CORONAVACCINERINGEN

Experterna: Därför kan vaccinbråken utlösa handelskrig

Experterna är eniga om att vaccinnationalismen måste stoppas och globaliseringen försvaras, annars riskerar världen ett fullskaligt handelskrig efter vaccinbråken. ”Exportrestriktionerna är mycket oroväckande”, säger vaccinsamordnaren Richard Bergström.

Redan i inledningen av pandemin märktes de protektionistiska tendenserna när enskilda länder stoppade export av skyddsutrustning mot virussmittan. När så vaccinen började bli färdiga eskalerade de protektionistiska strömningarna.

USA har infört exportstopp både på själva vaccinet och på insatsvaror, komponenter som behövs vid vaccintillverkning. Astra Zeneca har minskat vaccindoserna till Sverige med motiveringen att bolaget inte får exporttillstånd till EU från USA, Storbritannien och Indien. Italien stoppade nyligen en omgång vaccindoser till Australien.

Protektionismen breder ut sig

Experter varnar nu för att världen är på väg åt helt fel håll och att det även behövs ett vaccin mot protektionismen som breder ut sig.

– Vi har verkligen fått ett uppvaknande i pandemin och jag tror att det här tyvärr får långtgående konsekvenser. Exportrestriktionerna är mycket oroväckande, säger Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström.

Han får medhåll av Susanna Zeko, generalsekreterare vid Internationella handelskammaren, som redan i januari varnade för riskerna med vaccinnationalismen.

– Det är onekligen en oroande utveckling och visar verkligen på vilken farlig nedåtgående spiral som protektionism snabbt utvecklar sig till. Risken är att detta agerande också förstärker de övergripande protektionistiska trender som vi har sett de senaste åren i form av ökande handelskonflikter, säger hon.

Tecken i hela världen

Nationalekonomer beskriver att det synts protektionistiska tecken i världen ända sedan finanskrisen 2008-2009. Protektionismen fick extra fart av Donald Trumps handelstullar och av brexit. Pandemin har gett protektionismen ytterligare bränsle. Det som oroar experterna mest i det här läget är att protektionismen ska sprida sig till andra sektorer och branscher världen över. Till exempel höjs röster i vissa länder, även i Europa, för att starta inhemska fabriker för att säkra tillgången på vaccin.

– Det är en illavarslande utveckling. EU bygger ju hela sin existens på De fyra friheterna: fritt flöde av tjänster, varor, kapital och arbetskraft. Klart att det väcker massor av frågor om hur robust ett sådant frihandelsområde är när det verkligen börja bränna till, säger Fredrik Sjöholm, vd Institutet för näringslivsforskning, IFN.

Jan-Olof Jacke, vd för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, menar att Sverige till varje pris borde försvara det skadeskjutna EU-samarbetet för att krisen inte ska eskalera.

– Vi måste bli av med de här eländiga handelsbegränsningarna. Det handlar inte bara om de färdiga vaccinen. Det handlar i lika stor utsträckning om alla de insatsvaror som behövs, som har långa värdekedjor. Det finns inget vaccin som är helt lokalproducerat, säger han till Di.

Kan leda till motåtgärder

Även Susanna Zeko betonar att ingen nation själv har alla komponenter som behövs för att tillverka vaccin.

– När ett land inför restriktioner på färdiga vaccin är risken därför stor att det leder till protektionistiska motåtgärder från andra. Det är precis en sådan utveckling vi ser just nu, säger hon.

Frihandel är absolut avgörande både för vår affärsmodell och för vår tillverkning och distribution

Pfizer, världens största läkemedelsbolag med 80 000 anställda i över 150 länder, bekräftar bilden av de komplexa värdekedjorna. Företaget uppger att det krävs 280 olika komponenter tillverkade på 86 platser i 19 länder för att tillverka covid-19-vaccinet. Exportförordningen som EU införde i slutet av januari har orsakat en extra administrativ börda och osäkerhet i bolagets försörjningskedjor.

– Frihandel är absolut avgörande både för vår affärsmodell och för vår tillverkning och distribution av Pfizer/BioNTechs covid-19-vaccin. Det viktigaste EU kan göra nu för att säkerställa en robust leverans av vaccin är att skydda den fria rörligheten för varor över gränserna, säger Kerstin Falck, Director of Public Affairs.

Globalisering gjort det bättre

Globaliseringen har kritiserats från olika håll det senaste decenniet och utmanas på allvar av den pågående pandemin. Men experterna är eniga om att det inte finns något bättre alternativ.

– Den fria handeln har inneburit att mängder av människor i tredje världen fått en dräglig tillvaro för att de integrerats i världshandeln. Det har även inneburit att levnadsstandarden i den industrialiserade världen ökat. Handeln är en av de viktigaste förklaringarna till den stora ökningen av levnadsstandarden sedan 1950-talet Jag ser främst fördelar med globaliseringen, säger Fredrik Sjöholm.

Susanna Zeko menar att globaliseringens positiva effekter är långt större än de negativa. Visserligen bidrog globaliseringen till att coronasmittan spreds snabbare över jordklotet, men det är samtidigt tack vare globaliseringen som världen har verktygen att hantera den.

– Bara under senaste decennierna har globaliseringen i form av ökad internationell handel bidragit till att lyfta över en miljard människor ur fattigdom samtidigt som den möjliggjort ekonomisk utveckling och teknisk innovation världen över, säger Susanna Zeko.

Det pågår just nu en febril diplomatisk aktivitet mellan olika länder för att reda ut situationen

Richard Bergström, som har lång erfarenhet från den svenska och internationella läkemedelsbranschen, bedömer att läget är mycket allvarligt, särskilt på grund av den amerikanska blockaden. Joe Bidens tillträde som ny president har inte luckrat upp USA:s protektionistiska inställning.

– När alla ser om sitt hus kan allt snabbt falla ihop. Man kan ju agera så att andra inte drabbas negativt. Men om du ser om ditt hus och blockerar exporten av insatsvaror och vaccin som USA gjort, då har du sett om ditt hus på ett väldigt negativt sätt. Det pågår just nu en febril diplomatisk aktivitet mellan olika länder för att reda ut situationen, säger Richard Bergström.

Målen ligger fast

Efter leveransproblemen med Astra Zenecas vaccin håller regeringen på att se över det svenska vaccinmålet – att alla vuxna svenskar ska erbjudas vaccin mot covid-19 senast halvårsskiftet – och om det behöver justeras. Richard Bergström menar att läget inte försämrats särskilt dramatiskt.

– Det handlar mest om att vi måste dra ner siffrorna en aning efter Astras besked. Men det innebär inte att den svenska vaccineringsprocessen kraschar, jag tycker att det löper på bra. Det handlar mer om att en del av bufferten försvunnit och att det blir mer tajt att nå målet, säger han.

Vi i näringslivet behöver bli mycket mer proaktiva för att nå ut med våra budskap om vikten av öppenhet och handel

Susanna Zeko menar att tillgången till vaccin kräver ett globalt samarbete och hoppas att politikerna inser riskerna med den protektionistiska utvecklingen.

– Nu är det avgörande att beslutsfattare världen över visar globalt ledarskap och agerar tillsammans för att säkra en hållbar global fördelning av vaccin. Samtidigt visar utvecklingen att vi i näringslivet behöver bli mycket mer proaktiva för att nå ut med våra budskap om vikten av öppenhet och handel, säger Susanna Zeko.

Jan-Olof Jacke varnar för handelskrig i spåren av vaccinbråket (Dagens Industri)