ELKRISEN
Överskottet från elkunderna: 200 miljarder
Svenska kraftnät badar i pengar, så mycket att myndigheten inte hinner göra av med dem.
De så kallade flaskhalsinkomsterna på kontot är i dag 65 miljarder kronor. Närmaste tio åren tillkommer mångdubbelt mer, visar ny prognos.
Flaskhalsinkomster uppstår när Svenska kraftnät ska hantera de stora prisskillnaderna på el mellan landsändarna. I en prognos räknar myndigheten med att det kommer in ytterligare 146 miljarder kronor, alltså sammanlagt över 200 miljarder, i flaskhalsinkomster till 2035 – pengar som elkunderna i framför allt södra halvan av landet får betala.
Borde inte det komma tillbaka till kunderna i någon mån?
– Jo, visst är det så, att det är ohemult mycket pengar. Det är 65 miljarder som vi sitter på. Som vi väntar på ska användas. Men vi använder ju flaskhalsinkomster återkommande, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät.
Elstöd
Men regelverket sätter delvis stopp. När flaskhalsinkomsterna användes till att betala ut statligt elstöd härom året, fick myndigheten tillfälligt anstånd med reglerna.
– Samtidigt så kan vi nu i den här prognosen visa att 2035 då har vi använt upp dem till att både täcka kostnader, hålla nere nätavgiften men också till att investera i nätet för kapacitetsförstärkningen, säger Wigert.
Så indirekt kommer det kunderna till del, under 2024 med 7 miljarder kronor i form av lägre nätavgifter, även om det är en ganska blygsam del i förhållande till de totala elnätsavgifterna som företag och kunder får betala.
Liten tröst
Bland annat stora ledningsprojekt från nord till syd ska finansieras de kommande 5–10 åren, just för att få ner prisskillnaderna mellan landsändarna, och då slipper Svenska kraftnät till stor del ta ut avgifter från kunderna.
– Det är väl den lilla trösten i det här, att de här flaskhalsinkomsterna kommer ju kunderna till godo, fast det tar lite längre tid, säger Peter Wigert.
I en uppdaterad investeringsplan i nya ledningar satsar Svenska kraftnät 57 miljarder kronor under perioden 2026–2028, vilket är 13 miljarder kronor mer än den föregående rullande treårsperioden. I nya planen ingår bland annat en ny förbindelse till Gotland.
Olle Lindström/TT
Fakta
Flaskhalsinkomster, eller kapacitetsavgifter som de också kallas, uppstår när det är stora prisskillnader mellan elområdena, oftast mellan elområde 2 (södra Norrland) och 3 (Svealand och norra Götaland).
Prisskillnaderna uppstår när kapaciteten i nätet inte räcker till för att överföra elöverskottet i norr till söder där utbudet i stället är för litet.
När Svenska kraftnät hanterar detta uppstår inkomster för myndigheten som motsvarar prisskillnaderna.
Det uttalade syftet med elområdena är att det ska stimulera till att bygga bort obalanserna. Så har inte skett de senaste åren, snarare tvärtom, mer el har tillkommit i norr, samtidigt som mycket elproduktion har försvunnit i söder. Och elledningarna mellan landsområdena räcker inte till även om Svenska kraftnät byggt ut en del.
