DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Kritisk utbildning riskerar nedläggning − kan drabba hel bransch

En tredjedel av alla fordonslackerare i Sverige utbildas på samma skola. När den nu riskerar nedläggning kan det skapa stora problem för transportnäringen och grundläggande funktioner i samhället, varnar Caj Luoma på Transportföretagen. Men det finns en möjlig lösning, menar han.

Förra året försökte 60 procent av företagen i motorbranschen rekrytera nya medarbetare. Men vart sjätte företag som aktivt har letat nya medarbetare hade svårt att hitta rätt kompetens, visar siffror från Transportföretagen.

”Om vi hade lagt ner, vad skulle ha hänt i branschen då? Det fanns ju inga andra skolor som hade resurser att ta över. Bara lackboxen kräver en investering på sju miljoner.”

En av de yrkesgrupper som företagen skriker efter är fordonslackerare. Det är ett av de smalare yrkena inom motorbranschen, som domineras av tekniker och mekaniker. Men trots att fordonslackerarna är relativt få, utgör de en viktig grupp, särskilt när det kommer till service och reparationer.

− Utan fordonslackerarna skapas flaskhalsar i hela servicekedjan vilket påverkar hela fordonsbranschen, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

I nuläget behöver företagen anställa närmare 250 fordonslackerare de kommande två åren. Det ska ställas mot att det bara utbildas cirka 70 stycken per år i hela landet, något som skapar ett rullande underskott som ökar för varje år. Den främsta orsaken är den onda spiral som har uppstått när allt fler gymnasieskolor har lagt ner lackeringsutbildningen som är dyr att hålla i nivå med arbetsmarknadens krav. När det då inte finns utbildningsplatser minskar intresset för yrket och ännu fler utbildningsplatser läggs ner.

Räddades av försök

Nu hotas dessutom en av de främsta lackeringsutbildningarna i landet av nedläggning. Det är Lugnetgymnasiet i Falun där upp mot 30 procent av alla fordonslackerare i landet utbildas. Redan 2017 var läget akut men då räddades skolan av försöket med branschskolor som Skolverket drev åren 2018 – 2023. Det säkrade utbildningen under de åren och medförde även ett ökat söktryck. Men när försöket avslutades minskade åter antalet elever. Faluns kommun meddelade då att om den nedåtgående trenden fortsatte, skulle utbildningen läggas ner.

– Men om vi hade lagt ner, vad skulle ha hänt i branschen då? Det fanns ju inga andra skolor som hade resurser att ta över. Bara lackboxen kräver en investering på sju miljoner och sedan tillkommer driftskostnaderna, till exempel färger, säger Victor Kaustinen, biträdande rektor på Lugnetgymnasiet.

”Utan fordonslackerarna skapas flaskhalsar i hela servicekedjan vilket påverkar hela fordonsbranschen.”

Lackeringsutbildningen i Falun lever alltså kvar− på lånad tid− tack vare ett riksintag när elever från andra gymnasier runt om i landet som saknar utbildningen kan få den i Falun. Det är dock ingen varaktig lösning, menar Caj Luoma.

− Ibland finns en ovilja bland landets kommuner att skicka iväg eleverna eftersom de då också förlorar den egna skolpengen. Det blir också svårt att öka intresset för yrket om förutsättningen är att eleven tvingas flytta och ändra hela sin sociala situation, säger han.

Hoppet står därför till utredningen ”Fler vägar till jobb” som har lämnats till regeringen där den nu ligger i väntan på att gå ut på remiss. En viktig slutsats i utredningen är behovet av att återstarta systemet med branschskolor, något som transportbranschen och övriga branscher välkomnar.

− Ett återskapande av branschskolorna, med branscherna i ryggen, ger oss just den långsiktighet i kompetensförsörjningen som vi har efterlyst, säger Caj Louma.

Slår direkt mot kompetensförsörjningen

Om lackeringsutbildningen på Lugnetgymnasiet läggs ner och i så fall följer i spåren av många andra skolor runt om i landet, slår det direkt mot företagens kompetensförsörjning, men också mot de unga som har sett fördelarna med utbildningen. Faktum är att de som går en fordonsteknisk utbildning på gymnasiet är högt eftertraktade på arbetsmarknaden: 71 procent av dem är etablerade på arbetsmarknaden inom ett år, vilket är den högsta siffran bland alla gymnasieprogram, enligt statistik från SCB/Gymnasiepejl. En av dem som har fått sin utbildning på Lugnetgymnasiet är Anna Widholm som idag är en av nio lackerare på Möllers Bil i Västerås och även har tävlat och tjänstgjort som domare i Yrkes-VM.

− Jag fick tips om utbildningen av en lärare och när jag gjorde ett besök i en lackeringsverkstad och fick hålla i utrustningen, då kändes det helt rätt. Jag ångrar verkligen inte att jag har valt det här jobbet, säger hon.

Det är ett resonemang som lackeraren Gustav Weber håller med om. Han gick fordonsprogrammet med inriktning på lack och kaross och gjorde sitt yrkesprov på Lugnetgymnasiet. Även han har tävlat i Yrkes-VM.

− Jag fick jobb direkt efter lackutbildningen, på det företag där jag haft min praktik. På sikt kan jag tänka mig att starta eget inom lackering, säger han.

Utredningen och förslaget att återinföra branschskolorna, som alltså ännu inte är ute på remiss, kan bli avgörande inte bara för lackeringsutbildningen på Lugnetgymnasiet utan för stora delar av fordonsbranschen, något som i förlängningen får än större konsekvenser. Problemen med den gymnasiala yrkesutbildningen och den skenande kompetensbristen inom de hantverksinriktade yrkesgrupperna är en ödesfråga för hela samhället, menar Caj Luoma.

− En rekrytering är inte bara att en ny medarbetare tas in. Den tillför också ny kompetens till verksamheten och det hjälper till att framtidssäkra branschen. När en del praktiska yrken riskerar att försvinna, som utbildningen i Falun, hotas även grundläggande funktioner i samhället. Företagens utveckling och möjlighet att investera i ny teknik hämmas, arbetstillfällen går förlorade. Specifikt för transportbranschen finns risk för störningar i logistikflödena vilket påverkar snart sagt hela samhället, säger han.