DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Nya regler hårt slag mot friskolor – ”Går över en gräns”

Förbud att ta ut vinst vid nyetableringar av friskolor och omfattande krav på ekonomisk redovisning. Det är några av förslagen från regeringens utredare som får företagare och experter att rasa. ”Ett ingrepp i såväl äganderätt som näringsfrihet”, säger Lena Furmark, välfärdspolitisk expert.

Det ska bli svårare att ta ut vinst för friskolor, föreslår Joakim Stymne i delbetänkandet Utredningen om vinst i skolan. Det handlar till exempel om att det införs ett femårigt förbud mot vinstutdelning i samband med att en friskola etableras. Även när skolan tas över av en ny ägare blir det stopp för vinstuttag under en femårsperiod.

– Det allvarligaste med vinstutredningen är att man går över en gräns. Hur företag använder sin vinst är en fråga för ledning och ägare, inte för staten. Förslagen är ett ingrepp i såväl äganderätt som näringsfrihet och är mycket beklagligt, säger Lena Furmark, välfärdspolitisk ansvarig.

– Förslagen om att begränsa vinstutdelning är dåligt bland annat eftersom senare forskning visar att vinstsyftande friskolor presterar bättre kvalitet än kommunala grundskolor, även när hänsyn tas till elevernas bakgrund.

Förslagen skickar också en kraftig signal om att politiken är oförutsägbar, menar hon.

– Detta hämmar intresset för uppskattade företag att verka inom offentlig sektor. Vilken blir nästa bransch där vinstbegränsningar föreslås.

”Jakt på landets friskolor”

Almega Undervisning är inne på samma linje:

– Det finns positiva inslag. Till exempel att man inte ska kunna göra utdelning om man har kvalitetsbrister. Men där tycker vi att det är bättre att branschen reglerar det på egen hand, som vi nu gör i vår nya uppförandekod. Helheten är dock oroväckande, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning.

– Det pågår en jakt på landets friskolor. I stället för att åtgärda de skolor som har problem slår man brett mot alla. Det riskerar i slutänden att drabba elever i välfungerande skolor.

Om förslagen införs är det särskilt de mindre friskolorna som drabbas:

– Skolinspektionen har två år i rad varnat för att många små friskolor har för små ekonomiska marginaler. Om några av de här förslagen blir verklighet blir det ännu kärvare. Risken är att många små friskolor tvingas lägga ned och att mångfalden blir mindre. Friskolor har generellt starka kunskapsresultat. Att många friskolor försvinner och att elevernas valfrihet minskar betyder också sämre resultat för Sverige som kunskapsnation, säger Andreas Mörck.

Det ska också bli hårdare tag mot skolor som inte sköter sig. Till exempel blir det lättare för tillsynsmyndigheterna att besluta om återkallande av godkännande, tvångsförvaltning eller verksamhetsförbud.

Skolor med bristande kvalitet ska heller inte kunna ta ut vinst.

– Vi håller med om att en skola som inte håller kvalitet inte ska kunna göra vinstuttag. Men det är bättre att branschen reglerar det på egen hand. Statliga ingrepp, som målar med breda penseldrag, är trubbiga verktyg, säger Andreas Mörck.

”Aktiebolag bidrar med innovation”

Ytterligare ett förslag som får stora negativa konsekvenser, enligt Mörck, är att det inte ska bli möjligt att ta emot riktade statsbidrag om ägarna tar ut vinst. Riktade statsbidrag är bidrag som skolor kan få för en särskild insats, till exempel för att inrätta akutskolor eller utveckla språk- och matematikundervisning.

Skärpta krav ska också införas på enskilda huvudmäns ekonomi och långsiktighet och på den ekonomiska redovisningen. Till exempel ska varje skola redovisas separat, även i de fall den enskilda huvudmannen driver flera skolor. I redovisningen ska skolpengen för var och en av skolans elever tas upp som en intäkt.

Sanktionerna som föreslås riktas bland annat mot skolor som kringgår förbudet mot vinstutdelning. Kommunerna kommer också att kunna återkräva utbetald skolpeng, bland annat om den använts till brott.

Hur vanligt är det att friskolor inte har elevernas bäst för ögonen?

– Min bild är att det är mycket ovanligt. Jag har besökt många skolor sedan i somras och jag har inte träffat en enda lycksökare. Kvaliteten bland mina medlemmar upplever jag som mycket hög. Visst har det funnits fall som blivit omskrivna i media. Men politiken måste utformas så att skolor som inte håller måttet försvinner. Inte så att den slår mot hela branschen, säger Andreas Mörck.

Hur tycker ni att man ska stoppa de friskolor som ändå inte sköter sig?

– Skolor som inte håller kvalitet över tid ska läggas ned eller tvångsförvaltas. Vi har sjösatt en sträng uppförandekod – är man medlem i Almega Utbildning så ställs tuffa krav på att man driver bra skolor.

Förbudet mot koncernbidrag skapar oro

Patrik Nystedt är vd och grundare av Utbildia AB med säte i Mölndal och med förskolor, grundskolor och gymnasieskolor på sex platser runt om i landet. Han nämner ett av de andra förslagen som han är mycket kritisk mot:

– Förbudet mot koncernbidrag, alltså möjligheten att föra över pengar mellan olika verksamheter inom samma huvudman, är problematiskt. Jag är rädd för att det på sikt kommer att driva på nedläggningen av ett antal mindre förskolor och skolor.

Utbildia har tagit över både ett par förskolor, en grundskola och ett par gymnasium. Dessa hade av allt att döma annars tvingats lägga ner.

– Det var verksamheter som riskerade att behöva läggas ned och då hade eleverna tvingats byta skola. Nu säkerställer vi kvaliteten och ekonomin i dessa verksamheter. Men det hade inte gått att göra om det ekonomiska överföringsförbudet funnits, säger Patrik Nystedt.

Men det är inte bara vid den typen av övertag och upprustning som ett ekonomiskt överföringsförbud kan bli svårt att hantera. Alla verksamheter har toppar och dalar över tid. Vid vissa tidpunkter, till exempel om elevunderlaget sviktar behöver huvudmannen kunna fördela kostnaderna mellan de olika skolor som ingår i företaget.

– Utredningen föreslår att skolpengen ska låsas fast vid den skola där eleven går, den ska inte gå att föra över till andra skolor. Samtidigt ska kraven på långsiktigt agerande från huvudmännen stärkas och det menar jag är motsägelsefullt. Om varje skola är en egen ekonomisk enhet blir de mycket mer utsatta.

Det är heller inte likvärdigt i förhållande till de offentligt finansierade skolorna, menar han. Kommunerna har alltid möjlighet att fördela anslagen mellan olika skolor, vare sig de är bra eller dåliga. Och brister i likvärdighet ska vi inte ha mellan de fristående och offentliga skolorna.

Andra delar i regeringens utredning är inte så dramatiska, menar han. Han pekar bland annat på förslaget om att inte kunna ta ut vinst vid en nystartad verksamhet eller vid ett ägarbyte.

– Det kostar att både starta och att ta över en skola och i de situationerna är det bra att ekonomin hålls samlad för att garantera kvaliteten i undervisningen, fortsätter Patrik Nystedt.