KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Klart: EU-regelverken flyttas fram – ”Viktigt att företagen får en paus”

Med bred marginal röstade EU-parlamentet ja till att flytta fram införandet av CSRD och CSDDD. Samtidigt höjs röster för att klimatet får stå tillbaka när EU nu fokuserar på tillväxt och regelförenkling. ”Jag är rent ut sagt förbannad”, säger Centerpartiets parlamentariker Emma Wiesner.

Med 531 röster för och 69 röster emot beslutade EU-parlamentet i veckan att skjuta fram införandet av direktiven CSRD och CSDDD med minst ett år. Regelverken som båda är inriktade på hållbarhet och enkelt förklarat handlar om rapporteringskrav på företagen, är en del av förenklingspaketet Omnibus 1 som EU-kommissionen presenterade tidigare i år.

EPP-gruppen, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, har varit drivande i frågan om att skjuta fram implementeringen. Parlamentets ledamot Jörgen Warborn (M) har utsetts till rapportör för Omnibus 1, vilket innebär att han framöver kommer att agera förhandlare när lagstiftningen ska ses över. Det framflyttade införandet är nämligen bara att se som steg ett – längre fram väntar även förändringar i själva direktiven.

– Kommissionen har presenterat ett förslag som kommer att innebära förändringar. Och vi i parlamentet och rådet kommer att diskutera det här och så kommer det att bli förändringar till kommissionsförslaget. Och då är det naturligtvis viktigt att företagen får en paus under tiden, sa Jörgen Warborn på en pressträff i Strasbourg i samband med att omröstningen ägde rum.

– Vi har ju redan sagt att vi måste öka konkurrenskraften i Europa och då måste vi få ner kostnaden för rapporteringskrav. Det har blivit för omfattande. Vi har sagt att kommissionens förslag är en bra bas för det men vi behöver jobba vidare. Vi behöver kapa kostnader ännu mer. Så vi tittar nu på vilka möjligheter som finns att kapa kostnader, men det är lite för tidigt för oss att säga exakt vad det är vi vill göra med förändringarna.

Men det kommer att bli mer än det som presenterats hittills?

– Ja, det är ju ingången just nu. Och det finns några områden vi tittar på och djupdyker i för att se hur kommissionen har landat, om det är balanserat eller inte. Det kommer att ta ungefär det här året att jobba med det. Jag hoppas att vi ska rösta i parlamentet i slutet av året, kanske i oktober eller november.

”Vi har ju redan sagt att vi måste öka konkurrenskraften i Europa och då måste vi få ner kostnaden för rapporteringskrav. Det har blivit för omfattande.”

Som TN tidigare har berättat pågår det just nu en diskussion i EU om att dra ner på regelbördan i syfte att stötta företagen och på så sätt öka tillväxten. Men medan många partier ställer sig bakom behovet av att regelförenkla, går meningarna isär när det gäller på vilket sätt det ska göras.

– Det vore ju ett hopplöst läge att försöka säga att inga regler kan bli enklare i EU, säger Jonas Sjöstedt, ledamot för Vänsterpartiet.

Han tycker dock att ordet ”regelförenkling” är något missvisande i sammanhanget.

– Vi upplever det ofta som ett täckord för avreglering och lägre ambitionsnivå på klimatområdet, framför allt vad det gäller företag. I centrum står ju reglerna om företagsansvar till exempel och verksamhet i tredje land. Och där är det ju rena försämringar, som vi ser det.

”Om det blir effektivare så har vi förstås inte något emot det.”

Som en del av Omnibus-paketet har EU-kommissionen också lagt fram förslag kopplat till CBAM, eller ”klimattullarna” som direktivet ofta benämns som. Förslaget går ut på att slopa rapporteringskraven för de företag som endast importerar mindre mängder av de tullbelagda produkterna.

”Kan behöva revidera”

Just CBAM är ett område där Jonas Sjöstedt inte ser några problem med att förenkla.

– Vi går med på det för man sänker inte ambitionsnivån, man förenklar bara systemet. Och om det blir effektivare så har vi förstås inte något emot det.

Liberalernas Europaparlamentariker Karin Karlsbro kommenterar veckans Omnibus-omröstning med att både Liberalerna och partiets grupp Renew Europe ”vill vara en konstruktiv kraft”.

