RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Fyra sätt att sänka matpriserna – istället för att skälla på företagen

Bojkotter, krismöten och hårda ord mot livsmedelshandeln. Inget av detta kommer att lösa problemet med höga matpriser, menar experter. Det verkliga problemet handlar om att företagen går på knäna och har historiskt låga marginaler. Nu presenteras andra lösningar. ”Här har vi stora förhoppningar”, säger Andreas Strömberg, näringspolitisk chef på Svensk Dagligvaruhandel.

Matpriserna ökade med 3,9 procent i februari, visar de senaste siffrorna från SCB och nu bullrar det inom de politiska leden.

Finansminister Elisabeth Svantesson och landsbygdsminister Peter Kullgren har kallat till sig aktörerna i livsmedelskedjan för att diskutera de stigande priserna.

”Syftet med samtalen är att skapa dialog, lyssna in branschens bedömning av läget och att arbeta tillsammans för lägre priser för matkunderna”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

”Långt under genomsnittet”

Den här veckan inleds även en bojkott mot livsmedelshandeln för att protestera mot de höga matpriserna.

Som TN konstaterat i en tidigare artikel är det främst externa faktorer, som stigande råvarupriser ofta orsakade av torka, stigande hyror, höjda transport- och fraktkostnader och en svag krona som ligger bakom de höga matpriserna.

Även Fredrik NG Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet, konstaterade i Sveriges Radios program Ekonomiekot extra som sändes i helgen att handelns marginaler och vinster ligger historiskt lågt.

– Dom ligger långt under genomsnittet i hela ekonomin och de ligger under de historiska genomsnitten. Så det här inte hållbart på lång sikt om vi vill ha en välfungerande livsmedelssektor.

På ett seminarium arrangerat av Sveriges Dagligvaruhandel i förra veckan diskuterades de stigande priserna och vad politiken kan göra för att hjälpa till att sänka dem.

Andreas Strömberg, näringspolitisk chef på Svensk Dagligvaruhandel, presenterade en rapport med fyra konkreta politiska förslag som kan trycka ned matpriserna.

Ett förslag är att återinföra den sänkta arbetsgivaravgiften för unga, vilken togs bort i april 2023.

– I ett slag höjdes då arbetsgivaravgifterna i den här åldersgruppen med 12 procentenheter och i ett slag ökade kostnaderna för butikerna med uppskattningsvis drygt en halv miljard kronor, sa Anders Strömberg.

Omfattande offentlig kontroll och tillsyn

Ett annat problem som rapporten identifierar är den omfattande offentliga kontrollen och tillsynen som butikerna möter.

– En dagligvarubutik hanterar en mängd olika varor i olika kategorier vilket innebär många olika specifika regler och många kontrollsystem och kontrollmyndigheter. Här finns det också lokala variationer och tolkningar som varierar kraftigt runt om i landet vilket påverkar kostnaderna.

Tvingas lägga tusenlappar på byråkrati

Thomas Widerlund, handlare på en Ica Supermarket, pekade på kostnaden för olika tillsynsåtgärder som den nya avfallsorteringslagen, samt regler för pantsystem på take-away-material.

Han berättade om hur ekologiska varor kräver särskilda certifieringar för att få säljas online vilket leder till onödiga merkostnader.

– För att få sälja de ekologiska varorna som vi säljer i den fysiska butiken online, så behöver jag ta in en tredjepartcertifiering som kontrollerar att det exakt är de varor som vi även säljer i den fysiska butiken. Det betyder att jag måste lägga ett stort antal tusenlappar och tid på att certifiera att de varorna får säljas online, sa Thomas Widerlund.

Överimplementering av EU-direktiv

Anders Strömberg uttryckte en förhoppning om att den pågående utredningen om livsmedelskontroller ska leda till enhetligare regler:

– Här har vi stora förhoppningar på att man kommer att lägga fram förslag med att skapa mer enhetlighet för att både minska administrationen och kostnaderna, sa Anders Strömberg.

Han tog också upp problemet med att Sverige ofta överimplementerar, så kallad ”gold plating”, olika EU-direktiv. Ett exempel är prisinformationslagen och lagen om otillbörliga handelsmetoder, där Sverige valt en striktare tillämpning än nödvändigt, menar Strömberg.

– Den tillkom för att införa striktare regler mot vilseledande kampanjer på kapitalvaror under till exempel Black Friday. Men det har aldrig varit ett problem med bluffreor på spagetti.

Här påminde också om att en riksdagsmajoritet ställt sig bakom ett tillkännagivande om att den svenska implementeringen av prisinformationslagen skulle undanta livsmedel.

Kommuner bromsar

Anders Strömberg pekade också på att det är svårt för nya livsmedelsaktörer att etablera sig på den svenska dagligvarumarknaden, delvis på grund av kommunernas planprocesser.

– Konkurrensverket har identifierat att det kommunala planarbetet bromsar etableringar Det behöver bli lättare och mer förutsägbart.

Landets kommuner borde också införa obligatoriska strategier för dagligvaruhandeln.

– Kommunerna behöver bli bättre på att involvera berörda aktörer för att säkerställa att det som planläggs lever upp till de krav och behov som ställs på marknaden. En kommunal strategi skulle både öka kommunernas kunskap om dagligvaruhandeln och hjälpa till med att förbättra förutsättningarna för att nå ut med bästa tänkbara service till invånarna.

”Går inte att jämföra”

Ett av debattens mer laddade ämnen var konkurrensen mellan dagligvarukedjorna och hur den påverkar prissättningen.

Thomas Widerlund argumenterade för att svenska livsmedelsbutiker redan har hård konkurrens och att det inte är rimligt att jämföra priserna med exempelvis Tyskland.

– Vi har en annan marknad här. Sverige är ett stort och glest befolkat land, vilket påverkar logistiken och gör det dyrare att distribuera varor. Vi kan inte ha samma låga priser som i länder med helt andra förutsättningar, menade han.

Thomas Iakovidis, chefsjurist på livsmedelskedjan Lidl Sverige Ikovidis höll dock inte helt med utan menade att det finns mer att göra för att skapa en rättvisare prissättning.

– Vi behöver mer transparens och en bättre förståelse för hur prissättningen fungerar. Om kunderna ser hur olika aktörer jobbar kan de göra mer informerade val, sade han.

Med på seminariet var även Nils Fjelkegård, enhetschef på Tillväxtverket och kanslichef för det Förenklingsråd som regeringen tillsatte förra året.

Han pekade också på att överimplementeringen av EU-regler leder till att Sverige får sämre konkurrensförutsättningar jämfört med andra EU-länder.

– Vi ser att myndigheternas tillämpning av reglerna behöver bli mer företagsanpassade.