DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Kritiken efter gruvdomen: Nu kan fiskarna kvävas

Att Mark- och miljööverdomstolen nekat fortsatt kalkbrytning i Gåsgruvan kommer att påverka Sveriges sjöar negativt, menar Daniel Nilsson på Värmlands kalkningsförbund. ”Om det går under 5,0 i pH så utsöndras oorganiskt aluminium som sätter sig på fiskens gälar och kväver den”, säger han till TN.

Nyligen kom en dom från Mark och miljööverdomstolen som bekräftar att en Sveriges större producenter av kalk inte får bedriva verksamhet i Gåsgruvan utanför Filipstad.

– Jag är inte så förvånad över den här domen, men man hade ju förhoppningar på att det skulle gå åt andra hållet naturligtvis. Men nu fick de inget tillstånd och de har bestämt sig för att inte ens vara med i vår kalkupphandling. Så det var ju synd, säger Daniel Nilsson, förvaltningschef på Värmlands kalkningsförbund. Värmlands kalkningsförbund består av 14 kommuner som upphandlar kalk och har ansvar för spridningen av kalk i länet.

Gåsgruvan har gamla anor och brytning av kalksten började 1852, men sedan 1980 är det SMA Mineral som bedriver verksamheten. Svante Fielding, koncernchef på SMA Mineral har tidigare sagt till TN att han vänder sig emot att domstolen anser att utsläppen innehåller för höga uranvärden.

”Nu blir sjökalken både dyrare”:

– Gåsgruvan har varit brukad sedan 1850-talet och det finns inget som visar att det skulle skada miljön runtomkring. Men nu får vi avslag på grund av att det finns ett för högt uranvärde. Men sedan 2015 är gränsvärdet för uran satt lägre än det får vara i dricksvatten. Det får alltså finnas mer uran i vanligt dricksvatten än vad som får släppas ut i vattnet från Gåsgruvan.

Det var i maj 2023 som en dom från Mark- och miljödomstolen stoppade verksamheten i Gåsgruvan. Innan domen kom cirka 40 procent av all sjökalk i Sverige från just Gåsgruvan. Daniel Nilsson menar att Gåsgruvans läge i Filipstad i Värmland har varit gynnsamt för kalkningsverksamheten i länet.

– Vi kalkar ju hela Värmland så det innebär såklart att om Gåsgruvan hade fått fortsätta att bedriva verksamhet så hade vi haft kortare transporter. Nu blir sjökalken både dyrare och vi måste transportera den längre, vilket innebär att vi kan köpa mindre sjökalk.

Detta är särskilt oroande när det statliga anslaget inte ökat tillräckligt mycket för att möta behovet av sjökalk, menar han då statsbidraget under 2024 sänktes med sju procent över hela landet.

– Hela Sverige fick i år två miljoner mer i budgeten, och Värmland fick 300 000 kronor mer. Det är ingenting.

– Jag har mejlat till varenda kalkande länsstyrelse i Sverige och frågat hur minskningen av statliga medel har påverkat kalkningen. Alla uppger att de tvingats dra ner i sina kalkande vattendrag för att man inte har råd längre.

”Sätter sig på fiskens gälar och kväver den”.

Under 2024 kunde Värmlands kalkningsförbund endast bruka 14 825 ton av 23 500 ton som skulle ha behövts. Sjökalk används för att motverka effekterna av försurning i sjöar, vattendrag och våtmarker.

– Blir det för surt i sjöarna så kan inte fiskrommen kläckas vilket innebär att det inte blir någon reproduktion.

– Dessutom kommer musslorna få problem och kräftorna får svårt att byta skal då de behöver kalk. Om det går under 5,0 i pH så utsöndras oorganiskt aluminium som sätter sig på fiskens gälar och kväver den.

Nu finns en oro kring att Sveriges sjöar och vattendrag ska bli för sura.

– Man kan inte bara sluta kalka i en sjö i ett år och tro att man nästa år kan börja kalka igen och att allt ska bli bra.

– Man måste i så fall börja om och det gör att vi nu är oroliga för att allt arbete vi gjort under 20 år inom Värmlands kalkningsförbund är förstört.