– Målen för klimat, miljö och hållbarhet ligger fast, men vi kan behöva revidera medlen så att det blir effektivt. Samtidigt vill jag betona att långsiktighet när det gäller spelreglerna för näringslivet är en ledstjärna för oss i det här arbetet. För om det blir en ryckighet så är det i sig något som är väldigt skadligt. Men det som behöver göras om kan vi göra om och göra bättre, säger hon till TN.

”Det finns mycket som kan göras när det gäller regelförenklingar.”

Även Alice Bah Kuhnke, ledamot för Miljöpartiet, ser att det finns ett behov av att se över regelverk i EU.

– Det finns mycket som kan göras när det gäller regelförenklingar och det tycker vi också är bra, säger hon, och fortsätter:

– När det kommer väldigt mycket olika lagstiftningar så är harmonisering en genomgående röd tråd i alla de lagar som vi arbetar med att ta fram. Och när de inte har blivit harmoniserade, när det kommer ny kemikalielagstiftning som ska matchas med någon annan lagstiftning, då måste vi se till att inte ett företag behöver göra dubbla rapporteringar utan se till att det blir så enkelt som möjligt.

Hon är dock kritisk till utformningen av delar av de förslag som nu ligger på bordet.

– Det som blir så väldigt tydligt nu när det gäller klimatpolitiken men också den här återrapporteringspolitiken som är i de här omnibuspaketen, det är ju att vi sitter med dem och vi hör ju hur Moderaterna säger. Det är inte bara att förenkla rapporteringen. De vill också backa och sänka kraven.

”Vi skulle vilja se mindre uppskjutning och mer att man drar tillbaka lagstiftning.”

Sverigedemokraterna hade däremot gärna sett att Europaparlamentet hade gått längre.

– Vi ser att det är extremt mycket lagstiftning på många nivåer med rapporteringskrav och vi tycker att det är positivt att man nu ser över det och att det minskar. Vi skulle vilja se mindre uppskjutning och mer att man drar tillbaka lagstiftning, säger ledamoten Beatrice Timgren (SD).

– Ska man göra investeringar måste man ha klarhet och det här innebär ju inte klarhet för företagen, att man bara skjuter fram. Det är mycket bättre att man ser till att omarbeta förslaget eller tar bort det helt för att ge klarhet till företagen. Sen är det positivt att man får en paus när det visar sig vara orimligt men ännu bättre hade varit att dra bort för att företag ska våga göra investeringar.

Ännu inget klimatmål för 2040

Flera av partierna ställer sig kritiska till att EU-kommissionen inte har presenterat något klimatmål för 2040, trots löften om att det skulle ske under årets första kvartal.

Den största partigruppen, EPP, har inte ”satt ner foten” i frågan, enligt parlamentarikern Tomas Tobé (M). Han är också vice ordförande för gruppen.

– Vi har sagt så här från Moderaternas sida att det är viktigt att vi ska ha ett mål och det är vi beredda att göra. Men vi har sagt att vi tycker att vi först måste diskutera hur vi ska uppnå detta. Och vi måste också säkerställa att en del svenska intressen tas tillvara, bland annat frågan om skogen, sa han på pressträffen i Strasbourg.

”Självklart ska vi prata om konkurrenskraft, vi ska prata om säkerhet, geopolitik, vi kan göra regelförenklingar, men vi ska inte tumma på klimatambitionerna för det är vägen till konkurrenskraft.”

Enligt Centerpartiets ledamot Emma Wiesner, som tidigare har uttryckt sig kritiskt till att dra tillbaka och ändra i befintlig klimatlagstiftning, var ett klimatmål om att minska utsläppen med 90 procent en förutsättning för att bland annat de liberala partierna skulle ge sitt stöd till den nya kommissionen.

Nu ser hon tecken på att EU-kommissionen försöker ”urholka” det målet.

– Vårt stöd grundades i ett klimatmål till 2040, som är i linje med befintlig klimatpolitik, inte att hitta kryphål och vägar att helt enkelt lämna det målet. Jag är rent ut sagt förbannad och rasande på att man försöker underminera det mandat som man fick från parlamentet. Det var ju det vi baserade hela vårt stöd på, att klimatpolitiken skulle ligga fast, sa hon på pressträffen.

– Självklart ska vi prata om konkurrenskraft, vi ska prata om säkerhet, geopolitik, vi kan göra regelförenklingar, men vi ska inte tumma på klimatambitionerna för det är vägen till konkurrenskraft. Det är det som också de svenska företagen säger, att det som behövs är tydlighet och stabilitet för att vi ska nå våra klimatmål.