EU:S FRAMTID

Så ska EU tackla både omställning och tillväxt – ”Klimatet inte huvudprojektet”

Från att The Green Deal stått i fokus för EU-arbetet har blickarna nu i stället riktats mot konkurrenskraft, tillväxt och försvar. Samtidigt har konservativa EPP blivit vågmästare i parlamentet. ”Det finns ingen poäng med att göra Europa till ett klimatneutralt museum för framtida generationer”, säger Tomas Tobé, vice ordförande i EPP-gruppen, till TN.

Om den förra mandatperioden i EU var kraftigt präglad av The Green Deal och diverse nya direktiv och förordningar på klimatområdet, har den nya mandatperioden åtminstone hittills kommit att präglas av tillväxt och konkurrenskraft.

Sedan Enrico Letta och Mario Draghi i sina respektive rapporter konstaterat att Europas ekonomi måste växa, har EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen tagit fram ett så kallat arbetsprogram för den nya mandatperioden som har konkurrenskraft som ett tydligt tema. Dessutom har EU nyligen fått en konkurrenskraftskompass bestående av flera delar, varav en är det nya klimatpaketet The Clean Industrial Deal.

”Den naturliga reaktionen i Bryssel de senaste decennierna har varit att reglera.”

Att konkurrenskraften är i fokus på det här sättet välkomnas av Tomas Tobé (M), EU-parlamentariker och vice ordförande i EPP-gruppen. När TN intervjuade honom inför valet till EU-parlamentet var det frågor om just tillväxt och konkurrenskraft som han lovade väljarna att prioritera allra högst.

Hur tycker du att det har gått hittills?

– Över förväntan. Det är uppenbart att alla nu inser att vi har en kris i Europa som också är ekonomisk. Säkerhetskrisen pratar vi mycket om, men vi har en kris ekonomiskt för att vi tappar. Kontra USA, kontra Kina. Och om vi inte ökar vår tillväxt, ser till att fler människor får jobb och att våra företag utvecklas, då hotas i grunden vårt välstånd. Jag upplever att det finns ett helt annat tryck i Bryssel nu, att nu är det stora förändringar som väntar, säger Tomas Tobé till TN.

– Den naturliga reaktionen i Bryssel de senaste decennierna har varit att reglera. Det har inte gjorts för att jävlas med företagen, men jag tycker inte man har ställt sig frågan bidrar det här till att öka vår konkurrenskraft? Står det i proportion till det du vill uppnå med den här regleringen? Och att politiker nu äntligen ställer sig den frågan betyder rätt mycket.

”Ett massivt avregleringspaket”

Som en del i att stärka konkurrenskraften har det tagits beslut på EU-nivå om att minska antalet regler, vilket välkomnas av Tomas Tobé.

– Kommissionen ska lägga fram ett massivt avregleringspaket bara under detta år. Det första förslaget har kommit nu och det innebär i princip att man drar helt i handbromsen kring flera lagstiftningar och säger att vi vill förbättra dem innan vi inför dem. Det tror jag få hade trott att det skulle komma så snabbt.

Det finns ju kritiker som menar på att om man nu sätter tillväxten och konkurrenskraften i första hand så kommer klimatet plötsligt i andra hand. Att det inte går att ha båda delar. Vad säger du till dem?

– Jag tycker snarare att det handlar om att man måste hitta en balans i politiken och jag tycker nog att det har varit lite för obalanserat. Det vill säga lägre utsläpp till vilken kostnad som helst och att det spelar ingen roll om jobb och företag hamnar någon annanstans än i Europa. Problemet är att det där också har blivit en dålig klimatpolitik för då placerar du dig någonstans där klimatambitionerna är lägre och det är inte bra för klimatet heller.

”Är det som så att all den lagstiftning vi har lagt på plats nu, är den perfekt? Och där är nog svaret nej, den är inte det.”

Tomas Tobé menar att politiken måste bli bättre på att lyssna in vad företagen behöver snarare än att försöka ”reglera fram” en omställning.

– Det finns ju ingen poäng i att göra Europa till ett klimatneutralt museum för våra framtida generationer. Utan vi måste ju ha ett Europa som vibrerar och går bra.

