ARBETSKRAFTSINVANDRING
Ett år med nya lagen − så hårt har den slagit: ”Byråkratisk röra”
Det är nu drygt ett år sedan regeringen införde lönegolvet vid arbetskraftsinvandring och det har fått allvarliga konsekvenser, visar en ny rapport. ”Våra farhågor var inte överdrivna”, säger Amelie Berg på Svenskt Näringsliv. Nu varnar hon för vad som kommer om regeringen får igenom sin föreslagna höjning.
− Det har redan fått allvarliga konsekvenser.
Det säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, om lönegolvet på 80 procent av medianlönen vid arbetskraftsinvandring. Det är nu drygt ett år sedan förändringen trädde i kraft.
− Det året har visat oss att våra farhågor inte var överdrivna. Det har blivit ännu svårare att kunna förutsäga vad Migrationsverkets bedömningar ska landa i.
Redan innan lönegolvet infördes varnade arbetsgivarna för att regelverket skulle ge Migrationsverket ett större inflytande över vilka personer som företagen kan anställa.
− Så har det också blivit. Migrationsverket har fått ett påtagligt inflytande över lönesättningen på företagen, särskilt inom vissa branscher, helt i strid med den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Det hon menar är att personer i flera fall har blivit nekade arbetstillstånd för att handläggaren på Migrationsverket har ansett att personen har fått en för stor löneökning i förhållande till det så kallade märket, lönenormeringen på svensk arbetsmarknad.
− Migrationsverket ska inte ha några synpunkter på vilka löner företagen sätter, utan det ska kollektivavtalen och de anställdas kompetens styra, säger Amelie Berg.
”Migrationsverket har fått ett påtagligt inflytande över lönesättningen på företagen, särskilt inom vissa branscher, helt i strid med den svenska arbetsmarknadsmodellen.”
Nyligen presenterade Migrationsverket statistik som visar att andelen avslag på ansökningar om arbetstillstånd har ökat kraftigt sedan lönegolvet infördes 1 november 2023. Bland har andelen avslag ökat från 34 till 46 procent inom restaurangbranschen och från 28 till 49 procent inom städbranschen. Konkret innebär det bland annat att antalet kockar från tredje land har halverats – en katastrof för de restauranger, och därmed deras övriga anställda, som är helt beroende av att det finns en kunnig kock som lagar maten.
− Dessutom har yrkesgrupper som IT-arkitekter och systemutvecklare minskat med nästan 40 procent − yrken som regeringen säger sig vilja locka till Sverige, säger Amelie Berg och fortsätter:
− Många företag vittnar om att lönegolvet har lett till ökade svårigheter att fylla vakanser och försämrad lönsamhet.
Kan bli ännu värre
Och risken är att det blir ännu värre, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Regeringen vill, som TN har skrivit om upprepade gånger, i nästa steg höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen. Det motsvarar i dagsläget en månadslön på 35 600 kronor, långt över lägstalönen i samtliga kollektivavtal på svensk arbetsmarknad. I en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort säger åtta av tio av de svarande medlemsföretagen som har anställt arbetskraftsinvandrare att ett lönegolv motsvarande 100 procent av medianlönen skulle ha stor påverkan på möjligheterna att rekrytera − eller helt omöjliggöra rekrytering av tredjelandsmedborgare.
− I praktiken innebär regeringens förslag att det skulle bli omöjligt att rekrytera personer från tredje land till hälften av alla jobb på svensk arbetsmarknad, säger Amelie Berg.
− På en arbetsmarknad där företagen i nästan alla branscher har svårt att hitta rätt kompetens är det en orimlig konsekvens. Sverige behöver fler arbetskraftsinvandrare, inte färre. Vi vet att företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer snabbar och anställer fler medarbetare även från Sverige.
Högkvalificerade diskvalificeras
Ett av regeringens syften med att försvåra arbetskraftsinvandring är att det i första hand är högkvalificerade som ska få komma till Sverige – trots att många av de yrken som diskvalificeras på grund av lönegolvet kräver avancerad kompetens.
− Indirekt säger då regeringen att yrken som kock, elektriker och systemtekniker inte är kvalificerade. Det är anmärkningsvärt och sänder helt fel signaler, säger Amelie Berg.
”I praktiken innebär regeringens förslag att det skulle bli omöjligt att rekrytera personer från tredje land till hälften av alla jobb på svensk arbetsmarknad.”
Utöver det visar en undersökning som TN tidigare har skrivit om att mer än hälften av dem som skulle nekas arbetstillstånd om lönegolvet höjdes från 80 till 100 procent av medianlönen är akademiker och att ytterligare 25 procent har kvalificerad yrkesutbildning.
− Regeringen utestänger med andra ord den kompetens som den själv säger ska lockas till Sverige. Det blir tydligt att systemet saknar logik.
Inte effektivt mot fusk
Regeringen menar också att ett lönegolv minskar fusket med arbetskraftsinvandring.
− Men det är inte särskilt effektivt att komma åt företag som medvetet fuskar genom att straffa alla de företag som sköter sig. Tvärtom riskerar fusket att öka när det blir svårare att anställa från tredje land, säger Amelie Berg.
”Det vore mer logiskt och enklare att utgå från företagens behov av kompetens och att krav på lön följer svenska kollektivavtal.”
− Dessutom pekas seriösa företag som försöker behålla viktig kompetens ut som oseriösa av Migrationsverket för att de höjer lönen när de vill behålla en medarbetare med rätt kompetens.
Hon menar att regeringens lönegolv, både det införda på 80 procent och den föreslagna höjningen till 100 procent av medianlönen, bygger på ett feltänk.
− Redan nu ser vi att migrationsrätten många gånger krockar med arbetsrätten. Än värre kommer det att bli efter en höjning. Det är en byråkratisk röra, säger Amelie Berg.
− Det är dags att politikerna skickar lönegolvet dit det hör hemma: i papperskorgen. Det vore mer logiskt och enklare att utgå från företagens behov av kompetens och att krav på lön följer svenska kollektivavtal.
