i form av import som då måste balansera, menar Carl Berglöf.

Tidningen Näringlivet har vid flera tillfällen skrivit om behovet av nya gasturbiner i södra Sverige och Öresundsverket är som bekant på väg tillbaka.

– Ja, min bild är att man kommer att köra det kraftverket fossilt. Jag har inte hört något annat, men det är ju bra att det finns som beredskapskraftverk. Sedan är det förstås olyckligt att det ska behövas. Men jag noterar också att man pratar om gaskraft i Västra Götaland.

Dessutom har Svenska kraftnät sedan tidigare upphandlat fossila kraftverk, exempelvis oljekraftverket i Karlshamn, för så kallad ”mothandel” för att öka överföringen i elsystemet och man föreslår en så kallad kapacitetsmarknad.

– Kapacitetsmarknaden är enligt elmarknadsförordningen en sista utväg och de är också tillfälliga i max tio år. Det är olyckligt att nödlösningar ska behövas men själv tycker jag att vi behöver bygga ut kärnkraften så att vi får en permanent lösning och slipper nödlösningar, säger Carl Berglöf.