ELKRISEN

Tysk systemoperatör varnar för solenergin: Nedsläckning väntar om regeringen inte agerar

Genrebild. Bilden till höger är AI-genererad. Bild: Adam Ihse/TT, Mostphotos, AI/Midjourney

Den tyska systemoperatören 50Hertz varnar för nedsläckningar om man inte får möjlighet att manuellt stänga av solpaneler. Men landet befinner sig i regeringskris och nyinstallationerna fortsätter i rasande takt då ersättning garanteras i 20 år. ”Man försöker få upp panelerna innan subventionerna starkt reduceras”, säger Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, till TN.

Tidningen Näringslivet kunde förra våren berätta om hur halva Belgien riskerar bortkoppling av solenergi, då nätägaren Ores presenterat en ”interaktiv karta”. Som konstaterades i artikeln är Ores knappast ensamma – då installationen av solenergi sett liknande ut på många håll i Europa. Snarare kanske de enda som då kommunicerade så tydligt.

Nu verkar det som att Tyskland har exakt samma problem, då Stefan Kapferer, chef för systemansvariga 50Hertz, mycket starkt gått ut och varnat politikerna i en artikel i den tyska tidningen Welt.

Han flaggar för så kallade ”brownouts” där systemoperatören annars kan tvingas kliva in och stänga av elektriciteten i hela områden för att belastningen på nätet är för hög.

– En sådan situation är tänkbar, men vi kommer att göra allt vi kan för att förhindra den. I Tyskland har utbyggnaden av solcellsanläggningar accelererat dramatiskt. Men hela Europa översvämmas nu också av solenergi när vädret är det rätta. Förutom vårt överutbud på våren flödar även solenergi från Polen, Nederländerna och andra länder in i vårt nät. Detta gör det svårt att exportera överskott av solenergi. Den inre marknaden håller på att nå sina gränser. Dessa överskott orsakar stress i elnät, säger Stefan Kapferer till tidningen.

Spikarna är ett stort problem

Solenergi på våra breddgrader producerar mycket mer på våren och sommaren, när också konsumtionen i elsystemet är lägre. Dessutom producerar de inte på kvällen och natten utan de ökar successivt snabbt med en tydlig spik mitt på dagen för att sedan falla brant när solen avtar i styrka.

Men exakt balans mellan konsumtion och produktion måste alltid råda i elsystemet i varje enskild sekund och stamnätsoperatören i Tyskland varnar nu särskilt för påsken, då vårsolen gör entré men konsumtionen i elsystemet är väldigt låg eftersom många industrier minskar produktionen under ledigheterna.

Solenergi och vindkraft nära Klettwitz, Tyskland. Bild: Matthias Schrader

Strax före jul försökte politikerna i elfte timmen införa en sorts nödlag för att skydda elnäten, men den har fallit och nu råder regeringskris i Tyskland med nyval den 23 februari.

– Vi anser att denna så kallade ”Solar Peaks Act” absolut är nödvändig. Min vädjan till alla demokratiska partier i den tyska förbundsdagen är att anta lagförslaget så snabbt som möjligt. För oavsett vem som styr det här landet våren 2025 kommer han eller hon att ha problemet på bordet. Det kommer inte att hjälpa någon att skylla på den gamla federala regeringen, säger Stefan Kapferer till Welt.

Tidningen Näringslivet ringer upp Staffan Reveman, boende i Tyskland sedan 70-talet och expert på tysk energipolitik.

– Problemet med för mycket solenergi är att den i stort sett inte producerar något alls när vi behöver som mest el under vintern, men väldigt mycket mitt på soliga dagar, när vi inte behöver den. Några lagringslösningar att tala om har inte tillkommit i Tyskland trots att vi i decennier satsat på sol- och vindkraft, säger han.

Kärnkraften har däremot stängts ned, vilket cementerat Tysklands nuvarande beroende av gas- och kolkraft som basen i elsystemet. Utsläppen är omfattande.

Särskilt tydligt längst ut i elnäten

Problemet med solenergi är särskilt tydligt längst ut i lokalnäten där lägre spänningsnivåer råder. Som jämförelse är det 230 volt i vägguttaget men 400 000 volt i stamnätet.

När många konsumenter sätter upp solceller på sina hustak och matar ut ström på nätet – precis när elsystemet inte behöver elen – ökar spänningen vilket sätter press på bakomliggande utrustning i det svaga lokalnätet. Om man kliver över gränsen för vad utrustningen tål blir det i stället strömavbrott.

I normala fall finns däremot växelriktare, och det är dessa som nätägarna nu vill få möjlighet att kontrollera – så att de kan stänga av produktionen när risken för överbelastning uppstår.

– Problemet är att detta endast är möjligt för stora anläggningar i nuläget och då kan systemoperatören i stället bli tvungen att släcka ned hela områden för att skydda det större elsystemet från kollaps, säger Staffan Reveman.

Elnäten är väldigt svaga längst ute i villaområden. Ett exempel från det svenska elnätet. I vägguttaget har man 230 volt medan stamnätet är på 400 kilovolt (400 000 volt). Bild: Svenska kraftnät

Tycker du att man underskattar riskerna med överproduktion?

– Ja, tyvärr underskattar man de flesta problem med elsystemet. Det handlar inte bara om solenergin och överskott, utan i allra högsta grad om underskottet när solen inte lyser och vinden inte blåser.

