KAMPEN MOT VÄLFÄRDSBROTTEN

Vill riva sekretess mellan alla myndigheter

Regeringen vill riva sekretessen mellan alla landets myndigheter.

Syftet är att motverka fusk och kriminalitet.

En generell sekretessbrytande bestämmelse föreslås införas i lagen. Det innebär att en ny huvudregel blir att myndigheter ska kunna dela information.

– Det här är ett väldigt viktigt steg vi tar i dag, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Vi vet att det är så att uppgifter som finns hos en myndighet i många fall är helt avgörande för att en annan myndighet ska kunna agera.

Sekretessen kring enskilda ska få brytas om det kan bidra till att utreda och motverka brottslig verksamhet, eller för att upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar.

Ett praktiskt exempel skulle kunna vara informationsutbyte mellan skola, länsstyrelser, kriminalvård och polis, eller mellan kommuner när en person flyttar mellan olika platser.

Sjukvården undantas

Lagförslaget omfattar alla myndigheter och kommuner, och även regioner. Viss känslig sekretess, som till exempel rör sjukvården, ska dock inte få brytas, men däremot sekretess inom socialtjänsten. En intresseavvägning måste göras innan en uppgift lämnas ut.

Just sekretessen har setts som ett stort hinder i kampen mot bland annat välfärdsbrottsligheten och regeringen har luckrat upp den i flera steg. I början av april trädde till exempel en ny lag i kraft som innebär att bland annat socialtjänsten och skolor måste lämna uppgifter till polisen.

Men det har också kommit kritik mot förslaget som nu läggs fram. Myndigheter som sysslar med skydd för integriteten pekar på "betydande risker" för att uppgiftsutlämnandet blir mer omfattande än vad som är nödvändigt, och att förslaget innebär stora risker för intrång i den personliga integriteten.

Varnar för risker

Justitiekanslern (JK) har varnat för att enskildas personuppgifter kan komma att hanteras på ett sätt som är oförenligt med såväl grunderna för den befintliga regleringen som med Sveriges unionsrättsliga åtaganden.

– Det här är en stor förändring. Däremot så ser jag att det är en förändring som är helt nödvändig givet hur samhället har utvecklats och de behov som finns. Olika aktörer efterfrågar det här väldigt starkt, säger Strömmer.

Han anser att lagstiftningen, så som den har utformats, är rättssäker.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 december i år.

Anja Haglund/TT