EU:S FRAMTID

Tomas Tobé: ”USA bryr sig inte längre om Europas säkerhet”

EU-länderna är överens om att lägga 800 miljarder euro på att rusta upp det europeiska försvaret. I paketet ingår bland annat mer generösa budgetregler, vilket Sverige länge har varit motståndare till. Men nu är läget ett helt annat, menar svenska politiker i Bryssel som TN har pratat med. ”Situationen är akut”, säger Tomas Tobé (M).

800 miljarder euro – eller cirka 9 000 miljarder kronor – ska läggas på att rusta upp Europas försvar. Det kom samtliga EU-länder överens om på ett extrainsatt möte den 6 mars. Bakgrunden var att EU-kommissionen med ordförande Ursula Von der Leyen i spetsen tidigare samma vecka hade lagt fram en åtgärdsplan i fem punkter för att stärka det europeiska försvaret. Bland idéerna fanns bland annat möjligheten att frångå EU:s normala budgetregler för att underlätta för enskilda medlemsländer att ta lån.

Sverige har historiskt sett varit ett av de EU-länder som hållit hårdast på strikta budgetregler, men i det nya världsläget som Europa befinner sig i kan det finnas anledning att göra undantag från den vanliga ordningen.

”Om amerikanerna nu helt lämnar sitt ansvar för Ukraina och inte längre bryr sig om europeisk säkerhet så är vi i ett helt nytt läge.”

Det konstaterar de svenska EU-parlamentarikerna Tomas Tobé (M), Heléne Fritzon (S) och Emma Wiesner (C) när TN träffar dem i Bryssel samma vecka som försvarsplanen presenteras.

– Min åsikt för en vecka sedan var att jag tycker att alla länder själva behöver prioritera om i sina budgetar och satsa mer på försvaret. I den nya världen vi lever i nu så säger jag ja till att skapa bättre möjligheter för länder att kunna låna för att finansiera sitt försvar för situationen är akut, säger Tomas Tobé.

– Om amerikanerna nu helt lämnar sitt ansvar för Ukraina och inte längre bryr sig om europeisk säkerhet så är vi i ett helt nytt läge. Då måste vi snabbt rusta upp.

Tomas Tobé är tydlig med att han fortfarande förutsätter att USA kommer att leva upp till artikel 5, den NATO-regel som handlar om att samtliga länder ska komma till undsättning om ett medlemsland blir utsatt för ett anfall, om det skulle bli aktuellt. Men i ljuset av de uttalanden som Donald Trump har gjort på sistone, tycker Tomas Tobé samtidigt att det är tydligt att ”USA inte längre bryr sig om Europas säkerhet”.

Och det innebär att Europa måste kunna ompröva gamla sanningar kring budgetregler, konstaterar han.

– Det är ett gammalt tabu, men att aldrig någonsin kunna använda EU:s budget till försvar tycker jag inte heller gäller längre, utan även det behöver vi nu titta på. Vi måste hantera den situation vi har fått.

”Vi måste klara av att försvara oss. Vi måste vara tillräckligt starka och det är vi inte.”

Tomas Tobé påpekar att Europa med gemensamma krafter lyckades ta sig igenom pandemin, även om han menar att vissa delar gick bra och andra mindre bra.

– Men den här situationen är ju existentiell. Det är klart att för ukrainarna är det som allra värst, men i grunden handlar det här om vår egen säkerhet. Det är ingen tvekan om vad Putin vill. Han vill destabilisera Europa. Han har stormaktsdrömmar. Vi vet vad han vill och vi kan inte låta honom gå vidare med sina planer. Vi måste klara av att försvara oss. Vi måste vara tillräckligt starka och det är vi inte.

Heléne Fritzon pekar också ut säkerhetsfrågan som så pass viktig att den utgör ett existentiellt hot. Och då måste man vara beredd att tänka i nya banor, menar hon. Och då ser hon inte bara framför sig att EU:s budgetregler kan behöva bli mindre strikta. Heléne Fritzon och Socialdemokraterna öppnar även för att ta EU-gemensamma lån om det skulle behövas, vilket är ett upplägg som Sverige länge varit starkt kritiskt till.

”Vi är inte i en position där vi kan stänga några dörrar.”

Invändningen har bland annat varit att det riskerar att gröpa ur EU:s kreditvärdighet, vilket i sig skulle kunna utgöra ett hot mot både konkurrenskraften och säkerheten.

– Ja, det är därför vi har hållit emot så länge och så ordentligt när det gäller att ha gemensamma ekonomiska system. Många krafter här i Bryssel vill att vi tar ut skatter på EU-nivå och att vi har en gemensam finansiell bas. Och det vill vi ju inte, säger Heléne Fritzon, och fortsätter:

– Men nu är vi i ett exceptionellt läge och den signal vi sänder med detta är att vi inte är i en position där vi kan stänga några dörrar utan vi måste vara öppna för alla de här möjligheterna.

Kravet: Sluta köp rysk gas

Men det finns andra alternativ som Socialdemokraterna hellre skulle se som vägen framåt. Ett av dem är att, som Heléne Fritzon uttrycker det, ”att göra hemläxan”.

– Vi måste sluta köpa den ryska gasen. Där ligger miljarder i pengar. Och jag menar att kan man börja med dem, då är det ju nyttigt både för klimatet och för pengabörsen och för att få stopp på kriget.

– Så det finns jättemycket att göra, men vi kan inte sätta oss i en position där vi säger nej till lån. Danmark har ju gjort likadant och de var om möjligt ännu hårdare än oss.

Både Tomas Tobé och Heléne Fritzon ser att miljardsatsningarna på försvaret är tätt sammankopplade med fokuset på tillväxt och konkurrenskraft. Dels väntas investeringarna i Europas försvarsförmåga ge näringslivet en skjuts framåt samtidigt som nya arbetstillfällen skapas, dels behövs tillväxten för att kunna finansiera försvaret.

Emma Wiesner gör samma bedömning.

– Den ekonomiska politiken försvinner ju inte för att vi försvarar vår säkerhet. Utan tvärtom blir ekonomi och tillväxt ännu viktigare ju mer vi ska satsa på försvar. Man mäter ju ofta i procent av BNP så då säger det ju sig själv att har vi ett högre BNP så får vi också mer till försvar och säkerhet.

”Vi har under så lång tid varit säkra på att amerikanerna finns där när vi behöver dem. Och det kan vi inte längre vara.”

Emma Wiesner pekar också på vikten av starka varukedjor och en stark europeisk industri när omvärlden är skakig.

– Vi ser sårbarheter med att vara för beroende av väderkedjor utanför Europa och en chans att tänka till lite kring vad är våra sårbarheter är och kan vi göra mer inhemskt? Det gäller även för mat och livsmedel om man tänker ur ett jordbruksperspektiv men inte minst så har vi industrin och konkurrenskraften i företagen. Så de här delarna hänger verkligen ihop.

För närvarande är Europa varken tillräckligt starka säkerhetsmässigt eller ekonomiskt, konstaterar Tomas Tobé.

– Samtidigt så ska man ju inte heller glömma vår styrka i detta. Vi pratar om 450 miljoner européer. Vi är egentligen ekonomiskt och militärt överlägsna mot 150 miljoner ryssar och deras ekonomi. Det ska man komma ihåg också. Men vi har under så lång tid varit säkra på att amerikanerna finns där när vi behöver dem. Och det kan vi inte längre vara.