KOMPETENSKRISEN

Företagets samarbete med kommunen prisas – ”Är ett föredöme”

Massa-och pappersföretaget Arctic Paper i Munkedal har samarbetat med kommunen i 30 år för att främja kompetensutveckling. I november fick de pris som årets samverkansföretag på Teknikcolleges rikskonferens. ”Ryktet sprider sig. Man vet att om man går den här utbildningen så har man bra chans att få arbete”, säger Thomas Eriksson, verksamhetsutvecklare på Kunskapens hus i Munkedal.

Arctic Paper Munkedal grundades redan 1871 och har sedan dess varit en viktig del av svensk industrihistoria. Beläget vid Örekilsälven i Munkedal, har bruket genom åren utvecklats från traditionell pappersproduktion till att bli en av Europas ledande tillverkare av obestruket finpapper, främst för bokproduktion.

I slutet av november tog de, i konkurrens med 3 000 andra företag, hem priset som årets samverkansföretag på Teknikcolleges rikskonferens. Priset grundar sig i det omfattande samarbete som funnits sedan 1996 med Munkedals kommun för att främja kompetensutveckling i kommunen.

Samarbetet innebär bland annat att Arctic Paper tillhandahåller lokaler för Processtekniska gymnasiet i Munkedal som utbildar processoperatör och underhåll-och drifttekniker till industrin. Dessutom lånar företaget ut en av sina processtekniker, Alex Olausson, som yrkeslärare och erbjuder flera olika typer av praktikplatser för eleverna.

Samarbetet beskrivs som otroligt lyckat, både från kommunen och Arctic Papers sida.

– Det vi får ut är kvalitetssäkring. Det finns ingen bra utbildning som inte grundar sig i ett bra samarbete med företag. Att vi får en yrkeslärartjänst som innebär en direktlänk mellan eleverna och industrin är helt avgörande, säger Thomas Eriksson, verksamhetsutvecklare på Kunskapens hus, vilket är den kommunala utbildningssamordnaren i Munkedals kommun.

– Vi får en möjlighet att påverka utbildningsinnehållet och får dessutom en stark rekryteringsbas från skolan som är kvalitetssäkrad, säger Alex Olausson, som jobbar 80 procent som yrkeslärare på Processtekniska gymnasiet, utlånad från Arctic Paper.

”Ryktet sprider sig”

Från början var gymnasieprogrammet endast riktat mot just Arctic Paper, men efter att deras kompetensbehov fylldes är i dag cirka tio andra företag också delaktiga i utformningen av utbildningen.

Och den leder allt som oftast till jobb.

– I princip alla som tagit studenten och visar framfötterna får sommarjobb hos oss. Sen är det olika hur många vi har möjlighet att tillsvidareanställa från år till år, men en stor del av personalen nere i produktionen är från skolan, och behovet är stort även hos de andra industrierna, säger Alex Olausson.

– Ryktet sprider sig. Man vet att om man går den här utbildningen så har man bra chans att få arbete. Det gynnar oss i vår rekrytering av nya elever varje år, säger Thomas Eriksson.

Ger hela bilden av industrin

Att utbildningen sker i Arctic Papers lokaler, där eleverna får prova sina teoretiska kunskaper i praktiken både under lektionstid men också under praktikperioder, beskrivs som en nyckelfaktor.

– Det är ovärderligt att eleverna i stället för att bara titta på en powerpoint och försöka förstå så kan man se hur det fungerar på riktigt. Man får hela bredden, och det blir roligare både för lärare och för elever, säger Alex Olausson.

– Det är en jättefördel för eleverna, och de får en praktikplats som är unik vill jag påstå. De får vara med i de olika processerna, testa olika instrument och vara med och meka. De får en bild av hela verksamheten, vilket bara är positivt, säger Kristian Grind, platschef på Arctic Paper.

Industrin har ett ansvar

Thomas Eriksson menar att det ligger ett stort ansvar på landets kommuner att ha utbildningar som faktiskt leder till jobb och som täcker upp för kompetensbehovet i industrin.

Men han menar också att det ligger ett stort ansvar på industrin att engagera sig. I dag finns många företag som inte gör tillräckligt för att folk ska få upp ögonen för branschen, säger han.

– I min roll har jag kontakt med väldigt många industrier som uttrycker behovet av kompetens. Då brukar jag fråga om de tar emot praoelever, om de visar upp sin verksamhet för yngre människor och om de tar emot APL-elever (arbetsplatsförlagt lärande, red. anm.). Skrämmande många svarar nej på alla frågorna, säger han och fortsätter:

– Då är det inte så konstigt att vi har en så låg kunskap om vad ett yrke inom industrin faktiskt innebär. Hur ska vi bygga ett tekniskt och ett industriellt intresse för framtiden om företagen låser sina grindar? Det händer liksom inte. Arctic Paper är ett föredöme när det kommer till den biten, och det förstod de redan 1996.

Kristian Grind delar bilden, och menar att kommuner och företag måste bygga upp en gemensam vision gällande kompetensförsörjningen.

– Du måste jobba långsiktigt för att lyckas, för det tar tid att bygga upp det som vi gjort här i Munkedal. Då behövs en nära kontakt och gemensam målbild, avslutar han.