FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Rekordhög försörjningsbörda hotar Sveriges ekonomi – ”Finns ingen lösning”

Sveriges demografi gör att vi står inför en samhällskris. Nationalekonomen Andreas Bergh menar att människor kan behöva jobba upp till 75 års ålder samtidigt som pensionerna riskerar att sänkas. ”Om det ser tufft ut idag, så är det ingenting mot hur det kommer att bli”, säger han till TN.

Redan idag brottas Sverige med att människor står utanför arbetskraften och behöver försörjas av andra på ett eller annat sätt. Arbetslösheten är rekordhög och gruppen som står långt ifrån arbetsmarknaden växer och utgör nu 70 procent av de arbetssökande. Trenden syns i alla grupper: inrikes- och utrikesfödda, kvinnor och män, unga och äldre, låg- och högutbildade.

Samtidigt kommer larm om köer i vården, brist på medarbetare och att vi kan behöva jobba längre upp i åldrarna för att få ekvationen att gå ihop. Ovanpå det visar siffror att problemet förvärras av att många som går ut nian gör det utan att vara behöriga till gymnasiet, vilket försvårar vägen in till jobb.

Men då har vi inte ens börjat prata om det riktigt stora problemet, menar nationalekonomen Andreas Bergh vid IFN och Lunds universitet. Nämligen den demografiska utmaningen. Sverige har en åldrande befolkning vilket innebär att vi snart har betydligt fler utanför arbetskraften än i dag. Allt färre kommer att behöva försörja allt fler.

– Om det ser tufft ut i dag, så är det ingenting mot hur det kommer att bli. Resten av 2020-talet och hela 2030-talet kommer att bli mycket jobbigare av det enkla skälet att vi har många äldre som högst sannolikt är i livet och färre årskullar i arbetsför ålder, säger Andreas Bergh.

Kartläggning: Kommer att bli värre

Men hur illa ser det ut då? Ekonomifakta har undersökt hur den så kallade försörjningskvoten ser ut i Sveriges olika kommuner. Kartläggningen visar att många kommuner står inför enorma utmaningar. Mer än hälften har en kvot över 90, vilket innebär att på 100 personer i arbetsför ålder går det 90 som inte är i arbetsför ålder. I vissa kommuner är försörjningskvoten ännu högre (riksgenomsnittet ligger på 77). Dessutom förväntas kvoterna förvärras markant de kommande 50 åren, konstaterar Katarina Wagman, chef på Ekonomifakta.

– Att vi blir äldre och friskare är såklart positivt men det innebär också utmaningar, särskilt i kombination med sjunkande födelsetal. Det finns sätt att hantera det här på, men krävs aktiva och skyndsamma beslut. Därför är det viktigt att frågan aktualiseras och får utrymme i debatten, säger hon.

Ska ekvationen gå ihop måste betydligt fler jobba betydligt längre upp i åldrarna, menar Andreas Bergh.

– Det är inte orimligt att människor behöver jobba upp till 75 års ålder. Trenden att äldre jobbar längre pågår och har gjort det under en längre tid, säger han.

”Att vi får ett ökat arbetskraftsdeltagande bland äldre räcker inte för att väga upp för den demografiska utmaningen.”

Men trots att människor jobbar allt längre så går ekvationen inte ihop.

– Vi kommer ändå att ha en jobbig demografi i minst 15 år framöver. Att vi får ett ökat arbetskraftsdeltagande bland äldre räcker inte för att väga upp för den demografiska utmaningen, säger Andreas Bergh.

Faktum är att barnafödandet har minskat under lång tid, vilket gör att Sverige har få i arbetsför ålder. Dessutom är problemet med arbetslösheten bland utrikes födda inget nytt, det är redan med kalkylerna.

– Det har traditionellt sett ganska mörkt ut och vi har ett matchningsproblem på arbetsmarknaden som innebär att företagen behöver folk nu trots att vi har en hög arbetslöshet. De arbetslösas färdigheter är inte de som efterfrågas på arbetsmarknaden. Så för att dra nytta av den arbetskraften skulle vi behöva en helt annan näringslivsstruktur.

”Finns ingen lösning”

Men någon sådan struktur finns inte och Andreas Bergh ser inga tecken på att vi kommer att få det i närtid.

– Så det är egentligen bara att räkna in en ganska hög arbetslöshet bland grupper med lägre utbildning, varav många är utrikes födda, i försörjningsbördan även framåt, säger han.

I det här läget pratar både Socialdemokraterna och facken om kortare arbetstid. Men det är orealistiskt att snabbt korta arbetstiden för alla, menar Andreas Bergh.

– Det skulle bli en rejäl kostnad för minskad arbetstid, för då minskar ju antalet arbetade timmar ytterligare, trots att vi har problem redan idag. Det blir ännu mindre intäkter till att finansiera äldreomsorg, sjukvård och pensioner, säger han.

Men vad är lösningen då?

– Jag tror inte att det finns någon lösning.

Men någon lösning måste det väl finnas?

– Det finns många saker som kan göra att vi på ett eller annat sätt kan krångla oss framåt. Ett är att pensionssystemet automatiskt anpassar sig, det vill säga, har vi sämre inkomstutveckling så blir pensionerna lite lägre. Jag hoppas att politikerna låter det slå igenom, för det innebär också att det finns ett ganska kraftigt incitament att jobba längre och senarelägga sin pension, säger Andreas Bergh.

