AVTALSRÖRELSE
Medlingsinstitutet om märket: ”Alla kostnadsökningar ingår”
Parternas samsyn kring vilka parametrar som är viktiga för att sätta lönerna har försämrats. Det menar Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i en exklusiv intervju med TN. Hon förklarar vad som var orsaken till skillnaden den här gången.
− Det är skönt att parterna är överens. De senaste tre gångerna har det varit märkessättning under ganska svåra förhållanden och det blev svårt även den här gången.
Det säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo. Hon menar att omvärldsläget såg mer stabilt ut under hösten. Då förväntade hon sig inte att det skulle bli så svårt för industrins parter att teckna avtal som det blev.
− Men under våren blev det skakigt och det tror jag påverkar. Framför allt tror jag att det har resulterat i att vi nu har ett tvåårsavtal och inte ett som gäller i tre år.
Det är många som har påtalat att det här var de svåraste förhandlingarna de har varit med om. Vad tänker du om det?
− Just vad gäller märkessättningen stod de nog väldigt långt ifrån varandra. Och insåg kanske inte förrän ganska sent exakt hur långt ifrån varandra de var.
Använder inte längre Tyskland som modell
Det är ett av de högsta märkena i industriavtalets nästan 30-åriga historia. Förvisso lägre än förra avtalet, men det kom till under skenande inflation direkt efter en pandemi. Irene Wennemo konstaterar att innan pandemin och inflationen följde den svenska industrins parter Sveriges främsta konkurrentland Tyskland väldigt väl.
− Men tror jag att facken inte tyckte att man borde använda Tyskland som modell för hur höga löneökningar det skulle bli i Sverige den här gången.
”Tidigare rådde det en större samsyn om vilka parametrar som är viktiga för att sätta lönerna i Sverige.”
Från arbetsgivarsidan har inte minst Industriarbetsgivarna varnat för att den svenska konkurrenskraften drabbas om svenska avtal blir högre än de finska. De finska avtalen, som tecknades tidigare i år, har en årstakt på 2,6 procent över tre år. Det svenska avtalet har alltså landat drygt 0,5 procentenheter högre.
Irene Wennemo vill inte göra någon analys av det.
− Men det är klart att det är intressant att konstatera att man har gjort lite andra bedömningar än tidigare, säger hon och fortsätter:
− Tidigare rådde det en större samsyn om vilka parametrar som är viktiga för att sätta lönerna i Sverige. Nu är den en större skillnad i synsätt jämfört med innan pandemin.
Nivån är viktigast
När nu facken inom industrin har satt sitt märke, så blir det lönenormerande för resten av arbetsmarknaden. I skrivande stund sitter ett stort antal branscher och förhandlar för att lyckas komma i mål. Bland de stora avtal som gick ut vid månadsskiftet finns Visitas avtal med HRF, Svensk Handels avtal med Handelsanställdas förbund och Transportföretagens avtal med Transportarbetareförbundet.
Vad är det som är normerande i märket?
− Det är framför allt nivån som är det viktigaste. Dessutom är det perioden, säger Irene Wennemo.
Hon konstaterar att det i förhandlingarna har funnits en del extra krångliga frågor. En sådan fråga är mertiden. Där kan det finnas delvis olika uppfattning om hur industrins avtal ska påverka andra avtalsområden.
Är det din uppfattning att alla kostnadsökningar ingår i märket?
− Ja, absolut. Så har vi tolkat märket, säger Irene Wennemo.