– Det är inte så att vi säger att nu ska vi backa på det här eller att vi inte ska ha några klimatambitioner. Men vi ställer oss kanske frågan, är det som så att all den lagstiftning vi har lagt på plats nu, är den perfekt? Och där är nog svaret nej, den är inte det. Och då måste vi göra förändringar.

”Det kommer aldrig att vara pappersarbete och rapportering som gör att vi sänker våra utsläpp.”

Bara under de senaste månaderna har EU tagit beslut om att senarelägga avskogningsförordningen EUDR med ett år, och dessutom lagt förslag om att flytta fram införandet av CSDDD och CSRD. Samtliga av de tre regerverken innebär olika rapporteringskrav på företagen, något Tomas Tobé generellt sett tycker att man ska vara försiktig med.

– Det finns såklart en byråkrat bakom varje regel som kan förklara varför det är så oerhört viktigt att just den här informationen ska rapporteras in vid just den här tidpunkten och av de här företagen. Men det kommer aldrig att vara pappersarbete och rapportering som gör att vi sänker våra utsläpp, säger han.

Emma Wiesner, EU-parlamentariker för Centerpartiet, gör dock en annan bedömning.

– Att bara säga att vi ska dra tillbaka saker vi gjorde i förra mandatperioden för att vi har ändrat oss, det blir väldigt, väldigt märkligt. Där tycker jag att man måste vara konsekvent som politiker och våga stå upp för det vi faktiskt redan har lagstiftat om, säger hon till TN.

Ny vågmästare i parlamentet

Den här mandatperioden ser fördelningen av platser i Europaparlamentet lite annorlunda jämfört med under den förra perioden. Mycket av lagstiftningen inom det som kommit att kallas The Green Deal beslutades av socialdemokrater, konservativa, liberaler och gröna partier som tillsammans fick en politisk majoritet. Den här gången har EPP-gruppen, där bland andra Moderaterna och Kristdemokraterna ingår och Tomas Tobé är vice ordförande, fått en vågmästarroll. Emma Wiesners spaning är att EPP oftare kommer att samarbeta med partierna på högerkanten och att det kommer att få negativa konsekvenser för klimatomställningen.

– När de konservativa krokar arm med extremhögern så bromsar egentligen allt på den klimatpolitiska agendan, säger hon.

”Att bara säga att vi ska dra tillbaka saker vi gjorde i förra mandatperioden för att vi har ändrat oss, det blir väldigt, väldigt märkligt.”

Den gröna omställningen är som hon ser det en given del av EU:s arbete för att öka konkurrenskraften. Partierna på högerkanten har dock ett annat synsätt, menar hon.

– Vi hör att krafter från extremhögern på daglig basis ifrågasätter klimat, klimatnytta och klimathotet. Man drar argument som man från ett svenskt perspektiv är ganska ovan att höra. Det är väldigt långtgående ifrågasättande av vetenskap och forskning.

– Så det handlar inte bara om att man tycker att ekonomin är viktig, utan tvärtom att man tror på klimatförändringar. Och det är de krafterna som det konservativa högerblocket, med Moderaterna och Kristdemokraterna, krokar arm med och på så sätt bromsar viktig klimatupprustning.

”Nu inriktar man sig väldigt mycket på hållbarhetsredovisningarna och då tycker jag man ska vara vaksam på att det inte går ut över måluppfyllelsen.”

Heléne Fritzon, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, är inne på samma linje.

– Jag vet att här söks lite nya majoriteter. Och det är starka krafter som trycker på för att vi ska sakta av i tempot för den gröna omställningen och de gröna investeringarna. Det känner jag att det är min och vår roll att vara vaksamma på. Att vi inte backar allt det viktiga arbete som vi gjorde under den förra mandatperioden. För i det var EU-ledande, det var verkligen framgångsrikt, säger hon till TN.

Enligt Heléne Fritzon är The Clean Industrial Deal, som bland annat listar tillgång till fossilfri energi som ett medel för att stärka konkurrenskraften, att se som en fortsättning och ett konkret steg i klimatpaketet The Green Deal.

Hon välkomnar fokuset på regelförenklingar men tycker att de ska göras med måtta.

– Gärna förenklingar där de kan göras, men inte försämringar. Det är det vi måste vara vaksamma på. Jag menar, det finns ju ingen som har ett intresse av att våra företagare ska sitta och fylla i onödiga blanketter. Det har vi pratat om i många år, att vi måste vara effektivare i EU-byråkratin. Där tror jag inte att det finns någon motsättning, utan där är vi helt överens.

