DEN GLOBALA KONJUNKTUREN
Här är hoten mot världsekonomin 2025
Krig i Ukraina och Mellanöstern, förvärrade handelskonflikter och svaga globala tillväxtutsikter. Världsekonomin – och därmed exportberoende ekonomier som den svenska – står inför ett utmanande 2025.
För Sverige ser nästa år i grunden lovande ut, enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea. Lägre räntor och budgetsatsningar antas stimulera efterfrågan och konsumtion.
– Det finns skäl till en viss optimism. Vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv och vi har starka statsfinanser. Det gör att vi har råd att ha en expansiv finanspolitik 2025 utan att det urholkar förtroendet för de offentliga finanserna. Det kan få genomslag i tillväxten, tillägger han.
Svarta svanar
Men Sverige är en liten och öppen ekonomi. Tillväxten avgörs till stor del av handel med omvärlden. Och efter år präglade av pandemi, transportstörningar, inflationschock, Ukrainakriget och det gångna årets dramatiska utveckling i Mellanöstern är det svårt att utesluta nya så kallade "svarta svanar" – på förhand okända händelser som får oväntat stora konsekvenser.
"Det mest överraskande som kan hända vore faktiskt om det inte kom några överraskningar", skriver Deutsche Bank-strategerna Jim Reid och Henry Allen i en färsk analys.
Och även om de okända "svarta svanarna" inte drabbar oss just 2025 väntas ovanligt mycket förändringar – på gott och ont.
“Vi tror att världen för närvarande genomgår en omställning i en takt och omfattning som sällan skådats", skriver Eric Veiel, global investeringschef på kapitalförvaltningsbjässen T Rowe Price i en färsk rapport om utsikterna inför 2025.
Han ser AI-utveckling och nya medicinska framsteg framför sig. Men han radar också upp kända oroshärdar: Ukrainakriget, Mellanöstern och risken för handelskrig om den tillträdande USA-presidenten Donald Trumps gör allvar av sina hot om nya tullar.
Gynnar inte världsekonomin
I Mellanöstern är Irans nästa drag den största risken, enligt Jens Magnusson, SEB:s chefsekonom. Ukrainakriget tror han kan gå in i en ny fas efter en tid av signaler om intresse för vapenvila.
När det gäller Trumps tullhot ser det kärvare ut.
– Jag tror inte det behöver bli en katastrof för svensk del. Men den fragmentering vi redan har sett hittills har redan börjat kosta stora belopp. Och det är klart om det accelererar nu – med högre tullar och handelskrig – gynnar det inte världsekonomin, säger Magnusson.
Politisk turbulens i stora euroländer som Tyskland och Frankrike ser han också som risker när behovet av ett tydligt europeiskt ledarskap ökar med Trump i Vita huset.
Fakta
Handelskrig
Den tillträdande Trumpregeringens hot om tullar och hur Mexiko, Kanada, Kina och EU svarar på detta är en stor risk, med potential att slå hårt mot produktion i vissa länder, handelsmönster och leveranskedjor i världshandeln.
Klimatförändringar
Negativa effekter är redan tydliga, bland annat när det gäller kaffe och kakao, och kan drabba bredare produktgrupper också.
Geopolitik
Ukrainakriget, Mellanösternkonflikten, spänningar kring Taiwan medför förutom stort humanitärt lidande risker för nya energiprischocker och störningar av produktion av nyckelprodukter som halvledare och teknik.
Kina
En utdragen fastighetskris och svag inhemsk efterfrågan dämpar Kinas potentiella tillväxt och slår mot global tillväxt.
Eurozonen
Statsfinansiella problem, stagnation och politisk osäkerhet, bland annat i Frankrike och Tyskland, utgör potentiella gnistor som kan utlösa en ny eurokris.
Finansiella bubblor
Fallhöjden är stor för aktier i teknikbjässarna på Wall Street och för kryptotillgångar, som just nu kretsar på rekordnivåer. Särskilt ett börsras antas få spridningseffekter.
Fakta
Världsekonomin väntas växa med lite drygt 3 procent 2025, enligt prognosmakarna på den västerländska ekonomiska samarbetsorganisationen OECD och Internationella valutafonden IMF.
Och inflationen på global nivå väntas nästan halveras till 3,4 procent, enligt Bloomberg Economics.
IMF:s tillväxtprognos i snitt för 2024-2029 på 3,1 procent är lägre än den genomsnittliga tillväxten under åren före pandemin och inflationschocken. Och nedåtrisken, det vill säga risken att det blir ännu sämre än i prognoserna, ses som stor bland de flesta bedömare.
“Nedåtriskerna ökar och dominerar nu utsikterna", skriver Pierre-Olivier Gourinchas, chefsekonom på Internationella valutafonden (IMF), i ett färskt blogginlägg.
