FÖRETAGSHJÄLTARNA UNDER PANDEMIN

Svenskt företag ska lösa framtidens vaccinkriser

Maria Alriksson, vd för Abera Bioscience som tillsammans med Johns Hopkins-universitetet tagit fram ett nytt covid-vaccin. Tillsammans med professor Jan-Willem de Gier, medgrundare av bolaget Abera Bioscience, i Jan-Willems labb på Stockholms Universitet. Foto: Sofia Ekström. Bild: Sofia Ekstršm/SvD/TT

Svenskägda Abera Bioscience ska säkra rekordsnabb vaccinproduktion för framtiden. "Skulle det komma en ny sjukdom, eller en ny variant av covid, skulle vi på bara några veckor kunna skapa en vaccinkandidat", säger bolagets vd Maria Alriksson till TN.

Abera Bioscience är ett svenskägt biotech-företag som har utvecklat en plattform för att ta fram vaccinkandidater. Nu har de, i samverkan med John Hopkins University och Vrije Universiteit Amsterdam, tagit fram en vaccinkandidat som ger skydd mot SARS-CoV-2. De befinner sig ännu i ett tidigt skede och vaccinet har hittills bara testats på hamstrar. Men vid eventuella nya varianter av coronavirus, eller vid nya sjukdomsutbrott, hoppas Abera Bioscience snabbt kunna leverera en kandidat.

– Skulle det komma en ny sjukdom, eller en ny variant av covid, skulle vi på bara några veckor kunna skapa en vaccinkandidat, säger Maria Alriksson, vd på Abera Bioscience till TN.

Företaget har utvecklat en plattform med en bärare av antigen som ger ett effektivt skydd mot sjukdomar. Bärarna är små blåsor som knoppas av från bakteriers yttermembran, så kallade vesiklar, och som sedan fogas samman med antigen till vaccinkandidater. Till skillnad från många andra vaccin på marknaden behöver den här tekniken ingen adjuvans, det ämne som ofta tillsätts för att stärka vaccinets effektivitet. Då tekniken är baserad på vesiklar som kommer från bakterier, är den dessutom mycket kostnadseffektiv att producera, då bakterier förökar sig fort.

Tack vare att företaget redan innan utvecklat tekniken, kan vaccinkandidater därför snabbt skapas på plattformen genom att byta ut antigenen som fästs till vesiklarna.

När corona slog till insåg Maria Alriksson snabbt att de inte skulle kunna konkurrera med de stora globala vaccinbolagen. Konkurrensen är benhård, och det krävs mycket resurser för att kunna driva ett vaccin ut på marknaden. Men med deras utvecklade plattform tog det bara en månad tills flera forskningsinstitut började höra av sig med förfrågan om att testa deras teknologi. Det var då som samarbetet med John Hopkins University startade.

– Det vi vill åstadkomma är att vi ska ha utvecklat själva plattformen, så att den är beprövad och snabbt kan användas vid nya sjukdomar. Covid-vaccinen genomgår många tester på kort tid. Då är det viktigt att alla steg kan kortas så mycket som möjligt. I det har vår plattform en viktig funktion.

Trots att Abera Bioscience ligger i framkant med den tekniska utvecklingen säger Maria Alrikson att de förvånades över att det inte var fler som talade med dem tidigare under pandemin. Hon menar att Sverige måste bli bättre på att säkra sin vaccinutveckling och -produktion. För det krävs det en starkare samverkan mellan näringsliv, forskning och myndigheter.

Risken för nya pandemier är stor, och bara de senast tio åren har vi sett flera olika virusutbrott. Att ha god beredskap borde därför vara av högsta prio, menar hon.

Därför är det olyckligt att branschen präglas av en byråkrati som ofta förlänger processer. Inte minst vid bidragsansökningar för forskningsprojekt.

Maria Alriksson tror att det finns att lära från coronapandemin. När man krokar arm och fokuserar resurser för att effektivt få fram vaccin, går det att leverera snabbare, utan att behöva tumma på kvaliteten.

– Det är fantastiskt att se att man kan få fram vaccin så här fort. Det jag hoppas på är att branschen tar lärdom av det i framtiden. Det är klart att det blir väldigt dyrt när det får ta tio år att utveckla ett vaccin, jämfört med när det tar två år.

Den kommande tiden siktar företaget på att få in vaccin i kliniska faser där de kan testas på människor. Deras huvudkandidat är för pneumokocker, en bakterie som bland annat orsakar lunginflammation. Utöver covid-vaccinet ser de även potential för att teknologin ska kunna användas mot cancer.

De arbetar också för att plattformen ska valideras som en så kallad quick-response plattform.

– Sen får man hoppas att det inte kommer finnas behov av så snabba reaktioner. Men vi måste ha en god beredskap om det händer, säger Maria Alriksson.