EU:S FRAMTID
Trump tillbaka – här är fem svåra val för Europa
Ukraina, försvaret, handeln, klimatet och nätjättarna.
Här är fem tunga frågor som Europa måste hantera efter Donald Trumps tillträde i USA.
Vem betalar för Ukraina?
För flera länder i EU är Rysslands krig i Ukraina en ren överlevnadsfråga, med stor oro för vad nästa steg blir för ledningen i Kreml om Ukraina faller ihop. Om USA minskar sitt stöd behöver Europas länder betala mer – samtidigt som eventuellt indragna USA-sanktioner mot Ryssland kan ge Vladimir Putin välbehövligt ekonomiskt tillskott i krigsansträngningarna.
Varifrån tas pengar till försvaret?
En rejäl upprustning har gjort att allt fler Natoländer i Europa nu lever upp till målet om att lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvaret. Den siffran vill Trump höja ännu mer – vilket också många europeiska länder ser som befogat med tanke på det osäkra läget. Men var ska pengarna tas ifrån? Natochefen Mark Rutte har indirekt föreslagit nedskärningar i pensioner, hälsovård och annan välfärd.
Hur ska handeln hållas öppen?
Tullar och tariffer har utnämnts till favoritord av Donald Trump med oro i EU för höjda priser och ökad inflation. Här står ändå EU relativt starkt och har förberett sig på att kunna kontra med egna tullar mot USA-varor. Kanske kan det lösas med ökad gas- och oljeexport från USA för att samtidigt få ner dyra energipriser i Europa. Bra för båda – men inte för miljön.
Har man råd att offra klimatet?
Att USA lämnar Parisavtalet lär följas av ökat tryck på att också EU ska luckra upp tuffa miljöregler och egna klimatåtaganden. EU-kommissionen bedyrar att man inte tänker backa, men kan få svårt att stå emot en växande opinion – inte minst från tyska blivande (?) regeringspartiet CDU.
Vem bestämmer över nätet?
Med lagarna DMA och DSA har EU hoppats vara vägledande i världen för att reglera yttrandefrihet och rättvisa på nätet. Men nu har de stora nätjättarna slutit upp vid Donald Trumps sida och anklagar EU i stället för att vilja censurera. I slutändan handlar det om vem som ska ha råd och rätt att höras mest.
Wiktor Nummelin/TT
