DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Regeringens satsning på sommarjobb riskerar försvåra för ungdomar – ”Knepigt”

Kommunala sommarjobb kan tränga undan mer värdefulla arbetserfarenheter och långsiktiga kontakter. Det menar nationalekonomen Björn Tyrefors och ifrågasätter regeringens nya satsning. ”Om man inte gör det på rätt sätt verkar det över lag inte gå så bra för de ungdomar som deltar”, säger han till TN.

Regeringen avsätter 250 miljoner kronor till sommarjobb och jobb för unga – 100 miljoner mer än förra året.

– Vi befinner oss i en lågkonjunktur och många ungdomar känner oro och ovisshet inför framtiden. Då är det viktigt att regeringen satsar på jobb till unga så att fler kan ta första klivet in på arbetsmarknaden. Nu kan kommuner med hög arbetslöshet skapa sommarjobb och jobb till unga för fler, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) i ett pressmeddelande.

Det var i mars som Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att fördela upp till 250 miljoner kronor till kommuner som under 2024 hade en arbetslöshet som låg på medianen för Sveriges kommuner eller över. Enligt regeringen kan satsningen innebära drygt 2 800 jobb för unga och drygt 24 000 sommarjobb.

Men det är en satsning som inte är helt igenom positiv. Det menar Björn Thyrefors, professor i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet och forskare hos IFN. Han påtalar förvisso att det är bra att satsa på jobb för unga i regioner med hög arbetslöshet, men när det kommer till offentliga sommarjobb är det en annan historia.

− Det är knepigt, har det visat sig i forskningen. Om man inte gör det på rätt sätt verkar det över lag inte gå så bra för de ungdomar som deltar, säger han.

Riskerar stjälpa snarare än hjälpa

Björn Tyrefors har tillsammans med kollegan Daniel Knutsson under sex år studerat det omfattande ungdomsarbetsmarknadsprojektet i Stockholms stad som gav ungdomar mellan 16 och 19 år feriejobb inom kommunens verksamheter. Deras slutsats? De kommunala sommarjobben riskerar snarare att stjälpa än att hjälpa ungdomarna som får dem.

− Det finns ingenting som jag kan se utifrån regeringens pressmeddelande om att det här statsbidraget riktar sig mot ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det hade inneburit en större sannolikhet att satsningen skulle lyckas, säger Björn Tyrefors.

− Problemet är att när man ger ett brett stöd, så stör det ofta en vanlig process som skulle vara bättre för en som står hyggligt nära arbetsmarknaden.

Han förklarar att de som står nära arbetsmarknaden ofta får ett vanligt jobb och alltså inte behöver stödåtgärder.

− De genomgår ett vanligt arbetssökande och en vanlig matchning genom studier, för att sedan få ett jobb. Eller så får de jobb via kontakter. Men det är riktiga jobb som är återkommande för att det finns ett behov av det arbetet, säger Björn Tyrefors och fortsätter:

− Om man konstruerar sommarjobb som alla kan söka så riskerar man att störa ut ungdomar som skulle ha gjort något annat som hade varit mycket bättre för dem.

En anledning till det är att det är enklare att få ett sommarjobb genom kommunen än hos vanliga arbetsgivare.

− Det kan vara jobbigt att söka jobb. Hos kommunen fyller du bara i ett formulär. Så det är attraktivt av den anledningen. Det vi tror då händer är att många av de som söker hade fått andra jobb om de inte hade fått de kommunala jobben.

Ingen större chans till mer jobb

Det Björn Tyrefors kallar konstruerade sommarjobb, alltså de sommarjobb som kommunerna genom regeringens pengar nu ska skapa, innebär inte någon förlängning efter att sommarjobbet har tagit slut. Det finns alltså ingen större chans till mer jobb än den begränsade tiden under sommaren.

− Men om du packar varor på ICA och gör det bra på sommaren, så vet arbetsgivaren att när julen kommer och skinkan ska packas upp, så kan han ringa till dig igen. Det skapar en långsiktig relation som du kan ha nytta av både på den arbetsplatsen och senare i livet, säger Björn Tyrefors.

I sin granskning konstaterade Björn Tyrefors och Daniel Knutsson att ungdomarna som var med i Stockholms jobbprogram fick lägre inkomst efter gymnasiet och dessutom oftare lägre kvalificerade deltidsjobb. Efter gymnasiet minskar de årliga inkomsterna med cirka 10 000 kronor eller 8,5 procent jämfört med medelinkomsten.

Vad tänker du om att regeringen gör den här satsningen, trots att forskningen visar att det inte fungerar?

− Det är konstigt. Det är väletablerat att det att det är väldigt viktigt att sysslorna i arbetsmarknadsåtgärder är riktiga och inte påhittade arbeten. Det är en regularitet empiriskt.

− Och det finns inte heller någon stark evidens, varken från min forskning eller från forskning i USA, att det skulle ge ett gynnsamt arbetsmarknadsutfall. Man bör rikta dem till ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden om det ska ha någon som helst positiv effekt. Annars kan det tyvärr vara negativt, säger Björn Tyrefors.