PRIVATEKONOMI
Räntechocken – varning för dyrare bolån
Långa marknadsräntor rusar uppåt i hela Europa, även i Sverige.
Det är dåliga nyheter för den som har tänkt teckna ett bundet bolån.
– Om de fortsätter stiga kommer vi att få se höjda långa boräntor, helt klart, säger Christina Sahlberg, sparekonom på jämförelsesajten Compricer.
Det har i två dagar varit ett ovanligt hårt tryck uppåt på långa marknadsräntor ute på den europeiska marknaden. Bakom utvecklingen ligger den tyska finanspolitiska u-svängen om landets så kallade skuldbroms, för att få fram nya jätteinvesteringar i försvar och infrastruktur.
SEB-strategen Amanda Sundström delar Christina Sahlbergs bild av effekterna.
– Det blir en ganska omedelbar sådan effekt. Om du får högre upplåningskostnader så speglas det också i högre boräntor, säger Sundström.
Hon tillägger att det kan vända nedåt snabbt också.
Förutom att hushåll vill ha bundna bolån kan högre ränteläge kan räntechocken även få konsekvenser för företag och stater med obalanser och höga skuldnivåer.
Ändras inte lika ofta
Räntorna på en tioårig svensk statsobligation har i kölvattnet på det tyska beskedet om slopad skuldbroms lyft från 2,35 procent i tisdags eftermiddag till omkring 2,65 procent på torsdagseftermiddagen. Detta räntelyft på 0,30 procentenheter brukar förr eller senare fortplanta sig på kreditmarknaden – bland annat när det gäller de obligationer som banker använder för att finansiera bundna bolåneräntor.
När och hur mycket de bundna boräntorna hänger med uppåt varierar, enligt Sahlberg.
– De bundna boräntorna ändras inte lika ofta som de rörliga, säger hon.
Bundna boräntor – som bankerna till stor del finansierar med långa obligationslån – har redan tidigare i vinter pressats uppåt av högre långa marknadsräntor. Men då har ursprunget varit USA och inte Tyskland.
Oväntat hög inflation
Lyftet för långa marknadsräntor sker parallellt med att det svenska kronan har stärkts markant. Den starkare kronan minskar risken för att den globala inflation – som befaras komma från det tullkrig som Trumpregeringen har dragit igång – ska sprida sig till Sverige via importpriser.
Så kallade rörliga bolåneräntor med tre månaders bindningstid påverkas inte på samma sätt av de högre långa marknadsräntorna. De avgörs i stället av Riksbankens styrränta.
Styrräntan sätts i sin tur utifrån hur den svenska inflationen utvecklas. Och då inflationen i Sverige har varit tydligt högre än väntat både i januari och februari har marknaden nu i princip slutat tro på att det blir ytterligare sänkningar av styrräntan.
Joakim Goksör/TT