Tvingas omprioritera

En annan åtgärd är att prioritera om inom den offentliga sektorn så att man lägger mer på äldreomsorg och mindre på annat som kommunerna håller på med, enligt Andreas Bergh. Det låga barnafödandet gör även att det offentliga borde kunna lägga mindre pengar på barnomsorg och skola, resonerar han. Men det finns andra poster att spara pengar på också.

– Det finns många tveksamma projekt som kommunerna sysslar med inom kultur och fritid som kanske får prioriteras ned, om man inte är beredd att höja skatten så klart, säger han.

”Blir jobbigt som skattebetalare och som anhörig till de äldre och 50-plussarna.”

Ytterligare en variant som säkert kommer att aktualiseras framöver är att människor i viss utsträckning får spara själv. De kan lägga undan till sin ålderdom och toppa upp med privata försäkringar och att förlita sig på sina barn, menar han.

– För den arbetande generationen blir det jobbigt både som skattebetalare och som anhörig till de äldre och 50-plussarna, säger han.

När ser det ut att bli allra värst på kurvan om vi tittar på försörjningsbörda kopplat till demografin?

– Det börjar bli jobbigt redan nu och det kommer att försämras successivt under tio år minst, säger Andreas Bergh.

”Vi gör det inte lätt för oss.”

Han noterar att barnafödandet fortsätter att gå ned samtidigt som flyktinginvandringen har minskat. Ovanpå det stramar regeringen åt arbetskraftsinvandringen.

– Vi gör det inte lätt för oss. Det känns som att vi skjuter problemet framför oss, säger han.

Automatisering och digitalisering hoppas många på, och det kan i viss utsträckning innebära förbättringar, menar Andreas Bergh. Men det finns också en generationsaspekt i hur förtjusta och benägna människor är att ta till sig ny teknik.

– De äldre som behöver äldreomsorg framöver är ju inte uppvuxna med Ipads, robotar, självgående maskiner, videosamtal och övervakningskameror. Jag tror att tekniken har stor potential men jag tror att det blir lättare för en yngre generation att åldras med den, säger han.

Men är de här utmaningarna i Sverige värre jämfört med i andra länder?

– Det ser aningen bättre ut i Sverige än i många andra länder i Europa och världen när det gäller demografi, barnafödande och pensionssystem.

– Samtidigt är det ett dåligt tecken att det numera i princip bara är i Afrika söder om Saharaöknen som det fortfarande föds många barn. Alla länder har problem med minskat barnafödande och därmed en stundande demografisk obalans.

Demografin en utmaning lite överallt

Andreas Bergh exemplifierar med Sydkorea som redan i dag har rejäla problem med många äldre och få i arbetsför ålder.

– Det exemplet visar också att invandring kanske inte är någon hållbar lösning, för det som händer är att vi förvärrar problemen i något annat land. Poängen är att demografin är en utmaning lite överallt, säger han.

Han upprepar att det inte finns en enskild lösning, utan att det krävs en massa åtgärder framöver. Det handlar bland annat om att omprioritera, att nyttja teknik, att få människor i jobb och att se över pensionssystemet.

– Kanske behöver vi sänka pensionerna lite, säger han.

Att den demografiska utmaningen slår hårdast på landsbygden är inte så konstigt, menar han.

– Det finns tydliga regionala skillnader och då är det fördel storstäder, och det beror på att de flesta jobben skapas där. Människor från landsbygden flyttar in till städerna för att kunna studera och få högkvalificerade jobb som är bra betalda. Det spär såklart på trenden att vissa kommuner på landsbygden blir kvar med en åldrande befolkning, säger Andreas Bergh.

Här slår det hårdast

I Ekonomfaktas kartläggning syns vilka kommuner som kommer att få det jobbigast. Pajala, Övertorneå, Borgholm och Dorotea är några som står inför enorma utmaningar.

Det finns också stora strukturproblem som i hög grad beror på att matchningen på arbetsmarknaden inte fungerar, menar Andreas Bergh. Jobben där det behövs folk matchar helt enkelt inte mot de arbetslösas utbildning.

Varför pratas det inte mer om den demografiska utmaningen om den nu är ett så stort problem? Tas problemet inte på allvar?

– Det har varit mycket om gängkriminaliteten, geopolitiken och andra frågor i den politiska diskussionen, vilket har gjort att de här frågorna har hamnat längre ned på dagordningen. Det är synd, för i en ideal värld hade vi satt in åtgärder för länge sen. Nu är det hög tid, säger han.

Medvetna om problemet

Samtidigt menar han att kommuner är medvetna om problemet och håller på att introducera ny teknik inom äldreomsorgen och människor jobbar faktiskt längre och längre.

– Så jag tror inte på någon kollaps, men det kommer att bli en jobbig tid framöver och det kommer att bli svårt att få pengar över till andra satsningar, exempelvis försvaret som nu ska få mer pengar. Dessutom kommer det att bli en debatt om utrymmet för skattesänkningar, säger Andreas Bergh.

Hur ser du på att många redan idag går på bidrag i stället för att jobba? Och att regeringen föreslår ett bidragstak.

– Det är en pyttedel i sammanhanget. Min poäng är att det här problemet är betydligt större än att justera lite här och där, säger han.