– Så allt det bedömer jag att vi kan gå vidare med. Men nu inriktar man sig väldigt mycket på hållbarhetsredovisningarna och då tycker jag man ska vara vaksam på att det inte går ut över måluppfyllelsen.

”Två existentiella hot”

Angående det så kallade omnibus-paketet, som hittills omfattar förslaget på att skjuta fram CSRD och CSDDD, tycker Heléne Fritzon att man behöver göra en konsekvensbedömning innan nästa steg tas.

– Men jag har i grunden inga problem med att man ser över det. Däremot köper jag inte att man säger att det är onödigt med hållbarhetsredovisningar, att de inte leder någonstans. För det hör jag ju också och då tycker jag att man inte alls har förstått vad de är till för.

Heléne Fritzon ser framför sig att hållbarhetsredovisningar och rapporteringskrav framåt kommer att komma med tydliga gränser. Genom att göra undantag för exempelvis mindre företag är tanken att man ska kunna fortsätta driva på i klimatomställningen utan att den administrativa bördan blir för tung.

Men att fortsätta hålla fokus på klimatomställningen är lika viktigt som att rusta upp försvaret, menar hon.

– Det viktiga är att man inte bara ser det ena och överger det andra. Man kan säga att det finns två existentiella hot. Det är väldigt enkelt. Det finns krig och så finns det klimatkris. Båda de två är ju väldigt speciella politikområden för de är faktiskt existentiella hot.

– Allt det andra som vi pratar om, det är ju politiska sakfrågor som vi kan lösa i lagstiftning. Hur vi ska ha våra samhällssystem och vilka åtgärder vi ska vidta och hur vi ska bekämpa brottslighet och gränserna och allt vad det nu är. Det är ju sakpolitik. Men de här två, har vi inte fred i Europa då är vi hotade. Har vi en planet som vi inte kan leva på då är vi också hotade.

”Det är tydligt i parlamentet att det finns en majoritet som vill gå åt det här hållet och så kommer det också att bli.”

Tomas Tobé tar dock kritiken från de andra partierna med ro. Hans besked är att EPP-gruppen kommer att samarbeta både höger- och vänsterut under den nuvarande mandatperioden.

– Den kanske bästa klimatåtgärden du kan göra i världen är att se till att det går bra för våra svenska och europeiska företag. Det här är en ”game changer”. Det är ett skifte som har skett. Och det är klart att det finns en traditionell vänster-höger-konflikt i detta och att det finns en politisk konflikt där. Men det är tydligt i parlamentet att det finns en majoritet som vill gå åt det här hållet och så kommer det också att bli.

Nu är konkurrenskraften på agendan på ett annat sätt än tidigare och vi ser dessutom också ett helt nytt fokus på försvaret. Med tanke på hur svårt det ändå har varit att driva tillväxt under tiden vi fokuserade på klimatet, kommer EU att lyckas hålla alla de här tankarna i huvudet samtidigt?

– Det stora projektet för Ursula von der Leyen och det hon har fått mandat för är säkerhet och konkurrenskraft. Är klimatet då lite nedprioriterat? Ja, det är inte huvudprojektet. Och jag tror att det är rätt. För som sagt, att göra Europa konkurrenskraftigt är förmodligen den bästa klimatåtgärden du kan göra. För då växer vår andel av ekonomin och med de mest ambitiösa klimatmålen vi har i hela världen så är det också bra för klimatet.

”Här tror jag man får sätta klacken i backen och köra.”

Utöver att minska regelbördan för europeiska företag pekar Tomas Tobé även på flera andra saker som han menar behövs för att Europas tillväxt ska ta fart. Det handlar om saker som lägre energikostnader, tillgång till kapital, mer frihandel och en fördjupad inre marknad.

– Det här är ju ett register av saker som behöver göras och det är alltid så här när man ska göra den här typen av förändringar. Du möter alltid ett enormt motstånd. Det finns så många olika intressen. Men här tror jag man får sätta klacken i backen och köra. Att sitta och fundera på varför det går dåligt, vi har inte tid med det längre. Nu måste vi få fart på Europa.