Tyskland måste dock lösa överskottsproblemet på ett eller annat sätt eftersom roterande nedsläckning annars kommer att bli fallet – men han är orolig för att man inte kommer att hinna tröska igenom detta innan våren och sommaren kommer.

– Efter nyvalet kan det ta flera månader att bilda en ny regering. Dessutom har Tyskland en lång rad problem och jag är tveksam till att energifrågan kommer att prioriteras.

Subventioneras för att producera

Hur kommer det sig då att solcellsanläggningarna fortsätter producera när elpriserna är negativa och de därmed normalt skulle tvingas betala för att mata ut strömmen på nätet, kanske man då undrar.

Svaret är att olika former av lukrativa subventionssystem i Tyskland gör att sol- och vindkraft får betalt trots att man producerar elektriciteten vid negativa elpriser, förklarar Staffan Reveman. Denna ersättning gäller åtminstone för närvarande i 20 års tid.

– Därför slutar inte investeringarna i ny solenergi trots att man på vanliga marknadsvillkor inte skulle byggt något. I stället försöker man snabba sig för att installera så mycket ny solenergi man kan innan regeringen stryper subventionerna, säger han.

Utslaget levererade solenergin i Tyskland bara cirka 14 procent under 2024 – men i kapacitet slogs nyligen rekord med över 100 gigawatt (100 kärnkraftsreaktorer), vilket innebär att produktionen kan vara oerhört hög på eftermiddagen en solig dag, även om solceller typiskt producerar betydligt mindre än maxkapacitet.

– De stora solcellsanläggningarna på över 10 kilowatt, sammanlagt 60 gigawatt, kan stängas av utifrån vilket ändå blir dyrt, då operatörerna får ersättning för uteblivna inkomster. De mindre anläggningarna med en sammanlagt installerad effekt på 40 gigawatt kan inte stängas av utifrån. De fortsätter att producera, dock sällan med mer än 50 procent av den installerade effekten, säger han.

Ersättning och priser i cent per kilowattimme. Blå linje: solceller byggnad. Grön linje: byggnader/övriga. Svart prick: solceller anbudsförfrågan. Röd prick: Elpris hushåll, brutto. Grå prick: Elpris industri, liten. Gul linje: Marknadsvärde solenergi. Bild: Fraunhofer ISE

Balkongkraftverk har vuxit snabbt

Totalt finns drygt 3,7 miljoner solcellsanläggningar i Tyskland varav 66 procent är under 10 kilowatt, berättar Staffan Reveman.

– Enligt Robert Habecks (De Gröna) så kallade påskpaket ska solenergin dessutom mer än fördubblas till 215 gigawatt (215 kärnkraftsreaktorer) någonstans runt 2030. Till och med så kallade balkongkraftverk har blivit en hit i Tyskland. Vi har närmare en miljon sådana nu och de fungerar så att man hänger ut sin solcellsanläggning på balkongen.

Balkongkraftverk är ett sätt för de som bor i bostadsrätter och hyresrätter att också skaffa solenergi.

– Inmatningstariffen för de små systemen för egenförbrukning som tas i drift senast den 31 januari 2025 är upp till 8,03 cent (92 öre) per kilowattimme beroende på systemets storlek, säger Staffan Reveman.

I den nödlag som planerades skulle ersättningen upphöra vid negativa elpriser, men enligt Staffan Reveman skulle detta endast inträffa efter tre timmar med negativa elpriser.

– Tre timmar är för sent. Givetvis ska man inte få några bidrag alls för att skada elsystemet. Däremot är man politiskt kanske oroliga för att opinionen kommer att bli väldigt upprörda om man klipper bidragen, eftersom många väljare har egna anläggningar. I Spanien har man gjort det och en bekant jag har där är helt vansinnig över det.

Lukrativa subventioner har gjort solceller väldigt populära att installera. Här i Bottrop, Tyskland. Bild: Martin Meissner

Exporterar överskottet

Ett viktigt sätt för Tyskland att bli av med överproduktionen har varit att exportera den. Förra våren kunde Tidningen Näringslivet visa exempel där hela det danska elsystemet fick slut på nedregleringsbud (tappa ur el ur systemet) och det var nära att de tog slut i Sverige också. Sista åtgärden hade varit att koppla bort användare, förklarade Svenska kraftnät.

En viktig orsak till att detta inträffade var att Tyskland maxar sin export vid soligt väder, samtidigt som många länder, inklusive Danmark, haft en liknande taktik och har sina egna problem att hantera. Det uppstår en situation där många länder försöker bli av med överskottet samtidigt, och elen letar sig hela vägen upp i norra Skandinavien, där inte minst vatten vaskas genom dammluckor i stället för att passera turbinerna. Svenska kraftnät noterade i våras till exempel en trend att det annars södergående flödet i stamnätet ändras till ett norrgående flöde under starka soltimmar.

Eftersom solenergi fortsatt att installeras i Tyskland i snabb takt sedan förra året kan problemet beräknas bli ännu värre i år särskilt för Tyskland själva, tror Staffan Reveman.

– Det finns fysiska begränsningar i utlandsförbindelserna, så vi kommer att sitta ännu värre till i vår, säger han.

I Sverige är solenergin ännu ett litet kraftslag, men det växer snabbt. Vi har också haft ett grönt skatteavdrag för småskalig solenergi som uppgick till 60 öre per kilowattimme för att mata ut elen på nätet – men det har regeringen nu beslutat att skrota den 1 januari 2026.